Päivi Väisänen-Haapanen 12.2.2019:

Se över basfinansieringen av utbildningen

Under den pågående och den föregående regeringsperioden har statsandelslagarna ändrats på så sätt att kommunerna får 2,3 miljarder mindre år 2019 än de hade fått utan nedskärningsbesluten åren 2012–2019. Förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens andel av statsandelen för kommunal basservice är kalkylmässigt cirka en femtedel. Nedskärningarna i förskolan och den grundläggande utbildningen uppgår alltså till cirka 517 miljoner euro.

 

-

Samtidigt som det gjorts nedskärningar i icke öronmärkta statsandelar, som stärker kommunens självstyrelse, har regeringen beviljat statsunderstöd för olika utvecklingsprojekt inom förskolan och den grundläggande utbildningen. Detta är inte ett nytt fenomen. Politiska beslutsfattare gynnas av att bevilja medel för enskilda, väl avgränsade åtgärder – då ser det ut som om man satsade på utbildningen. Men kommunernas beslutanderätt begränsas av understöd som är bundet till specifika kostnader eller åtgärder.

I statsbudgeten beviljas i år statsunderstöd för förskoleundervisning och grundläggande utbildning sammanlagt 65 miljoner euro, medan statsandelsfinansieringen minskar med cirka 196 miljoner euro.

 

leikkaus

 

65 miljoner euro motsvarar cirka tre procent av statsandelsfinansieringen för förskolan och den grundläggande utbildningen. Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen får därmed 108 euro understöd per elev. Statsunderstöden, som alltså är betydligt mindre är statsandelarna, medför en avsevärd mängd arbete för kommunerna och är en administrativ börda i ansökningsskedet och vid rapporteringen.

De som beviljats finansiering tar hem potten, medan andra inte har någon större glädje av beslutet. Alla, också de som inte får understöd, måste lägga resurser på att ansöka om finansieringen. Understöden stöder inte jämlikheten mellan kommunerna, de liknar mest tombolan på tivoli där man inte kan förutse vinsterna. Men man måste delta varje gång om man vill maximera sina vinstchanser.

Statsunderstöd medför onödigt arbete

Att ansöka om statsunderstöd innebär en hel del arbete. Kommunerna gör reserveringar för statsunderstöden i sin ekonomiska planering och i sina dispositionsplaner, läser ansökningsanvisningar, fyller i formulär och samordnar en helhet av olika enheters behov. När finansieringsbeslutet kommer får man ofta konstatera att beloppet som beviljats innebär att kommunen måste omfördela resurserna i de olika enheterna eller, om stödet inte beviljades, att en massa arbetstid förspillts på ansökan, tid som tagits från annat arbete inom undervisnings- och bildningstjänsterna.

Användningen av statsunderstöd förutsätter uppföljning och rapportering. Dessutom ska man informera om användningen. Användningen ska rapporteras till statsbidragsmyndigheten och till alla parter och organ inom kommunen under processens olika skeden. Kommunernas knappa resurser borde användas för den egentliga verksamheten och till utvecklingen av den i en sådan riktning som ur den enskilda kommunens synvinkel är viktig och aktuell.

plussat

 

Det är varje år osäkert om statsunderstödsfinansieringen beviljas, och dessutom kan beloppet, tyngdpunkterna och kriterierna för beviljandet ändras väsentligt. Då finansieringen är tillfällig är det svårt att planera och utveckla verksamheten på lång sikt, trots att syftet med finansieringen är att stödja verksamheten.

Från understöd till basfinansiering

Givetvis lönar det sig fortfarande att finansiera olika tidsbegränsade projekt av engångsnatur med statsunderstöd. Sådana är till exempel utveckling av nya verksamheter och arbetsrutiner, försök, pilotprojekt samt investeringar, understöd och stipendier. Utvecklandet av kommunernas verksamhet har bland annat stötts med projektet Skolan i rörelse och med understöd för klubbverksamhet.

Men i det skedet när en verksamhet har etablerats och ingår i kommunens lagstadgade uppgifter är det motiverat att gå från understödsfinansiering till statsandelsfinansiering.

Kommunerna utvecklar ständigt undervisningen men behöver tillräcklig basfinansiering till stöd för utvecklingsarbetet. Med tillräcklig basfinansiering, i form av statsandelsfinansiering, stöds tillhandahållandet och den långsiktiga utvecklingen av förskoleundervisning och grundläggande utbildning utgående från kommunernas självstyrelseenliga beslutanderätt och lokalkännedom.

Istället för att kompensera en av nedskärningar försvagad finansiering med statsunderstöd måste kommunernas basfinansiering stärkas.

Understöden bör reserveras för äkta förnyelse

De kortsiktiga statsunderstöden bör frångås och istället bör det fattas långsiktiga finansieringsbeslut som överskrider regeringsperioderna. Endast genom ännu större helheter och tillräckligt stort statsunderstöd kan man skapa möjligheter med genomslagskraft.

I tabellen (på finska) nedan finns uppgifter om statsunderstödsfinansieringar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt statsbudgeten år 2019. Statsunderstöden lämpar sig som finansiering för utveckling av lärandemiljöer och digitalisering m.m. Anslagsreserveringen för sådana åtgärder är 5,6 miljoner euro enligt statsbudgeten år 2019. Statsunderstödet lämpar sig också för undervisning i samiska och undervisning för elever med främmande språk som modersmål.

 

-

 

I år uppgår statsbidragen i form av statsandelar till omkring 59,4 miljoner euro. De har markerats med gult i tabellen.

Det fösta steget mot en lättare administrativ börda tas just nu vid Undervisnings- och kulturministeriet och i Utbildningsstyrelsen när man samlar statsunderstöden för den allmänbildande utbildningen till en ansökningshelhet Utbildningsstyrelsens meddelande 5.2.2019 (oph.fi). Initiativ som lättar upp administrationen och utvecklar finansieringen ytterligare tas gärna emot.

 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.