Nya befolkningsprognosen publiceras - Kan vi ännu påverka utvecklingen?

Minna Karhunen

Statistikcentralen publicerade igår den nya kommunvisa befolkningsprognosen. Den visar vad som händer om den nuvarande utvecklingen fortsätter. Den beaktar inte det arbete som utförs i kommunerna och regionerna. Utvecklingen kan påverkas men bara till en liten del. Sanningen är att Finlands invånarantal börjar minska om drygt tio år med den nuvarande utvecklingen. Inte bara i vissa landskap utan i hela Finland. År 2040 skulle invånarantalet i fastlandskommunerna öka endast i landskapet Nyland, och enbart tack vare inflyttning.

Statistikcentralens prognos är i och för sig ingen överraskning. Vi visste nog att de stora årskullarna skulle följas av mindre. Med det måste medges att förändringen varit överraskande snabb. Födelsetalen verkar sjunka mycket snabbare är väntat. Pensionssystemet som grundar sig på solidaritet mellan generationerna är på allvar hotat. Det finns allt färre som delar på kostnaderna för vård och omsorg och social trygghet samtidigt som de som behöver servicen ökar.

Kan vi ännu påverka utvecklingen? Har vi en chans att vinna eller ens nå en försvarsseger?  Det blir allt klarare att ju färre barn vi får desto bättre måste vi ta hand om dem. Vi har helt enkelt inte råd att mista ett enda barn, inte en enda ung. Det betyder stöd till unga familjer, en klok småbarnspedagogik som tar hänsyn till kraven i föräldrarnas arbetsliv och en grundläggande utbildning som beaktar elever med olika behov. För att inte tala om att ge de unga tillräckliga färdigheter för yrkesutbildning och arbetsliv. Också detta arbete sker under de första stegen på utbildningsvägen. Hellre förebyggande än korrigerande åtgärder.

Finland behöver också arbetskraftsinvandring. Och invandrarna måste fås ut i arbetslivet betydligt fortare än nu. Kommunernas roll i integrationen är avgörande. Kommunerna har nycklarna till lösningen. Det räcker inte med att bara trygga utkomsten. Det behövs gedigen språk- och yrkesinriktad undervisning samt platser där man kan rota sig i det finländska samhället.

Kommunförbundet har på senare tid allt oftare fått frågan om de finländska kommunernas självstyrelse kommit till vägs ände. Mitt svar är nej. Men kommunerna måste kunna förnya sig och på allvar identifiera invånarnas intressen. Det tjänar ingenting till att försvara gamla strukturer. I måndagens Kauppalehti påstod jag att man i det nationella beslutsfattandet gömt huvudet i busken. Strukturreformen inom vården kommer inte att lösa kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovården. På samma sätt kunde man också fråga kommunsektorn: har vi i ärlighetens namn kommit ihåg att titta i spegeln? Inte har vi väl gömt huvudet i busken?

Författare

Minna Karhunen on Kuntaliiton toimitusjohtaja.