Anne Jarva, 22.2.2018:

Kommunernas samhällsutvecklande arbete bör tryggas i revideringen av markanvändnings- och bygglagen

Anne Jarva

Kommunerna bär huvudansvaret för samhällsfunktionerna och för kommuninvånarnas livsmiljö. Planläggningen, markpolitiken och styrningen av byggandet bildar en helhet som är grundstenen i kommunens livskraft och kommuninvånarnas välfärd. I det här arbetet behöver kommunerna en fungerande lagstiftning.

Miljöministeriet håller på att inleda en totalrevidering av markanvändnings- och bygglagen. Kommunförbundet går med öppet sinne in för revideringen. En parlamentarisk beredning som sträcker sig över regeringsperioden behövs eftersom besluten om markanvändning och byggande påverkar samhället långt in i framtiden.

I utredningar och i offentliga diskussionen har flera problem tagits upp gällande planläggningen och den tid den tar, styrningen av byggandet och byggnadernas kvalitet. Sådana problem erkänns också i kommunerna. Trots det kan det löna sig att noggrant överväga hur stora ändringar vi egentligen behöver i planerings- och tillståndssystemet. Markanvändnings- och bygglagen anses i det stora hela vara både hållbar och fungerande.  Skulle det räcka med att beakta nya saker och ändringar i verksamhetsmiljön, slopa föråldrade normer och korrigera direkta fel och brister som upptäckts?

Det är absolut nödvändigt att kommunerna också i framtiden har möjlighet till självständiga val. Olika kommuner behöver verktyg som kan anpassas för olika situationer för markpolitiken och planläggningen och för att styra genomförandet. Verktygen finns till stora delar redan i den nuvarande lagen men processerna och tillvägagångssätten i fråga om dem behöver utvecklas. Mängden olika verktyg, deras roller och inbördes förhållanden kan förvisso granskas så länge kommunernas möjlighet att hantera helheten och skapa en högklassig livsmiljö består.

Näringslivet har redan en längre tid föreslagit att privata aktörer skulle ges rätt till planläggningsinitiativ och till och med till utarbetandet av planer. Men privata aktörer kommer redan nu med initiativ och utarbetar planer tillsammans med kommunerna.  Flera modeller används, allt från planeringsreserveringar och avtal om inledande av planläggning till partnerskapsplanläggning. En samordning av de olika modellerna och att få dem skrivna in i lagen skulle förenkla situationen och öka förutsägbarheten ur byggarens synvinkel utan att kommunens möjlighet att utveckla sitt område på något avgörande sätt skulle minska.  

Tillväxten i stadsregionerna behöver backas upp av en stadsregionplanering som utgår från regionens kommuner. En möjlig lösning kunde vara en strategisk stadsregionplan som regionens kommuner utarbetar tillsammans. Den skulle ange riktningen för en utveckling som kommunerna sedan skulle förbinda sig att genomföra i sin egen verksamhet. De stora stadsregionernas gemensamma plan för markanvändning, boende och trafik (MBT) och avtalen med staten är exempel på styrkan i det informella samarbetet.

Statens övervakande och styrande roll i kommunernas markanvändning har målmedvetet lättats upp och det är ett steg i rätt riktning. I stället för separata riksomfattande mål för områdesanvändningen kunde statens intressen garanteras i lagstiftningen så att de direkt inverkar på kommunernas planläggning.

Kommunförbundet förbereder sig på revideringen av lagen genom att kartlägga kommunernas erfarenheter och synpunkter från olika verksamhetsområden.  Följ sidorna: https://www.kuntaliitto.fi/asiantuntijapalvelut/yhdyskunnat-ja-ymparisto/mrl-uudistuu-kunnat-mukaan

Författare
Anne Jarva

Anne Jarva arbetar i Kommunförbundet som utvecklingschef för markanvändning och planläggning.

Anne Jarva på Twitter: @annekjarva

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.