Kyösti Värri 27.8.2018

Tänker staten dra sig ur finansieringen av gymnasieutbildningen?

I Finland ordnas gymnasieutbildningen enligt ett fungerande system. I regel är det kommunen som ordnar denna utbildning, men det finns också rum för privata utbildningsanordnare, statliga läroanstalter och läroanstalter i anslutning till universitet. I vissa fall har kommunerna överfört ordnandet av gymnasieutbildningen till samkommuner som de äger. För närvarande studerar 88 procent av gymnasieeleverna i ett gymnasium som drivs av en kommun eller samkommun. Systemet med många olika anordnare av gymnasieutbildningen har fungerat och fungerar bra.

Finansieringssystemet utgår från att kommunerna och staten finansierar gymnasieutbildningen solidariskt. Enligt 8 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) utgör kommunens självfinansieringsandel 58,11 procent och statens finansieringsandel därmed 41,89 procent.  Tyvärr har syftet i finansieringslagen inte längre förverkligats på många år.

Pris per enhet för gymnasieutbildningen och utdelningen till anordnarna 2018

Staten har kraftigt skurit ner finansieringen av gymnasieutbildningen redan under flera år. Det har skett genom direkta nedskärningar, indexnedskärningar och kalkylerade nedskärningar i anslutning till konkurrenskraftsavtalet. Eftersom staten har skurit ner finansieringen både under den föregående och den nuvarande riksdagsperioden, har alla nuvarande riksdagspartier varit ansvariga för nedskärningarna. Det betyder att saken är svår att behandla och rätta till politiskt. Inga partier är helt oskyldiga till de finansiella nedskärningarna.

Kommunerna har räddat gymnasieutbildningen

När riksdagen i mars 2015 godkände ändringarna i finansieringslagen, och därmed gjorde de temporära nedskärningarna i finansieringen av gymnasieutbildningen permanenta, vaknade riksdagen själv till insikt om nedskärningarnas sannolika följder. Enligt kulturutskottets betänkande ”drabbar nedskärningarna grunden för de unga åldersklassernas framtida kompetens. De främjar inte på något sätt målet att Finland ska vara världens mest kunniga folk år 2020”. Riksdagen påförde regeringen en skyldighet att följa upp nedskärningarnas effekter.

Nationella centret för utbildningsutvärdering har utrett nedskärningarnas effekter i en rapport som publicerades hösten 2017. Centrets bedömning visade att trots att staten hade minskat sin egen finansiering, hade kommunerna inte på motsvarande sätt minskat sin andel. Med andra ord hade kommunerna korrigerat den minskade statliga andelen genom att höja sin egen. Kommunerna hade sålunda räddat gymnasieutbildningen – kvaliteten och tillgängligheten. Där statens bildningsambition har vacklat, har kommunerna levt upp till sin lokala ambition.

De färskaste tillgängliga uppgifterna om kostnaderna för gymnasieutbildningen är från 2016. Nettokostnaderna uppgick då till ca 725 miljoner euro. På grund av nedskärningarna i och med finansieringslagen täckte finansieringen enligt pris per enhet till utbildningsanordnarna (609 mn euro) bara 84 procent av de sammanlagda faktiska kostnaderna för gymnasieutbildningen (725 mn euro). 

Gymnasieutbildningen Kostnader och finansiering 2016

Kommunernas andel av finansieringen enligt pris per enhet (431 mn euro) utgjorde 71 procent och statens andel 29 procent (178 mn euro) år 2016.  Det innebär att staten numera finansierar bara knappa 25 procent av de faktiska nettokostnaderna för gymnasieutbildningen, medan den ursprungliga tanken var att staten skulle finansiera 41,89 procent, vilket skrevs in i lagen. Man kan alltså säga att staten i avgörande grad har dragit sig ur finansieringen.

Gymnasieutbildningen hänger på kommunernas finansiering

Statens minskade ansvarstagande har fortgått under flera år. Tre fjärdedelar av finansieringen av gymnasieutbildningen kommer numera från kommunerna och mindre än en fjärdedel från staten. Om man vill studera finansieringen av endast den kommunala gymnasieutbildningen (kommunerna och samkommunerna) och beaktar både kommunernas finansieringsandel per invånare (431 mn euro), andras än de kommunala anordnarnas andel av finansieringen enligt pris per enhet (93 mn euro) och kommunernas och samkommunernas faktiska nettokostnader för gymnasieutbildningen (632 mn euro), ser man att staten har finansierat endast 13 procent av den kommunala gymnasieutbildningen år 2016. När kostnadsstatistiken för 2017 ges ut senare i höst, kan andelen minska ytterligare.

På grund av de nedskärningar som staten gjort har den blivit en liten aktör som finansiär av gymnasieutbildningen. Stick i stäv med detta ålägger staten utbildningsanordnarna nya skyldigheter genom lagstiftning. Det nyaste är gymnasielagen som träder i kraft om ett år. Den kommer att ge anordnarna nya skyldigheter, som staten, enligt Kommunförbundets bedömning, ersätter endast delvis. Detta trots att det i både regeringsprogrammet och finansieringslagen sägs att utbildningsanordnarna ska ersättas fullt ut för nya och utvidgade skyldigheter. Lagen är i och för sig bra, men försvagar ytterligare gymnasieutbildningens finansiella ställning.

Utarmningen måste stoppas

Finansieringssystemet för gymnasieutbildningen är kostnadsbaserat och följer de kostnader som gällde tre år tidigare. Nedskärningarna har tvingat dem som ordnar gymnasieutbildning att sänka sina egna kostnader, vilket leder till mindre finansiering, ytterligare tryck på att sänka kostnaderna och så vidare. För att nedskärningarna inte ska mångdubblas, har riksdagen i finansieringslagen klokt nog infört en gräns som priset per enhet inte i någon händelse får understiga, trots problemet med den negativa cirkeln. Ändå kommer finansieringen enligt Finansministeriets budgetförslag (9.8.2018) att understiga denna gräns. Det är dags att vakna upp.

Riksdagens kulturutskott underströk i februari 2015 att ändringen av finansieringslagen innehöll en garanti om att det genomsnittliga priset per enhet inom gymnasieutbildningen hålls på minst samma nivå som år 2015 (6 004,93 euro/studerande) också efter nedskärningarna. Med denna skrivning i finansieringslagen säkerställde man uttryckligen att nedskärningarna inte ska upprepas i de genomsnittliga priserna per enhet som justeras enligt de årliga faktiska kostnaderna.

Genomsnittligt pris per enhet för finansieringen av gymnasieutbildningen 2012–2018 och FM:S förslag 9.8.2018 för 2019

Medan det genomsnittliga priset per enhet, som utgör grunden för statsandelsfinansieringen för gymnasier, var 6 704,40 euro/studerande år 2012, föreslår Finansministeriet nu att priset år 2019 ska vara bara 5 906,15 euro/studerande. Gymnasieutbildningens trängda situation hotar att förvärras ytterligare. Hotet gäller kommunernas och samkommunernas gymnasier och dessutom de privata gymnasierna. Det är dags att svänga skutan. Gymnasieutbildningens finansiella ställning bör äntligen stärkas permanent, inte försvagas. Grunden för de unga åldersklassernas framtida kompetens kan tryggas endast om priset per enhet går uppåt från den nuvarande nivån (6 070,92 euro/studerande), inte nedåt.

Författare
Kyösti Värri

Kyösti Värri är sakkunig inom gymnasier.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.