Jaakko Tiinanen 5.6.2019

Tillgängliga bibliotekstjänster genom samarbete och ägarskap – både på webben och i själva biblioteken

Biblioteken ligger i täten när det kommer till att utnyttja digitaliseringsmöjligheter inom kommunala tjänster. Förra året gjordes det 50 miljoner fysiska och 38 miljoner elektroniska besök vid bibliotekstjänster. På webben går det smidigt att söka information, reservera material och förnya lån, och en allt större del av samlingarna finns nu i elektroniskt format. 

Den bärande tanken i utvecklingen av bibliotekens elektroniska tjänster har varit att skapa förutsättningar för en bättre kundupplevelse: en möjlighet att kunna sköta sina ärenden oberoende av tid och plats sänker tröskeln att använda tjänsterna för till exempel personer som befinner sig i ett jäktigt livsskede, personer med funktionsnedsättning och högkänsliga personer. 

Till bibliotekstjänsternas målgrupp hör alla ålders- och befolkningsgrupper, och därför har vi redan en längre tid börjat ta tillgänglighetsaspekter i beaktande då vi planerar bibliotekslokaler och bibliotekstjänster. Med tillgänglighet avses att även personer med någon form av funktionsnedsättning ska kunna använda tjänsterna på lika villkor som alla andra. Den här synvinkeln är viktig också då det kommer till elektroniska tjänster: utgångspunkten bör vara att alla kommuninvånare ska kunna välja att sköta sina ärenden på elektronisk väg. 

Utvecklingen av tillgänglighet i fysiska och elektroniska tjänster har många beröringspunkter. Bägge två utgår ifrån förpliktande bestämmelser som innehåller entydiga tekniska krav. För att kunderna ska uppleva att tillgängligheten är bra räcker det dock inte att man bara följer bestämmelserna till punkt och pricka, utan det kräver även en dialog tillsammans med kunderna. De kommunala råden för personer med funktionsnedsättning utgör en naturlig kanal för denna typ av samarbete. 

Utöver det här samarbetet krävs det också att bibliotekspersonalen tar ägarskap över tjänstens tillgänglighet. Även om man skulle planera ett nytt bibliotek och tillsammans med både arkitekter, inredningsarkitekter och användare göra det så tillgängligt som möjligt, kan man omedvetet tillintetgöra tillgänglighetsarbetet till exempel genom att flytta på bord och stolar så att de står i vägen för synskadade eller på andra sätt hindrar genomfarten.  

Samma sak gäller för den digitala världen: även om det tekniska genomförandet av en webbplats vore tillgängligt, är det ändå möjligt att man i ren tanklöshet exkluderar vissa användargrupper då man producerar innehåll och redigerar strukturer. 

Bibliotekstjänsternas tillgänglighet är ändå inte en attitydfråga: vid mina besök i olika delar av landet då jag hållit kurser om ämnet har det varit mycket tydligt att jämlikhet är något som ligger nära finländska bibliotekariers och bibliotekschefers hjärtan.  

Ett eventuellt hinder för att själv ta ägarskap kan vara osäkerheten över den egna kompetensen. Tillgänglighetsrekommendationerna för allmänna bibliotek kan vara till stor hjälp i introduktionsarbetet. I rekommendationerna har man samlat god praxis för utarbetandet av tillgängliga bibliotekstjänster både på webben och i personlig service. 

Om författaren

  • Jaakko Tiinanen, planerare vid Esbo stad 
  • Har ansvarat för bibliotekens och jämställdhetsområdets expertnätverk som tagit fram  Tillgänglighetsrekommendationer för de allmänna biblioteken. Arbetar för närvarande med utveckling av kundeorienterade och jämställda bibliotekstjänster för esboborna.
Författare

Vi har bjudit in personer från olika organisationer att dela med sig av deras tankar och kunskap om tillgänglighet. Målet är att inspirera till att på ett mångsidigt sätt arbeta med tillgänglighet i kommunsektorns tjänster. Tillgängliga tjänster främjar tillgång till tjänster på lika villkor.

Kraven på digital tillgänglighet regleras särskilt i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster som trädde i kraft 1.4.2019. Lär dig mer om tillgänglighet i Kommunförbundets guide.