Minna Punakallion blogi 26.9.2017

Exceptionella utsikter för den kommunala ekonomin – vad ska man tänka om det?

Minna Punakallio

Förra veckan publicerades kommunekonomiprogrammet som också Kommunförbundet varit med och förberett. Höstens program beskriver de regeringsbeslut som riktar sig till kommunerna och de ekonomiska konsekvenserna av besluten år 2018. Dessutom uppdateras den kommunala ekonomins utvecklingsprognos för de fyra följande åren.

Regeringen har ställt upp två mål för kommunsektorns utveckling. Enligt det första ska staten genom sina åtgärder minska kommunernas verksamhetsutgifter före år 2019. Det andra gäller det strukturella saldot, det vill säga att skillnaden mellan kommunsektorns totala inkomster och utgifter får vara högst 0,5 % på minus i förhållande till BNP år 2019.

Enligt det uppdaterade programmet är situationen och prognosen för den kommunala ekonomin betydligt mer positiv än det såg ut i början av året. Målet för det strukturella saldot överskreds tack vare den snabba ekonomiska tillväxten redan förra året. Till råga på allt kommer ekonomin i kommunerna i år att bli starkare än den varit någonsin tidigare under den tid som nuvarande bokföringssätt tillämpats.

Kommunernas och samkommunernas årsbidrag överskrider 4 miljarder euro, räkenskapsperiodens resultat närmar sig 2 miljarder och också nettofinansieringsöverskottet blir på plus i år. Det här är exceptionellt bra värden för kommunernas ekonomi.

Det goda resultatet innebär att kommunerna kan minska sin skuldsättning. Kommunernas lån förutspås minska under detta år med cirka 0,5 miljarder euro, vilket är drygt två procent av skulderna inom den kommunala ekonomin.

Och vad borde man tänka om detta? Står de nyvalda fullmäktigeledamöterna inför en tid då man äntligen kan lätta på bromsen i kommunekonomin?

De kommunvisa skillnaderna i situationen och utsikterna för ekonomin är mycket stora så inget är omöjligt. Kommunernas ekonomi balanserar dock fortfarande på en knivsegg enligt den genomsnittliga ekonomiska prognosen.

Den ekonomiska tillväxten kommer att mattas av från och med i år. Därför och delvis på grund av konkurrenskraftsavtalet ser utvecklingen för kommunernas inkomstbas dyster ut de närmaste åren.  Det talas också skrämmande mycket om avgiftsfria tjänster, till exempel småbarnspedagogiken.

Anmärkningsvärt på utgiftssidan är verksamhetsutgifternas återhållsamma utveckling. De senaste åren har kommunernas utgifter faktiskt minskat ovanligt mycket till följd av konkurrenskraftsavtalet, pensionsreformen och överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA. Utvecklingen antas vara lika återhållsam också i fortsättningen. Skillnaden mot tidigare är ändå att inga nya konkurrenskraftsavtal eller motsvarande reformer kommer att stöda den återhållsamma utvecklingen. Kommunerna måste alltså i allt högre grad hitta egna metoder för att lägga band på utgiftsutvecklingen.

En fråga är investeringarna. I prognosen för den kommunala ekonomin ser investeringarna ut att förbli i huvudsak oförändrade. Men nyhetsflödet om eftersatta reparationer och investeringsbehoven i kommunerna talar sitt tydliga språk. Ett exempel på sådana nyheter är att de sex största städerna ska inleda ett samarbetsprojekt för att förbättra inomhusluften i offentliga byggnader. Om investeringarna ökar kommer den kommunala ekonomin att försvagas åtminstone på kort sikt. Ökade investeringar är också en risk med tanke på att kommunernas inkomstbas krymper till hälften av den nuvarande när landskapen tar över social- och hälsovården.

Ett av de största frågetecknen i prognosen för den kommunala ekonomin är antagligen vård- och landskapsreformen. Den lär lätta på kommunernas utgiftstryck i det långa loppet, men åtminstone på kort sikt innebär reformen mycket extraarbete och beredningskostnader för kommunerna.  Dessutom kommer kommunernas kostnader att påverkas redan nästa år av  förändringsbegränsningen i reformen. På det stora hela är de ekonomiska konsekvenserna av reformen mycket oklara.

Framtiden är osäker och jag skulle inte själv i det här skedet våga släppa på bromsen i den kommunala ekonomin. Det betyder ändå inte att vi inte kan vara stolta över nuläget. Den positiva situationen i kommunernas ekonomi beror på flera aktiva insatser. Ett stort tack till er alla som gjort detta möjligt!

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.