Kommunförbundets viktigaste mål för regeringsprogrammet har publicerats

tavoitteet

1. Miljardunderskottet i den kommunala ekonomin bör fyllas igen – nya uppgifter kräver full statlig finansiering

Mål: Den kommunala ekonomin bör fås i balans under regeringsperioden 2019–2023. Kommunerna bör få full ersättning för eventuella nya och utvidgade uppgifter i enlighet med den gällande lagstiftningen. Miljardklyftan mellan kommunernas inkomster och utgifter bör i samarbete mellan staten och kommunerna fyllas igen genom att kommunerna får mer statsandelsfinansiering, kommunernas kostnader minskas och kommunernas skatteunderlag stärks, till exempel genom att kapitalskatteinkomster kanaliseras till kommunerna.

Bakgrund: Enligt planen för de offentliga finanserna 2020–2023 kommer verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i den kommunala ekonomin att vara 1,2–1,7 miljarder euro på minus under hela ramperioden, om inga nya åtgärder vidtas.

De statsandelsökningar som redan ingår i planen för de offentliga finanserna, dvs. ökningar bland annat på grund av att nedskärningarna i samband med konkurrenskraftsavtalet upphör och på grund av indexhöjningarna och justeringen av kostnadsfördelningen, bör betalas till kommunerna på det sätt som lagstiftningen förutsätter. Det innebär dock ännu ingen förbättring för den kommunala ekonomin, utan förhindrar bara att den försvagas ytterligare till dessa delar.

För att kommunerna ska klara av finansieringen av välfärdstjänster och övriga uppgifter som de ansvarar för samt det ökade investeringstrycket och det eftersatta underhållet, måste den här skillnaden mellan inkomster och utgifter åtgärdas systematiskt. Samtidigt är det nödvändigt för kommunerna att investera i framtiden, till exempel i form av digitalisering och fullskaligt utnyttjande av artificiell intelligens.

Närmare upplysningar: Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina, tfn 040 555 8458

Kommunförbundets mål för den kommunala ekonomin:
https://www.kommunforbundet.fi/asiantuntijapalvelut/kuntaliiton-hallitusohjelmatavoitteet-2019-2023/miten-turvataan-kuntatalouden-kestavyys-ja-liikkumavara

2. Social- och hälsovårdsreformen bör beredas på parlamentarisk väg med beaktande av regionala skillnader

Mål: Det bör vara möjligt att föra reformen vidare på kommun- och samkommunsbasis genom utveckling av lagstiftningen och finansieringssystemet.

Bakgrund: Kommunförbundet anser att de ursprungliga målen för social- och hälsovårdsreformen, dvs. att minska skillnaderna i människors välfärd och hälsa, att göra tillgången till tjänster jämlikare och att bromsa kostnadsökningen, bör uppnås. Beredningen av reformen bör fortsätta med utnyttjande av det beredningsarbete som redan utförts. För att reformen ska lyckas bör den beredas parlamentariskt med beaktande av de lokala förhållandena. Olika lösningar bör kunna införas i olika delar av landet när det är motiverat. Valfriheten kan utökas med hjälp av servicesedlar.

En eventuell utökning av personalresurserna för äldreomsorgen bör riktas till både hemvården och serviceboende med heldygnsomsorg. Staten bör genom statsandelarna ge kommunerna full kompensation för eventuella utvidgade uppgifter och personalökningar.

Närmare upplysningar: Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio, tfn 050 567 1724

Kommunförbundets mål för social- och hälsovårdsreformen: https://www.kommunforbundet.fi/asiantuntijapalvelut/kuntaliiton-hallitusohjelmatavoitteet-2019-2023/miten-rakennetaan-kuntien-maakuntien-ja-valtion-roolit-seka-toimivat

3. Statens budget för trafikinfrastruktur bör utökas med 800 miljoner euro

Mål: Finansieringen för underhållet av bastrafiklederna bör utökas med 300 miljoner euro per år. Dessutom bör den årliga finansieringen av effektbaserade projekt för utveckling av trafiknätet höjas från nuvarande 500 miljoner till en miljard euro.

