Ulla Karvo 17.12.2019

Ny kommission men samma kvistiga problem

Finlands ordförandeskap lider mot sitt slut. Det är inte mycket som slutligen åstadkommits, men det går inte att skylla enbart på Finland. Ordförandeskapet har sammanfallit med ett brytningsskede då EU har ett nytt parlament men har fått vänta på utnämningen av den nya kommissionen. De ärenden som funnits på bordet har också varit knepiga.

Förhandlingarna inför EU:s utvidgningsprocess stötte på hinder. Frankrike satte stop för fortsatta medlemsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. Detta har lett till bitterhet i respektive länder och vi får hoppas att detta inte leder till större problem.

Ett annat svårt ärende på bordet har varit EU:s nästa fleråriga budgetram. Finlands första förslag kasserades i oktober och det nya förslaget har inte fått någon bättre respons. Kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen slösade inte på orden då hon konstaterade att Finlands förslag (1,07 % BNI) inte räcker till för att svara mot kommissionens framtida utmaningar eller åtgärder. Den tidigare kommissionen gav ett förslag på 1,11 procent. Pengamässigt är skillnaden betydande. Medlemsstaterna har diskuterat ramen, och speciellt nedskärningarna i sammanhållningsbudgeten har väckt missbelåtenhet bland många. Beslut i ärendet kan eventuellt förväntas under Kroatiens ordförandeskap som inleds i januari.

Vilka frågor vill den nya kommissionen då driva och vart behövs det pengar? Högst på agendan är att bekämpa klimatförändringen genom ett ambitiöst program. Den gröna given eller ”Green Deal”, som programmet kallas, kommer knyta samman alla områden inom EU-politiken. Målet är att 25 procent av budgeten för den kommande sjuårsperioden ska gå till åtgärder som saktar ner klimatförändringen.

Kommissionen har lovat att presentera sin strategi för grön finansiering 2020. Avsikten är att den ska främja den privata sektorns engagemang i finansieringen av den gröna omställningen och investeringsprogrammet för ett hållbart Europa.

Europas mål är att vara den första klimatneutrala världsdelen fram till år 2050. För att nå målet har det föreslagits att kraven för år 2030 ska skärpas från överenskomna 40 procent till 50–55 procent jämfört med nivån år 1990. Det här kräver hårt arbete, tydliga delmål och betydande investeringar. I mars ger EU ut det första förslaget till en europeisk klimatlag, och det förväntas medföra långsiktighet i genomförandet av klimatpolitiken. Dessutom är ett nytt handlingsprogram för den cirkulära ekonomin och uppdateringar av flera direktiv att vänta.

EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans har huvudansvaret för EU-kommissionens europeiska gröna giv. Timmermans har betonat lokalnivåns betydelse i arbetet med att bekämpa klimatförändringen. Den anses ha en avgörande roll för att tackla ett globalt problem. Då vi går mot ett samhälle med låga koldioxidutsläpp har kommunerna möjlighet att bekämpa klimatförändringen genom åtgärder inom kollektivtrafik, avfallshantering och miljöanpassning av städer. Hur åtgärderna och investeringarna ska finansieras har väckt frågor, men de något bättre ekonomiska utsikterna och ett förmånligt kapital ger en tilltro till framtiden. Framförallt ska de små och medelstora företagen ha en chans att skapa nya arbetsmöjligheter inom branscher som har en koppling till bekämpningen av klimatförändringen.

De fattiga har inte råd att vara miljövänliga. Ekonomin och miljöfrågorna går hand i hand. Den nya kommissionens vill ha ”en ekonomi för människor”. Denna målsättning ska tillsammans med bekämpningen av klimatförändringen fungera på bästa möjliga sätt för människorna.

Många av punkterna på kommissionens lista är välkända sedan tidigare, men kommissionen har sina egna ambitiösa mål och synpunkter på dem. Kommissionen fortsätter arbetet med att utveckla digitaliseringen och att lösa immigrationsfrågorna. Detsamma gäller diskussionen om Europas framtid. Den nya kommissionen vill se EU som en starkare världspolitisk aktör. Enligt planerna inleds år 2020 en tvåårig konferens om Europas framtid som är gemensam för parlamentet, rådet och kommissionen. Det brittiska valresultatet säkerställer Brexit. Därmed har vi snart ett EU-land mindre som funderar på EU:s framtid.

En förutsättning för ett starkt Europa är en sammanhållen union. För att få ett brett stöd för detta vill kommissionen stärka den europeiska demokratin och det europeiska levnadssättet. En brännande fråga inom EU är hur rättsstatsprincipen efterlevs i Ungern, Polen och Tjeckien. Finland har i egenskap av ordförandeland tagit tag i situationen särskilt i Ungern. Landet har hörts i rådet. Men detta har eventuellt provocerat Ungern att ytterligare stärka greppet om landet och demonstrationerna mot Orbans regering drar mycket folk. En ny och väldigt tråkig utveckling är situationen på Malta där statsministern ska avgå. Det ser ut som att mordet på en journalist som undersökte korruption har en nära koppling till statsministerns inre krets.

Den nya kommissionen kommer inte lätt undan! Redan utnämningen av kommissionen var svår och valet av kommissionärerna präglades av många politiska passioner. Nu är det dock dags att sätta igång med arbetet. Kommissionen kommer att behöva en hel del kompetens och samarbetsvilja men också tur för att genomföra sina ambitiösa planer!

Författare
Ulla Karvo

Ulla Karvo är direktör för Kommunförbundets kontor i Bryssel.