Hanna Vakkala 21.12.2017:

Svaga kunskaper om reformen bäddar för konflikter

Hanna Vakkala

Konflikter i anknytning till beredningen av landskaps- och vårdreformen och situationer som till och med lett till utbrytningar har börjat uppstå i landskapen. Den tillspetsade situationen mellan Lappland och sydvästra Lappland i samband med frågan om att lägga ut verksamhet inom social- och hälsovården är ett exempel på en atmosfär där bristen på dialog och gemensamma mål har lett till en förtroendekris och bidragit till lösningar som avviker från den gemensamma linjen i en osäker situation.

Hur uppfattas atmosfären i landskapen under reformberedningen, sett ur kommunernas synvinkel? Vi undersökte saken i en bedömningsundersökning i realtid av reformerna inom programmet ARTTU2 och fann intressanta, men också alarmerande resultat. I Realtidsbarometern i oktober 2017 beskriver de ledande tjänsteinnehavarna och beslutsfattarna i ARTTU-kommunerna atmosfären på mycket varierande sätt. Naturligtvis finns det skillnader landskapen emellan i atmosfären och i hur beredningen framskrider, men vårt material avslöjar också andra förklarande faktorer.

Vi frågade deltagarna hur de karaktäriserar atmosfären kring beredningen av vård- och landskapsreformen i det egna landskapet.  Uppfattningarna av atmosfärens och diskussionens karaktär fördelas mellan öppen (32 %) och inkrökt (40 %). Totalt 40 procent av dem som besvarade förfrågan beskriver diskussionen som baserad på fakta, men å andra sidan anser över 30 procent att den baserar sig på föreställningar eller är populistisk. Det vore logiskt att dra slutsatsen att detta närmast beror på olikheter i diskussionskultur och upplevelser av samarbetet mellan landskapen. Resultaten visar ändå att svaren varierar verkligt mycket inom kommunerna. Varför varierar upplevelserna av atmosfären till och med från en ytterlighet till en annan inom en och samma kommun?

Både öppet för diskussion och konfliktfyllt klimat

Frågorna som gällde hur diskussionen fungerar belyser saken. Atmosfären i landskapen upplevs ofta tillåta diskussion (40 %), men nästan lika ofta vara konfliktfylld (37 %).  Den konfliktfyllda atmosfären har i viss mån varit kopplad till att man drivit de enskilda kommunernas intressen i stället för att se till landskapet som helhet. Den konfliktfyllda atmosfären – som har upplevts i nästan alla kommuner – har hört samman med spänningar mellan kommunerna. Hela 43 procent av dem som besvarade förfrågan uppger att atmosfären har ökat spänningarna mellan kommunerna. Det är möjligt att konflikterna också har lett till att diskussionen kvävts. Det är beaktansvärt att endast 20 procent av dem som besvarade förfrågan anger att beredningen har förstärkt eller byggt upp samarbetet mellan kommunerna.

Bland de centrala faktorer som förklarar läget märks den tillfrågades ställning och kunskap om hur reformen framskrider i landskapet. Bland de ledande förtroendevalda upplever till och med hälften att diskussionen är konfliktfylld, medan 29 procent av de ledande tjänsteinnehavarna är av samma åsikt. Det hur väl de tillfrågade känner till beredningen av reformen på landskapsnivå har ändå det viktigaste sambandet med hur de upplever atmosfären. De som är minst insatta i hur beredningen framskrider beskriver oftare atmosfären som inkrökt, populistisk och konfliktfylld. Däremot anger de som är väl insatta i beredningen oftare att atmosfären är öppen, baserar sig på fakta och främjar helhetens intressen.

Delaktighet i nyckelställning

De förtroendevalda upplever att beredningen av landskaps- och vårdreformen i huvudsak utgår från tjänsteinnehavarna.  Efter vårens kommunalval har fullmäktige dessutom nya fullmäktigeledamöter som inte nödvändigtvis känner väl till hur processen framskrider. Om också ledande beslutsfattare upplever att de hamnat i utkanten av beredningen väcks den relevanta frågan om hur omfattande bristerna i informationen och delaktigheten är i kommunerna, hur grundligt dessa brister nu åtgärdas och hur man borde åtgärda dem.
I en osäker förändringssituation är behovet av information och delaktighet störst hos dem som befinner sig i utkanten av beredningsprocessen.  De urskiljer frågor gällande landskapen som är svåra att greppa och som man på kommunnivå upplever att inte går att påverka. Då kan det kännas frestande att lösa frågor med de metoder som beslutsfattarna nu har till sitt förfogande. Ur detta perspektiv ökar risken för att vi också i fortsättningen kommer att få se tillspetsade konflikter och utbrytningar, och det till och med oftare än tidigare. Vikten av delaktighet och interaktiv information och verksamhet för att reformen ska bli lyckad måste äntligen erkännas både på nationell nivå och i landskapen – och framför allt i kommunerna, där man löper den största risken att hamna offside. 
 
Hanna Vakkala
Förv.dr., universitetslektor
Lapplands universitet, samhällsvetenskapliga fakulteten
 
I bloggserien Realtidsutvärdering av reformerna skriver forskningsprojektets forskare och sakkunniga om aktuella frågor och fenomen kring utvärderingen av vård- och landskapsreformen. 

Detta är det första inlägget i bloggserien Realtidsutvärdering av reformerna. Realtidsutvärderingen av vård- och landskapsreformen är en forskningshelhet som genomförs som en del av forskningsprogrammet ARTTU2. Läs mer om REA-undersökningen här och om forskningsprogrammet ARTTU2 här

Författare
kuvituskuva reaaliaikainen arviointi

I bloggserien Realtidsutvärdering av reformerna skriver forskningsprojektets forskare och sakkunniga om aktuella frågor och fenomen kring utvärderingen av vård- och landskapsreformen.

Realtidsutvärderingen av vård- och landskapsreformen är en forskningshelhet som genomförs som en del av forskningsprogrammet ARTTU2.