Anni Antila 24.1.2018:

Hurdan blir kommunernas roll i främjandet av välfärden?

Anni Antila

Kommunerna har inlett en ny fullmäktigeperiod och vid utgången av den hotar kommunernas uppgiftsfält att förändras betydligt i och med landskaps- och vårdreformen. Flera kommuner har börjat eller fortsatt att skapa framtidens kommun genom att revidera sin förvaltningsstadga och med hjälp av strategiarbete positionera sig inför 2020-talet. Samtidigt har det varit oklart hur kommunens verksamhet kommer att förändras efter reformen. En relevant fråga i sammanhanget är hur kommunernas främjande av välfärd kommer att utformas i framtiden och hur reformen påverkar förutsättningarna för kommuninvånarnas välfärd på olika områden.

En utredning om främjandet av välfärd i kommunerna ingår i delprojektet Hyvinvoinnin edistäminen ja johtaminen kunnissa (HEKU) inom forskningsprogrammet ARTTU2. I december 2017 färdigställde docent Kaija Majonen och undertecknad i samarbete delprojektets första delrapport Hyvinvoinnin edistäminen kunnassa - Sisältö, mahdollisuudet ja haasteet, i vilken resultaten av utvärderingsenkäten Realtidsbarometern som genomfördes hösten 2017 också utnyttjats.

 

Utmaningar och möjligheter

Enligt den Realtidsbarometer som riktades till kommunernas ledande tjänsteinnehavare och förtroendevalda anser största delen av de kommunala beslutsfattarna att den egna kommunens välfärdsroll är viktig.  I Realtidsbarometern tillfrågades beslutsfattarna också om vilka utmaningar och möjligheter kommunerna ser i främjandet av välfärden. I svaren nämndes oftast landskaps- och vårdreformen som en utmaning. Möjligheterna gällde däremot i huvudsak utnyttjandet av resurserna i kommunorganisationen och inom kommunen samt uppbyggnaden av samarbetsformer. Riskerna med reformen ansågs i första hand vara kopplade till en försämring av finansieringen och servicen. Att kommunernas budgetar halveras i och med reformen har väckt oro för huruvida kommunerna kommer att ha ett sådant ekonomiskt handlingsutrymme att de kan satsa på att främja välfärden eller om detta hamnar i skymundan för andra uppgifter.

Vilka är då möjligheterna inom välfärden? Olika former av internt och externt samarbete lyftes fram som den största gruppen möjligheter. Som en av de viktigaste möjligheterna nämndes samarbetet på kontaktytorna mellan kommunen och landskapet. Det skulle ge kommunerna möjligheter att frigöra resurser för förebyggande verksamhet. Detta borde beaktas redan i det skede då landskapen planeras.

 

Vilka blir kommunernas uppgifter?

I Realtidsbarometern tillfrågades beslutsfattarna om vilka frågor den egna kommunen borde koncentrera sig på under pågående fullmäktigeperiod för att främja invånarnas välfärd. Det var tydligt att den viktigaste metoden för att främja invånarnas välfärd ansågs vara att kommuninvånarnas delaktighet och den lokala sammanhållningen stärks. Delaktighet sågs också som en  motkraft till utslagning. Ett annat centralt tema var frågor som gällde främjande av livskraften, såsom förbättringen av sysselsättningen.

Hur kunde då främjandet av välfärden slutligen se ut efter vård- och landskapsreformen? Uppgiften att främja kommuninvånarnas välfärd är inte ny för kommunerna. I det nuvarande mellanskedet av reformen ter sig främjandet av välfärden i framtidens kommuner ännu rätt diffust. Reformen har ändå sporrat kommunerna till att börja konkretisera de egna uppfattningarna om vad främjande av välfärd innebär i kommunens verksamhet i form av dels långsiktiga strategiska mål, dels konkreta handlingar. Det förutsätter gemensamma diskussioner och ett gemensamt synsätt som utgår från välfärdens tillstånd på det lokala planet och utvecklingsbehoven.

Välfärd bör inte uppfattas snävt som något som gäller enbart social- och hälsovårdsservicen utan den är en viktig grunduppgift för aktörerna inom hela kommunorganisationen och också kommunkoncernen i stort. Utöver den tvärsektoriella verksamheten erbjuder också ett starkare utnyttjande av många aktörer möjlighet att främja välfärden. Kommunerna har en mycket viktig roll när det gäller att skapa nätverk och erbjuda en plattform för såväl lokala aktörer som aktörer inom den offentliga förvaltningen.
 

Anni Antila
Ledande konsult, FCG

De kommunala beslutsfattarnas bedömning av betydelsen av den egna kommunens välfärdsroll.

 

I bloggserien Realtidsutvärdering av reformerna skriver forskare och sakkunniga inom forskningsprojektet om aktuella frågor kring utvärderingen av vård- och landskapsreformen och fördjupar sig i fenomen som kommer upp i forskningen.

Detta är det första inlägget i bloggserien Realtidsutvärdering av reformerna. Realtidsutvärderingen av vård- och landskapsreformen är en forskningshelhet som genomförs som en del av forskningsprogrammet ARTTU2. Läs mera om REA-undersökningen här och om forskningsprogrammet ARTTU2 här.

Författare
kuvituskuva reaaliaikainen arviointi

I bloggserien Realtidsutvärdering av reformerna skriver forskningsprojektets forskare och sakkunniga om aktuella frågor och fenomen kring utvärderingen av vård- och landskapsreformen.

Realtidsutvärderingen av vård- och landskapsreformen är en forskningshelhet som genomförs som en del av forskningsprogrammet ARTTU2.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.