Siv Sandberg 16.1.2018:

”Aldrig eller kanske på 3000-talet.” Cynism och reformtrötthet i luften

Siv Sandberg

När jag första gången läste Realtidsbarometern hösten 2017 slogs jag av den kritiska och delvis till och med cyniska tonen i de öppna kommentarerna. Realtidsbarometern, som är en del av ARTTU2-programmet, är en utvärderingsenkät om hur beredningen av vård- och landskapsreformen framskrider i kommunerna ur ledningens synvinkel. Som erfaren forskare har jag givetvis vant mig vid att kommunala beslutsfattare, ofta med fog, förhåller sig kritiskt till reforminitiativ från statligt håll.

En motsvarande enkät utfördes bland de ledande tjänsteinnehavarna och den förtroendevalda ledningen hösten 2016. Också den gången ledde enkäten till kritiska kommentarer om beredningen av landskaps- och vårdreformen men inställningen till reformen var mer positiv i det stora hela.

Hösten 2017 kan man förnimma frustration och reformtrötthet i tjänsteinnehavarnas och de förtroendevaldas svar, vilket också framgick i intervjuerna med projektets fokusgrupper. Rubrikens ”Aldrig eller kanske på 3000-talet” som svar på frågan om bästa tidpunkten för det första landskapsvalet är ett exempel på att tilltron på hela reformen vacklar i en del av kommunerna.

 

”Det går inte att hänga i luften hur länge som helst”

År 2017 var ett år av utdragen väntan och politisering av landskaps- och vårdreformen. Landskaps- och vårdreformen har ofta kritiserats för en alltför pressad tidtabell. Att behandlingen av reformens lagpaket i riksdagen lades på is och att reformen sköts upp med ett år gav beredningen välkommen tilläggstid, men den ohanterliga helheten och regeringens växlande riktlinjer för valfriheten och serviceproduktionen gör det svårare att utnyttja tiden.

Beredningen av landskaps- och vårdreformen har pågått sedan 2015 men det var inte förrän 2017 som den politiserades på allvar. I samband med kommunalvalet och riksdagsbehandlingen av lagpaketet framträdde de olika politiska synsätten på valfriheten och flerproducentmodellen. De stora städernas kritiska syn på ordnandet av tillväxttjänster och bildandet av C21-nätverket lyfte fram sådan kritik mot själva landskapsreformen som inte hörts tidigare under reformprocessen.

I kommunerna visar sig allt det ovannämnda i en ökad osäkerhet kring hur man ska förhålla sig till beredningen i den egna kommunen och landskapet. Kommunerna har nog förståelse för reformen och kompetens att genomföra förändringar. Men allt flera kommunala beslutsfattare tvekar i alla fall med att sätta igång, eftersom de anser att reformen som helhet är svår att få grepp om. De kommunala beslutsfattarna anser också att det inte gjorts tillräckliga riskbedömningar i beredningen av reformen.

 

Siv Sandberg
Forskare
Åbo Akademi, Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi

”Riskbedömningen har varit tillräcklig under beredningen av reformerna”

I bloggserien Realtidsutvärdering av reformerna skriver forskningsprojektets forskare och sakkunniga om aktuella frågor kring utvärderingen av vård- och landskapsreformen och fördjupar sig i fenomen som dykt upp i forskningen.

Realtidsutvärderingen av vård- och landskapsreformen är en forskningshelhet som genomförs som en del av forskningsprogrammet ARTTU2. Läs mera om REA-undersökningen här och om forskningsprogrammet ARTTU2 här.

Författare
kuvituskuva reaaliaikainen arviointi

I bloggserien Realtidsutvärdering av reformerna skriver forskningsprojektets forskare och sakkunniga om aktuella frågor och fenomen kring utvärderingen av vård- och landskapsreformen.

Realtidsutvärderingen av vård- och landskapsreformen är en forskningshelhet som genomförs som en del av forskningsprogrammet ARTTU2.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.