Timo Reina 9.1.2017:

I år firar vi det självständiga Finlands 100-årsjubileum med temat ”Tillsammans”. Man kommer inte alltid att tänka på vilken betydelse den kommunala demokratin har haft under det självständiga Finlands existens. Utom att vår kommunala självstyrelse är drygt 50 år äldre än finska staten har den varit en central garant också när det har gällt att slå vakt om vår självständighet.

I sitt festtal vid Kommunernas garanticentrals 20-årsjubileum i slutet av november behandlade historieprofessor Martti Häikiö detta tema ingående och bedömde rentav att vi till stor del har kommunalpolitiken, som enat folket, att tacka för vinterkrigets mirakel.

Kommunerna förenar hela nationen, för i kommunerna försöker man förstå dem som tänker annorlunda, eftersträva konsensus, hitta kommunens gemensamma intresse och samarbete med andra.

Kommunalval mitt i omvälvningen

Nu när vi förbereder oss förkommunalvalet den 9 april vore det viktigt att minnas den primära idén med  självstyrelse för kommuninvånarna och att agera i enlighet med den. Behovet understryks också av den anledningen att kommunalvalet förrättas mitt under den exceptionellt stora vård- och landskapsreformen.

Om och när reformen framskrider någotsånär enligt de riktlinjer som offentliggjordes i december sedan kommunfältets respons hade hörts, men det återstod saker att korrigera och öppna frågor kommer kommunerna att ha mycket annorlunda resurser, uppgifter och samarbetsstruktur än under den fullmäktigeperiod som löper ut och flera tidigare fullmäktigeperioder.

Att anpassa kommunerna till den nya eran är, i alla Finlands 311 kommuner, den viktigaste uppgiften för de nya fullmäktigeledamöter som väljs i vår. Förhoppningsvis ges den frågan utrymme också i valdebatten.

Även om kommunerna efter reformen inte har något organiseringsansvar för social- och hälsovården så övertygas man vid läsningen av utkasten till valfrihetsmodell om att en möjlighet för kommunerna att äga de planerade social- och hälsovårdscentralerna skulle öka konkurrensen och valfriheten och bidra till att trygga tillgången till service. Det vore också en fördel för landskapen som har organiseringsansvaret och skulle medföra fler alternativ för produktionen och organiseringen av service.

Det finns mycket att besluta om också efter att reformen genomförts och det kommer allt oftare att gälla sådant som en enskild kommun och dess fullmäktigeledamöter verkligen kan påverka. Också efter att de pågående reformerna genomförts hör den finländska kommunen i fråga om resurser och uppgifter till världens starkaste enheter inom lokalförvaltningen.

Kommuner som är jämbördiga men inte stöpta i samma form

Trots att kommunerna i viss mån kommer att bli mer jämstarka i fråga om sina uppgifter bör de inte likriktas. Kommunerna har olika styrkor och resurser. Där de stora städernas nationella och internationella roll understryks kan de små kommunerna vara ovärderliga starka närsamhällen.

Slutligen hänger det på de nya kommunala beslutsfattarnas klokhet och kreativitet hur man lyckas hitta kommunens roll vid den nya situationen. Det gäller också upprättandet av kontaktytan mellan kommunen och landskapet så att den främjar invånarnas välfärd och områdets livskraft på bästa sätt.

Under den kommande fullmäktigeperioden kommer många kommuner säkert också att utreda en kommunsammanslagning. Behovet av sammanslagningar försvinner inte i och med landskapsreformen men växer nödvändigtvis inte heller. Förändringen kan vara att sammanslagningar inte mera görs med kniven på strupen av ekonomiska skäl utan i syfte att stärka den egna (nya) kommunens livskraft och göra den mer attraktiv.

Det lönar sig att bereda finansieringssystemet tillsammans

Det finns också ovanligt många osäkerhetsmoment kring reformen. Ett av de viktigaste sammanhänger med ett hurdant finansierings- och statsandelssystem man skapar för kommunerna efter övergångsperioden. Också detta arbete lönar det sig att inleda redan i år och bereda i jubileumsårets anda, tillsammans, dvs. med ett parlamentariskt grepp.

Vid sidan av jubileumsåret för självständigheten står vi inför ett veritabelt superår inom kommunalpolitiken med val och förberedelser inför en ny era. Utöver allt annat förbereder vi oss under slutet av året också för det första landskapsvalet.

Här på Kommunförbundet stöder vi fältet i förändringen samtidigt som vi själva förändras. Vår utgångspunkt i enlighet med förbundets nya strategi är att Finlands framgång skapas lokalt. Det är precis vad det är fråga om.

Författare
Timo Reina

Timo Reina är Kommunförbundets vice verkställande direktör.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.