Jari Stenvall, Hanna Vakkala ja Siv Sandberg

Flytande kommuner – hur ta sig framåt?

Vad betyder flytande kommuner? Inom programmet ARTTU2 i samband med en utvärderingsundersökning i realtid genomförde vi en enkät som vände sig till de ledande kommunala beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna. Enligt enkätresultatet tycks kommunerna ”flyta” omkring i hård sjö där vågorna rörs upp av vårdreformen, landskapsreformen och kravet på att definiera sin framtid. Det här är inte nödvändigtvis negativt. Begreppet ”flytande kommuner” hänvisar till en situation där det råder oklarhet om vart man är på väg och hurdana lösningar som är ändamålsenliga. Situationen kräver att ledningen och beslutsfattarna håller sig lugna och visar gott omdöme, men också har beredskap att genomföra förändringar. Tidigare reformer har visat att måttfullhet rentav kan vara bra när det gäller att få till stånd väl underbyggda lösningar och riktlinjer.

Kommunernas situation mitt i reformerna kan variera mycket. En del kommuner har redan inlett ett stort utvecklingsarbete i riktning mot framtidens kommun. I praktiken har bland annat kommunernas nyckelaktörer och deras kompetens, liksom också kulturen och det tidigare samarbetet varit avgörande för utvecklingstakten. Det är förståeligt att det har varit svårt att genomföra ett utvecklingsarbete baserat på synergier och helhetsfördelar om det funnits spänningar och brist på förtroende mellan kommunerna.

Att kommunerna ”flyter” beror förutom på omfattningen av reformerna också på att beredningsprocessen avviker från tidigare processer. De lösningar som gäller kommunerna, social- och hälsovården och landskapen bereds samtidigt på alla förvaltningsnivåer i ett läge där lagstiftningen ännu inte godkänts och därmed inte heller reformerna. Logiken i tidigare reformer har varit att den regionala och lokala beredningen inleds efter att lagstiftningen har godkänts. Den nuvarande processen avviker från tidigare reformer och har i någon mån skapat konflikter. Därför riskerar ett omfattande regionalt och lokalt beredningsarbete att – åtminstone delvis – gå till spillo om innehållet i reformerna ändras. De ledande kommunala aktörerna litar ändå mer än förr på att regeringen förbundit sig att driva reformen i mål.

Situationen är på många sätt krävande för kommunernas ledning och kontroll över verksamheten. Av ledarna och nyckelpolitikerna krävs utöver en positiv inställning till reformerna också kapacitet att driva på utvecklingsprocesserna. Vidare krävs det förmåga att lugna kommunerna och stärka deras toleransförmåga. Kommunalvalet kommer ytterligare att spetsa till den politiska diskussionen om reformerna.

Alltför många offentliga förvaltningsreformer har stupat på grund av övermod och för att man bortsett från realiteterna. Det är viktigt med öppenhet i regionerna och kommunerna och att saker nämns vid deras rätta namn för därigenom hittas lösningar också på svåra problem. En central fråga i kommunerna är hotet om sämre tider. Har kommunerna förutsättningar att hitta lösningar på de frågor som är viktiga för invånarna och för livskraften? En annan stor fråga är självstyrelsens innehåll: hurdan ska självstyrelsen vara för att kommunen ska vara betydelsefull för invånarna? För det tredje borde det hittas konstruktiva lösningar mellan landskapsförvaltningen och kommunerna för konstellationen partnerskap och intressebevakning: kommunerna får inte bli enbart intressebevakare för landskapen.

Den besvärliga sitsen gäller beredningsskedet och beslutsfattandet i landskapen och på nationell nivå samt utvecklingstakten i den egna kommunen. Kommunerna kan fortfarande flyta, men inte så länge till!

 

Jari Stenvall, professor, Tammerfors universitet

Hanna Vakkala, universitetslektor, Lapplands universitet

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi

Författare

I denna blogg publiceras blogginlägg av kommunala sakkunniga och påverkare utanför Kommunförbundet.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.