Antti Parpo, förändringsledare för vårdreformen i Egentliga Finland

Reseblogg om vårdreformen

Muutosjohtaja Antti Parpo

Den ansvariga förändringsagenten för utveckling av barn- och familjetjänster i Egentliga Finland har jämfört vårdreformens start med hur det går till när familjer åker iväg på resa, ungefär så här:

Familjemedlemmarna är ofta uppspelta, högröstade och bråkar med varandra när de ska ut och resa. Den första att dra iväg från händelsernas centrum är pappan som uppriven sätter sig i bilen och manifesterar att det är dags att ge sig iväg genom att pumpa på gasen. Motorljudet är lineärt kopplat till de häftiga känslor pappan upplever där han sitter i bilen. I hemmet går mamman och barnen på allt högre varv, medan pappan och bilen gör detsamma på gården. När man äntligen lyckas komma iväg har alla samma mål och både humöret och motorn går på lägre varv och resan framskrider i ett jämnare tempo. I ett genusperspektiv är den beskrivna avfärden förlegad, men vi kan nog medge att den är helt realistisk och verklig för många människor.

Så här har det ju gått till. Vårdreformen har sett dagens ljus under applåder och burop. Ena dagen kommer det besked att reformen redan befinner sig vid ytterdörrens tröskel och att konsensus har nåtts, tills nästa dag gryr och man återigen börjar bråka med varandra. I reformen är det fel på än det ena och än det andra och i själva verket är ingenting bra med den längre. Det finns fler som hackar på vårdreformen än som står bakom den. Kanske för att det är så lätt att klaga. Det är enklare att hitta fel, och svårare att verkligen ta ansvar och säga hur felen borde åtgärdas.

Det är naturligtvis förståeligt att vårdreformen diskuteras. Det handlar om en stor och samhälleligt viktig sak. Demokrati innebär att man utbyter åsikter och har olika synpunkter. Mångfalden åsikter i diskussionen beror också på att lagstiftningen om valfrihet i social- och hälsovården tillsvidare bara är under beredning. Vårdreformen har förts framåt så att lagutkasten har öppnats upp för den offentliga debatten. Genomförandet har undantagsvis skett i en situation där det inte finns en fastställd lagstadgad grund. Allt det som inte har stadfästs i lag har de facto ännu inte stadfästs i lag! Att det saknas en lagstadgad grundval har möjliggjort kraftmätningar mellan olika intressentgrupper. Krafterna mäts på maktens alla arenor. På nationell nivå i politiska partier, i regionerna mellan kommunerna, landskapen och samkommunerna. Dessutom har yrkesgrupperna sina egna intressen. Det är ingen enkel sak att vara förändringsledare i den rådande situationen.

Som landskapets förändringsledare för vårdreformen har jag ibland haft lust att sätta mig i den där bilen lite längre bort från händelsernas centrum och börja pumpa på gaspedalen. Månne resten av folket då skulle förstå att de så sakteliga ska förflytta sig till den gemensamma transporten och inleda resan.

Jag har en fast tro på att vår förändringsagent analogi om hur familjen beger sig ut på resa kommer att förverkligas också när vårdreformen börjar verkställas. Resan blir säkert trevlig eller åtminstone oförglömlig. Vi har redan trampat på kopplingen. Imorgon lägger vi i ettans växel och i övermorgon tar vi nästa växel!

Författare

I denna blogg publiceras blogginlägg av kommunala sakkunniga och påverkare utanför Kommunförbundet.