Vård- och landskapsreformens verkningar på kommunalbeskattningen och skatteprognoserna

verotus

Kommunförbundet har publicerat en uppdaterad skatteprognosfil 3.5.2017. Från och med maj publiceras två parallella versioner av prognosen. Den ena versionen motsvarar nuläget och i den andra prognosen har förslagen till ändringar i skattegrunderna enligt regeringspropositionen om vård och landskapsreformen RP 15/2017 beaktats från och med år 2019. Utgående från bägge prognoserna görs det också kommunspecifika skatteprognosfiler för beställarna.

I den version som beaktar vård- och landskapsreformen är de viktigaste förändringarna jämfört med nuläget att kommunalskattesatserna för år 2019 sänks med 12,47 procentenheter jämfört med år 2018 och att kommunernas andel av samfundsskatten skärs ner med 10,54 procentenheter. Kommungruppens andel av samfundsskatten blir enligt nu tillgängliga uppgifter 20,93 procent. När de kommunvisa andelarna beräknas minskar enligt regeringspropositionen både företagsverksamhetsposten och skogsposten i samma proportion, vilket innebär att kommunernas proportionella andelar inte ändras till följd av reformen. Förutom sänkningen av kommunalskattesatsen föreslås också vissa andra ändringar i kommunalbeskattningen. På grund av skattesystemet kommer de nuvarande kommunalskatteavdragen, som i första hand görs i statsbeskattningen, att till största delen överföras till statsbeskattningen, vilket innebär att skatterna till staten växer betydligt. Bland avdragen från förvärvsinkomsterna slopas invalidavdraget, och pensionsavdraget i kommunalbeskattningen minskar med drygt en miljard. Förändringarna i avdragen från förvärvsinkomsterna och framför allt överföringen av skatteavdrag på cirka en miljard euro till statsbeskattningen innebär att kommunalskattesatserna blir effektivare. Effektiviteten förbättras förhållandevis mest i kommuner där den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten ligger under genomsnittet.

Det gamla skattesystemet har verkningar också år 2019 och 2020

Övergången till det nya skattesystemet år 2019 innebär inte att redovisningssystemet ändras över en natt. Beskattningen för skatteåret 2018 slutförs först under 2019, så förskottsskatter som betalats med högre skattesatser och kvarskatter kommer att flyta in till stora belopp ännu under 2019. I januari 2019 redovisas förskottsskatter som innehållits på decemberlönerna år 2018 enligt de kommunalskattesatser som gällde år 2018. Redovisningen i januari kommer således att vara av samma storleksklass som tidigare. Från och med februari flyter förskotten in i huvudsak enligt de nya lägre kommunalskattesatserna. Ändå redovisas kompletteringar, kvarskatter och skatteåterbäringar enligt de gamla skattegrunderna, både i kommunalbeskattningen och i samfundsbeskattningen.

Alla dessa faktorer leder till att redovisningarna av kommunernas skatteinkomster inte minskar år 2019 lika mycket som skattesatserna eller samfundsskatten relativt sett skärs ner jämfört med år 2018. För kommunalskattens del medför skatterna för tidigare år ett tillskott på omkring 900 miljoner euro i skatteutfallet. Bakom länken nedan finns det en skatteprognos där vård- och landskapsreformen beaktats. Verkningarna år 2019 syns i flik A2, rad 13–15 och 18.
Verkningarna på samfundsskatten år 2019 syns i >>flik B1&2>>, rad 41. >>Redovisningarna>> är då ännu omkring 100 miljoner euro större än motsvarande redovisningar som görs år 2020 med den nya mindre samfundsskatteandelen (rad 42).

År 2020 är verkningarna från de tidigare åren betydligt mindre, men också då blir den influtna kommunalskatten drygt 200 miljoner euro högre än den normala nivån. Dessa verkningar syns i flik A2, rad 18, i kolumnen för 2020.

Bägge versionerna av skatteprognosfilen finns på Kommunförbundets webbplats:https://www.kommunforbundet.fi/sakkunnigtjanster/skatteprognoser-skatteprognosfil

tags