Mikko Mehtonen 5.9.2018:
Mikko Mehtonen

Kommunförbundet genomförde i juni–augusti en enkät för att kartlägga regeringens anpassningsåtgärder i kommunerna. I enkäten utreddes de besparingar utvecklingen av den specialiserade sjukvården och arbetstidsförlängningen gett och de dolda kostnader landskapsreformen lett till i kommunerna. Enkäten riktade sig till kommunernas, samkommunernas och sjukvårdsdistriktens ekonomidirektörer. Exakt 100 svarade på enkäten och resultaten fick god medial uppmärksamhet. Det viktigaste budskapet var att regeringens anpassningsåtgärder inte nått målen.

Mindre uppmärksamhet fick sådant som kommunerna gör själva för att balansera sin ekonomi. Saken kartlades genom fritt formulerade svar och ledde till en lång lista över frivilliga spar- och anpassningsåtgärder. Det var endast ett fåtal av de tillfrågade som inte nämnde några egna sparåtgärder alls.  Så här sparade kommunerna:

Anpassningsåtgärder i kommunerna:

Antal:

sammanslagning av uppgifter eller att befattningar lämnas obesatta

17

balanserings- eller produktivitetsprogram

16

allmän ekonomisk disciplin

12

omläggning av tjänster och arbetsrutiner

12

centralisering av servicenätverket

6

utläggning av verksamhet

5

försäljning av egendom

4

uppskjutande av investeringar

3

ökat samarbete med andra kommuner

3

effektivare användning av lokaler

3

höjning av klientavgifterna

2

färre anskaffningar

2

oavlönad ledighet (frivillig)

2

centralisering av stödtjänster

2

skattehöjning

2

 

Personalkostnader är den största utgiftsposten och den mest använda balanseringsåtgärden var följaktligen att sammanslå uppgifter eller att lämna befattningar obesatta. Sammanslagning av uppgifter kan genomföras när rutiner och tjänster läggs om, när arbetsuppgifter rationaliseras och genom naturlig avgång.

Flera meddelade att de hade ett balanserings- eller produktivitetsprogram. Detta tyder på systematisk anpassning och ansträngningar för att balansera ekonomin, särskilt då en majoritet ser ut att driva en sträng ekonomisk disciplin. Andra sätt som nämndes är centralisering av servicenätverket, ökat kommunalt samarbete och effektivare användning av lokaler och stödtjänster.

Ordet nedskärningar har en negativ klang. Lyckligtvis innehåller listan flera åtgärder som syftar till att förbättra produktiviteten eller åtminstone rationalisera verksamheten. Vissa av åtgärderna påverkar direkt tjänsternas kvalitet och personalens arbetsförmåga.

Endast några sade sig balansera ekonomin genom skattehöjningar eller höjningar av klientavgifterna, dvs. genom en ökning av kommunens skatte- och avgiftsbelastning. Utgående från enkäten kan man säga att kommunerna aktivt försöker bromsa sina utgifter och balansera sin ekonomi på eget initiativ. Jämför man med regeringens misslyckade sparmål är det klart att kommunerna varit tvungna att hitta sparobjekt helt själva. Regeringens uppskattningar av kostnadsbesparingarna ledde ju till nedskärningar i statsandelarna.

 

Författare
Mikko Mehtonen

Mikko Mehtonen on kuntatalouteen erikoistunut kansantaloustieteilijä ja ekonomi. 
 
Inspiroituu matkustamisesta sekä kokeilevasta liikunnasta. Vapaa-aika täyttyy projekteilla kuten klassikkoautojen kunnostamisella.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.