Anu Wikman-Immonen 17.5.2016:

Integration lönar sig - resurser behövs

Migrationsverkets uppehållstillståndsprocess behandlar som bäst asylansökningarna för de 32 476 personer som sökte internationellt skydd i Finland i fjol. Målet är att producera tusen beslut per vecka. 

En person som söker internationellt skydd kan endera få ett positivt asylbesked eller få avslag på sin ansökan. De som har fått ett positivt asylbesked, dvs. uppehållstillstånd, vill man snabbt få ut i kommunerna, i studielivet och i arbetslivet, eftersom det inte ligger i någons intresse och är dyrt för staten att en person som fått uppehållstillstånd bor på flyktingförläggning.

Jämfört med tidigare år anlände det förra året märkbart fler personer som sökte internationellt skydd i Finland. Därför ansågs det viktigt att ha en mottagningsverksamhet som är effektiv och fungerar väl. Det blev uppenbart att nya resurser behövs för att grunda flyktingförläggningar och behandla ansökningar så snabbt som möjligt. Det här är förståeligt och ytterst motiverat, och Finland har också lyckats väl i att ta kontroll över mottagningsprocessen. Än flytten till och integrationen i kommunerna - är tanken att de också ska vara effektiva och kontrollerade?

Nu förs en diskussion om kommunplatser avsedda för kvotflyktingar och personer som söker internationellt skydd, eller rättare sagt gäller diskussionen hur få kommunplatserna är. Man frågar sig varför kommuner inte vill ta emot de som har fått uppehållstillstånd. Men det är inte alltid frågan om en brist på vilja från kommunens sida. Kommuner bär ansvaret för att det ordnas boende, integrationstjänster och basservice för invandrare som kommit till Finland av humanitära skäl. De ersättningar kommunerna får av staten har hamnat hopplöst på efterkälke jämfört med kostnaderna, och kommunerna skulle kunna ställa frågan varför staten inte vill stöda kommunerna i integrationen av invandrare genom att höja integrationsersättningarna åtminstone lite. 

I inledningsskedet finansierar kommunerna integrationsåtgärder och service med hjälp av kalkylerade ersättningar som kommunerna erhåller av staten för mottagandet av kvotflyktingar och personer som fått uppehållstillstånd. Den kalkylerade ersättningsnivån fastställdes år 1993. Efter det har ersättningarna höjts så lite att de nuvarande ersättningarna skulle behöva en rejäl höjning för att täcka kostnaderna. Om de nuvarande ersättningarna höjdes med ens 20 procent skulle redan det vara en bra början och ett bevis på att staten vill ta ansvar för integrationen. Till och med riksdagens förvaltningsutskott har i sitt betänkande konstaterat att de kalkylerade ersättningarna som betalas till kommunerna behöver höjas. Riksdagsledamöterna har förstått att den invandringspolitik som staten i sin helhet ansvarar för också omfattar integrationspolitiken.

Statens arbetsförvaltning ansvarar för ordnandet av integrationsutbildning för vuxna invandrare. Största andelen av de personer som sökt internationellt skydd och beviljats uppehållstillstånd i Finland under det här året är män i arbetsför ålder. Staten har påbörjat en ny granskning av integrationsåtgärderna och sysselsättningsåtgärderna för invandrare. I statens åtgärder utreds, utvecklas, effektiviseras, skapas, utnyttjas, tillgängliggörs, inkorporeras, bedöms, stöds, säkras, ökas och tas i bruk allt nytt som stöder integration. De här åtgärderna är nödvändiga och nyttiga på lång sikt, men integrationstiden börjar genast när uppehållstillstånd har beviljats. Förutom långsiktiga planer behövs snabb handling för akuta situationer, precis som i fallet med fjolårets mottagande av personer som sökte internationellt skydd. Arbetspolitisk integrationsutbildning kräver också tillräckliga resurser så att kötiden inte följer den rådande trenden och blir flera månader lång. 

Det behövs alltså en ändamålsenlig höjning av ersättningarna kommunerna erhåller och ett utbud av arbetspolitisk integrationsutbildning som motsvarar behovet. Det kräver ansträngning och resurser från statens såväl som kommunernas sida. Det bör åtminstone sägas att integration lönar sig och att det lönar sig att satsa på integration. Om vi inte integrerar kommer resursbehovet inom den närmaste framtiden att öka ännu mer i form av växande utgifter för arbetslöshetsunderstöd och utkomststöd samt för vård av marginaliserade. 

Författare
Wikman-Immonen

Kommunförbundets sakkunniga i invandrings- och EU-frågor.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.