Marianne Pekola-Sjöblom 27.10.2017

Valyra eller valtöcken i sikte?

Marianne Pekola-Sjöblom

Kommunalvalet ligger bakom oss men ingen fara, vi har en hel del val att vänta. Och dessutom kan vi följa kommunalvalen i våra grannländer: i höst i Estland och Danmark, nästa höst i Sverige och på Island och om ett par år i Norge.

Esterna har nyss röstat i kommunalval. Och i Danmark blir det region- och kommunalval i slutet av november. Det är också intressant att följa efterdyningarna av det norska Stortingsvalet som hölls för ungefär en månad sedan, den 11 september, då valresultatet och den nya regeringens sammansättning kommer att påverka den pågående norska kommunreformen.

Lärdomar inför våra egna val

Att följa valen i grannländerna är intressant av flera anledningar.  Det första vi kan lära oss så här under beredningen av vård- och landskapsreformen och landskapsvalet är att val kan kombineras.  Samtidiga val på kommunal och regional nivå har långa traditioner i Sverige, Norge och Danmark.

I Sverige har man till och med buntat ihop riksdagsvalet med kommunal- och landstingsval.  I vissa kommuner ordnas också folkomröstningar på samma gång. När våra grannländer kan ha slutna listval i flera samtidiga val ska väl vi här i Finland också kunna det.

Det jag bekymrar mig för mest är det stora antalet val som ligger framför oss. Att ha presidentval, riksdagsval och EU-val inom ett och ett halvt år är en utmaning bara det. Utmaningen ökar avsevärt om vi dessutom håller fast vid beslutet att ordna det första landskapsvalet i oktober 2018 som ett separat val. Vi ska inte heller glömma församlingsvalet i november 2018 och Ålands landskaps- och kommunalval i oktober 2019.

Det anses i allmänhet viktigt att rösta i val och det är också sant att finländarna har förtjänat sina val, men kommer medborgarnas motivation och iver att räcka till för nya val med ungefär ett halvt års mellanrum? Kan man på riktigt engagera sig i flera val efter varandra och göra anhopningen till en lång fest för demokratin? Hur stor del av kandidaterna i de kommande landskaps- och riksdagsvalen är de samma som i kommunalvalet, och hur påverkar det valdeltagandet? Hur får man väljarna att på riktigt förstå de olika valens betydelse och skillnaderna mellan dem? Och hur mycket kostar det att ordna separata val?

Tänk om vi skulle bunta ihop valen?

Jag kan inte låta bli att hålla med Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen, som på Finlandsarenan i juli kastade fram tanken om en sammanslagning av valen. Om det första landskapsvalet ordnas i oktober 2018 och det följande tillsammans med kommunalvalet i april 2021 blir den första mandatperioden endast två och ett halvt år. Ett alternativ att räkna med kunde därför vara det förslag som framförts vid flera tillfällen, senast av Helsingfors tidigare biträdande stadsdirektör Pekka Sauri, att kommunernas fullmäktige skulle välja representanter till de första landskapsfullmäktigena.

Här kunde man tillämpa den danska kommunavalsreklamens slogan och säga att vi borde ”tänka oss för innan vi beslutar hålla separata landskapsval”.

 

 

I kommunalvalet i Estland kan man rösta elektroniskt, och också ungdomar i åldern 16–17 år får rösta.

Jämfört med våra val har valen i Estland flera avancerade drag. De röstberättigade kan rösta elektroniskt och denna gång får också ungdomar i åldern 16–17 år rösta. Lägsta ålder för att kandidera är ändå fortfarande 18 år. Elektronisk röstning var möjlig första gången i kommunalvalet år 2005. Elektronisk röstning har således varit i bruk i kommunalval redan fyra gånger. Trots att en femtedel röstade elektroniskt i kommunalvalet i Estland år 2013 stannade valdeltagande på samma nivå som i finländska kommunalval (58 %). I det estniska kommunalvalet 15.10.2017 sjönk valdeltagandet med nästan sex procentenheter, till 53,2 % enligt senaste uppgifter.

Det estniska kommunalvalet ritar om landets kommunkarta, då antalet kommuner på grund av den pågående kommunreformen kommer att minska från dryga 200 till endast 79 kommuner. Det är en stor förändring och den genomförs delvis med tvångssammanslagningar. I kommunalvalet tävlar cirka 12 000 kandidater om 1 700 fullmäktigeplatser. Bland kandidaterna finns också 11 finländska kandidater.

 

 

I Danmark satsar man på röstningskampanjer inför region- och kommunalvalet i november

I Danmark väntas ett mer traditionellt kommunalval än i Estland, inte minst för att den danska kommunreformen genomfördes redan för cirka tio år sedan.  Samtidigt med kommunalvalet ordnas regionval i fem regioner – enligt samma mönster som i Sverige och Norge. Valet ett slutet listval på samma sätt som i de övriga skandinaviska länderna. I Danmark har man dessutom ett borgmästarsystem, vilket gör att valet i vissa kommuner också är ett borgmästarval.

Det danska kommunförbundet (KL) har tillsammans med regionförbundet (Danske Regioner) och ministeriet som svarar för kommunala och regionala ärenden bekymrat sig över valdeltagandet och intresset för lokalval och därför startat en röstningskampanj med parollen ”Tænk dig om, før du ikke stemmer” (Tänk dig för innan du låter bli att rösta) liksom för fyra år sedan. Kampanjen som  genomfördes i valet 2013 gav stor utdelning, valdeltagandet ökade häpnadsväckande med hela sex procentenheter till nästan 72 procent. Det var i synnerhet ungdomarna och de nyinflyttade som röstade mer entusiastiskt än tidigare.

 

 

Författare
Marianne Pekola-Sjöblom

Marianne Pekola-Sjöblom är Kommunförbundets forskningschef.

Marianne Pekola-Sjöblom på Twitter: @M_PekolaSjoblom