Bakgrund: Trafikinfrastrukturen i Finland har börjat släpa efter nivån i de övriga nordiska länderna, och statens finansiering för trafiknätet har inte hållits på en tillräckligt hög nivå. Det syns i form av att trafiklederna är i allt sämre skick och utvecklingsprojekt fördröjs.

Det vanskötta väg- och bannätet påverkar vardagen för varje finländare. Trafikinfrastrukturen har stor betydelse för samhällsekonomin, exporten och sysselsättningen. Fungerande trafikförbindelser är viktiga för alla kommuner, städer och regioner och ger dem bättre förutsättningar att utvecklas.

Närmare upplysningar: Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen, tfn 050 380 5907.

Kommunförbundets mål för samhällen och miljön:

https://www.kommunforbundet.fi/sakkunnigtjanster/kommunforbundets-mal-regeringsprogrammet-2019-2023/kommunerna-bor-fa-fler-verktyg

4. Kommunerna med i höjningen av sysselsättningsgraden

Mål: Arbetskraftstjänsterna bör göras mer verkningsfulla genom att helhetsansvaret för närservicen inom sysselsättningstjänsterna överförs till kommunerna.

Bakgrund: För att sysselsättningsgraden ska kunna höjas till 75 procent måste arbetskraftsservicen åtgärdas och kopplas närmare till utvecklingen av näringar och kompetens samt integration. Här är kommunerna naturliga mångprofessionella aktörer.

Enligt Kommunförbundets uppskattning kunde två tredjedelar av arbets- och näringsförvaltningens personalkostnader överföras till kommunerna. När man räknar med de över en miljard euro som kommunerna satsat på sysselsättningen, skulle resurserna för offentliga arbetskraftstjänster då närma sig den nordiska nivån och arbetslösa arbetssökande skulle tryggas mer jämlika närtjänster i hela landet.

Sysselsättningsåtgärderna kan få större verkan om kommunerna får fler incitament, till exempel genom beskattningen och genom kommunernas andel av arbetsmarknadsstödet. Om arbetskraftsförvaltningens resurser och befogenheter överförs till kommunerna i större utsträckning och det blir möjligt att använda arbetskraftsförvaltningens kunddatasystem, kommer resursanvändningen att effektiviseras betydligt och servicesystemet förenklas.

De regionala kommunbaserade sysselsättningsförsöken under förra valperioden gav goda resultat och de modeller som då tillämpades bör utnyttjas.

Närmare upplysningar: Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina, tfn 040 555 8458

Kommunförbundets mål för livskraften och sysselsättningen:
https://www.kommunforbundet.fi/sakkunnigtjanster/kommunforbundets-mal-regeringsprogrammet-2019-2023/kommunens-roll-som-nyckelaktor

Läs mer om Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet: https://www.kommunforbundet.fi/sakkunnigtjanster/kommunforbundets-mal-regeringsprogrammet-2019–2023

 

Kontaktuppgifter till våra sakkunniga inför förhandlingarna om regeringsprogrammet finns här.

 

Minna Karhunen

Förnamn
Minna
Efternamn
Karhunen
Verkställande direktör

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2000
Ansvarsområden
  • styrning av förhållandet mellan staten och kommunerna
  • kommun- och stadspolitik
  • ledning av Kommunförbundet och förbundskoncernen
  • förbundets strategiska och operativa intressebevakning
  • svenska och internationella ärenden
  • information
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Förbundets ledning
Twitterkonto
Hanna Tainio

Förnamn
Hanna
Efternamn
Tainio
Vice verkställande direktör

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2006
Ansvarsområden
  • social-, hälso- och sjukvård
  • undervisning och kultur
  • juridik, offentlig upphandling och konkurrenspolitik
  • informationssamhället
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Förbundets ledning
Timo Reina

Förnamn
Timo
Efternamn
Reina
vice verkställande direktör

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2700
Ansvarsområden
  • kommunalekonomi
  • region- och näringsfrågor och EU:s strukturpolitik
  • sysselsättning och invandrarfrågor
  • arbetsmarknads- och personalfrågor (inkl. utveckling och pensionspolicy)
  • samhälls-, teknik- och miljöfrågor
  • kommunutveckling, produktivitet och forskning
  • verkställande direktörens ställföreträdare
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Förbundets ledning
Twitterkonto