Jari Stenvall 20.2.2018:

Inre kretsar leder till misslyckanden i förvaltningsreformen

Stenvall 20-2-2018

Många reformer inom den offentliga förvaltningen i Finland har misslyckats på grund av inre kretsar.  Med inre kretsar avser jag att en del av aktörerna i reformerna allierar sig och bildar ett maktcentrum. I denna krets ”glömmer” man att inkludera förutom medborgarna också personer och aktörer som skulle vara viktiga med tanke på reformens framgång.

Situationen framgår konkret av den enkät som genomförts om beredningen av landskaps- och vårdreformen (Navigerande kommuner, utkommer våren 2018). Närmare 200 kommunala beslutsfattare och tjänstemän besvarade enkäten. Över 60 procent av uppgiftslämnarna ansåg att landskapens beredningsorganisation var en inflytelserik aktör i beredningen av reformen och 80 procent ansåg detsamma om ministeriet. I gengäld upplevde mindre än 15 procent av uppgiftslämnarna att de kommunala beslutsfattarna var inflytelserika aktörer i beredningen.  Enligt enkäten är till och med nationella och internationella företag (31 procent) mera inflytelserika i beredningen av landskaps- och vårdreformen än de kommunala beslutsfattarna.

 

Reformerna ger upphov till slutna kretsar

Å andra sidan verkar det också i många kommuner finnas inre och yttre kretsar då man dryftar de framtida kommunernas roll. Tidigare utvärderingar tyder också på att det finns inre och yttre kretsar i reformerna. Frågan om uppkomsten av inre kretsar är problematisk inte bara för landskaps- och vårdreformen utan det här är överlag ett fenomen som är förknippat med reformen av den finländska offentliga förvaltningen.

Det finns många faktorer som leder till uppkomsten av inre kretsar. Det är lättare att skapa en gemensam målbild när en begränsad grupp aktörer deltar i beredningen. Vissa personer och institutioner får i uppdrag att genomföra reformerna. De som hör till den inre kretsen eftersträvar eventuellt makt. Kanske motiveras de av önskan att göra något stort och utmanande. Ofta upplever de som hör till den inre kretsen fullt och fast att de driver ”rätt sak” och är bäst lämpade att föra reformen framåt.

 

Kritiken ökar

Konstellationen med inre och yttre kretsar leder ofta till motsättningar och spänningar i reformerna.  De som står utanför den inre kretsen blir mer kritiska till reformerna och ovetskapen leder till rykten och skepticism. Man förbinder sig inte till en reform som gjorts upp av någon annan. Uppfattningen att frågor drivs framåt är skenbar. 

Interaktionen mellan den inre och den yttre kretsen kan bli ett problem. Den inre kretsen går ofta miste om den information som den yttre kretsen har och uppfattar inte dess behov.  Det uppstår en konstellation där man har ”lyssnat men inte hört”. Det kan också hända att den inre kretsen håller inne med information för att den inte vill sätta vapen i händerna på dem som eventuellt är kritiska i den yttre kretsen. Det uppstår en situation där saker förtigs och misstroendet växer. Den inre och den yttre kretsen försvarar sina ståndpunkter på var sitt håll. Det uppstår auktoritets- och maktkamp. Endera faller hela reformen eller också är slutresultatet en förändring vars effekter ingen är nöjd med.

Särskilt när det gäller reformer inom landskapen, kommunerna och social- och hälsovården borde utgångspunkten vara en inkluderande förändringsledning. Uppkomsten av inre kretsar är inte en naturlag. Interaktion, delaktighet och gemensamt arbete samt det förtroende som detta skapar kan åstadkommas med hjälp av flera metoder för gemensam utveckling och användning av tekniken.  Allra viktigast är vars och ens attityd, och insikten om att ingen har monopol på sanningen om alla saker som gäller förändringarna. Den inre kretsen är själv källan till en inkluderande förändringsledning. Den som har makten bär också ansvaret för att vara ödmjuk när reformer genomförs.

 

Jari Stenvall
Professor i förvaltningsvetenskap
Ledningshögskolan
Tammerfors universitet

Författare
kuvituskuva reaaliaikainen arviointi

I bloggserien Realtidsutvärdering av reformerna skriver forskningsprojektets forskare och sakkunniga om aktuella frågor och fenomen kring utvärderingen av vård- och landskapsreformen.

Realtidsutvärderingen av vård- och landskapsreformen är en forskningshelhet som genomförs som en del av forskningsprogrammet ARTTU2.