Bildningsdirektör Peter Johnson 4.12.2017:

Bildning bygger Finland och vår framtid

”Ursäkta. Jag hoppas att herrskapet tillåter att jag i min ringa mån får understöda de här bildningssträvandena, som jag till min glädje har fått se herrskapet arbeta för och väcka till liv”, sade skräddarmästare Halme i Väinö Linnas verk Högt bland Saarijärvis moar (i trilogin Under polstjärnan), då Pentinkulma skulle få en folkskola.

Den finländska bildningens enastående utvecklingsgång utgör kärnan i det självständiga Finlands framgångshistoria. Då bildning för hundra år sedan i huvudsak var de bildade klassernas privilegium har den under ett århundrade blivit tillgänglig för hela folket. De största bildningssprången togs då den allmänna läroplikten infördes 1921 och då grundskolereformen genomfördes på 1970-talet. Utöver möjligheterna att inhämta kunskaper har kulturens många områden blivit tillgängliga för alla. Nätverken av kulturinstitutioner, orkestrar, teatrar och bibliotek har under självständighetstiden ökat i antal i hela landet i takt med att välståndet ökat. Kommunen har allt mer blivit en bildningskommun och denna utveckling ser ut att gå in i en ny och viktig fas under 2020-talet.

Bildningen uppstår och utvecklas då människan står i växelverkan med andra människor och med sin omvärld. Hon skaffar sig kunskaper och färdigheter och tillägnar sig olika förmågor, attityder och beteenden som formar henne till en förnuftig och kritiskt tänkande människa inriktad på humana värderingar. Bildning är sålunda en utvecklingsprocess där människan utvecklas till en självständig individ och når sin fulla mentala mognad. Det leder till att hon har ett välgrundat, personligt förhållande till världen och agerar ansvarsfullt såväl i det egna samhället som globalt. Denna personliga bildningsprocess inleds under de första dagarna av en människas liv och fortgår livet ut.

En bildad människa kan förstå och se kritiskt på världen utgående från vetenskapliga kunskaper som ständigt utvecklas. I vår tid utgör en allt viktigare del av bildningen förmågan att förstå, uppskatta och respektera mänskligheten och viljan att vara med och bygga en humanare värld – en bättre plats för alla människor. Detta slags bildningsmål finns bland annat i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen.

I det finska språket är bildning rikt på betydelser. Som begrepp och fenomen har det använts på många sätt. Bildning har den ovan beskrivna viktiga betydelsen att man växer som människa, men den formar också vårt samhälle och vår framtid. Bildning innebär vilja, förmåga och önskan att sörja för sådana saker som berör en själv och den egna gemenskapen. I denna bemärkelse är bildning en samhällelig förändringskraft, vars positiva effekter vi kan se i vårt lands historia.

Då vi granskar nuläget i världen märker vi att där bildningsnivån är högst tycks också demokratin fungera bäst för det gemensamma bästa. Trots att populismen och nationalismen som bygger på lösa sanningsuppfattningar verkar lyfta sitt huvud även i Europa får de skarp kritik just ur ett bildningsperspektiv. Hatpropaganda och falska nyheter skapar inte någon ny bildning.

Med tanke på bildningen finns det skäl att också dryfta framtiden med hjälp av det förstånd och den kritiska kunskap vi har till vårt förfogande. Medvetenheten om framtiden är en allt viktigare del av bildningen på grund av hotet om en global ekologisk kris. Nu är det dags att sätta sig in i de kritiska frågorna och problemen kring den hållbara utvecklingen för att vi ska kunna forma övervägda, ansvarsfulla och humana uppfattningar om dem. Å andra sidan är framtiden höljd i dunkel eftersom den även påverkas av många slumpmässiga och oväntade faktorer. Trots dessa fortsatta och plågsamma resonemang bör individen och mänskligheten ändå kunna ändra sin livsstil i riktning mot en hållbar utveckling. Annars har de kommande generationerna ingen framtid. Det finns ingen tid att förlora.

Att värna om och kontinuerligt stärka bildningen är sålunda en allvarlig och kritisk angelägenhet.

Med dessa ord kan det vara bra att avsluta denna skrift. Min förhoppning är att bildning även i framtiden kommer att vara en gemensam sak för alla finländare – också de följande hundra åren.

 

Peter Johnson

PeD, bildningsdirektör, skolråd

Författare

I denna blogg publiceras blogginlägg av kommunala sakkunniga och påverkare utanför Kommunförbundet.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.