Timo Reina 27.6.2018:

Vårdreformen går till förlängning

Timo Reina

Beredningen av vård- och landskapsreformen står åter inför en ny situation. Visserligen är det få som förnekar behovet av en reform. Men ingen tycks vara riktigt nöjd med den modell som ligger på förhandlingsbordet just nu. Dessutom uppvisar attityderna stora regionala skillnader.

Kommunförbundet har sammanställt sina utlåtanden under beredningen till ett paket med korrigeringsförslag. Förhoppningsvis kommer förslagen att diskuteras ingående också i riksdagen nu när förlängningen av beredningen ger möjlighet till en bättre och mer genomförbar lagstiftning. Kompensationsbestämmelser som gäller kommunernas egendomsarrangemang tog ett steg i rätt riktning redan i regeringens  svar 18.6.2018.

Att reformen skjuts upp till början av 2021 kommer att påverka många saker. En av dem är ett uppenbart behov att fortsätta med de kommunalt förankrade regionala sysselsättningsförsöken till slutet av 2020 för att få genuina erfarenheter för framtiden.

Den kanske mest väsentliga konsekvensen av den ändrade tidtabellen är att den allmänna osäkerheten om framtiden fortsätter. Detta gäller framför allt beredningen av reformen i regionerna och kommunsektorns aktörer.

Nu gäller det att skynda långsamt särskilt i fråga om nya utkontrakteringar eller fastighetsarrangemang inom social- och hälsovården. Det är också viktigt att samarbetet fungerar mellan kommunerna och landskapsberedningen.

Det är svårt att se att förlängningen i sig skulle leda till en ”utläggningsboom”. Varje situation måste beredas ansvarsfullt och besluten i kommunerna ska fattas demokratiskt. Detta oberoende av hur det blir med en fortsatt revidering av den sk. begränsningslagstiftningen.

Under beredningen har det redan spontant uppstått flera lösningar med integrerade social- och hälsovårdstjänster på landskapsnivå eller för ett brett befolkningsunderlag. Senaste tillskottet är besluten som fattats av sex kommuner i Mellersta Nyland. De beslutade att social- och hälsovårdstjänsterna för områdets 200 000 invånare sköts av en samkommun från början av nästa år. Motsvarande beredningsarbete kan behövas på flera håll i landet. Och staten kunde också mycket tydligare uppmuntra beredningen.

För en friktionsfri fortsättning på arbetet är det ytterst viktigt att staten ser till att beredningen tilldelas tillräckligt med resurser utan dröjsmål och till fullt belopp. Finansieringen av beredningen och dess risker får inte flyta över på kommunerna och samkommunerna. Detta gäller också självriskandelen för ICT-kostnaderna. 

Den ändrade tidtabellen betyder också att reformen mer än hittills kommer att tas upp som tema i riksdagsvalet år 2019. För att reformen ska lyckas behövs en bred medverkan av hela det politiska fältet.

I kommunerna och landskapen finns varken regering eller opposition. Sådant partiöverskridande samarbete borde fås till stånd också i riksdagen. Åratal av arbete skulle komma till användning, det skulle ge kontinuitet och göra reformen lättare att godta.

Författare
Timo Reina

Timo Reina är Kommunförbundets vice verkställande direktör.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.