Pekka Montell 17.5.2019:

Tre poänger om kommunala skatter inför den nya regeringsperioden 

Regeringsförhandlingarna håller på som bäst. Kommunernas intressen på skattesidan kan klassificeras i tre delar. Det första målet har stor fiskal betydelse för kommunerna, det andra påverkar skattebördans rättvisa fördelning bland kommuninvånarna, och med det tredje kan man påverka en ändamålsenlig fördelningen av skatteintäkterna.

Skattebortfall bör kompenseras fullt ut

Kommunerna finansierar i genomsnitt cirka hälften av sina tjänster med skatteintäkter. Därför har luckor i skatteunderlaget en direkt effekt på kommunernas tjänster och på kommunalskattens nivå. För en stabil och förutsägbar utveckling i kommunernas skatteintäkter är det viktigt att fortsätta med den tidigare praxisen enligt vilken skattebortfall på grund av ändringar i skatteunderlaget kompenseras kommunerna i sin helhet. På så sätt slipper kommunerna stå för notan när staten beviljar skattelättnader och kommunalskattesatserna och den effektiva skattegraden för kommuninvånarna glider inte längre ifrån varandra.

Detta borde noteras i regeringsprogrammet så fort som möjligt, så att kommunerna kan fortsätta med budgetarbetet inför nästa ekonomiplaneperiod på en stadigare grund. Skattebortfallet på grund av förändringar i skattegrunderna uppgick år 2019 till 224 miljoner euro.

Fastighetsskattereformen måste fås i mål

Det nya fastighetsskattesystemet har beretts i flera år nu. Reformens syfte är att skapa ett tydligt, begripligt och enkelt system för värdering av byggnader och mark. För närvarande släpar beskattningsvärdena för byggnader och mark efter kostnads- och prisutvecklingen.

Sipiläs regering avbröt i höstas reformarbetet på lagstiftningsnivå. Nu är det dags att uppnå politiskt enighet om att fastigheters beskattningsvärde och verkliga värde bör motsvara varandra bättre och att kommuninvånarnas skattebörda ska vara rättvis och grunda sig på fakta. Reformen har beretts grundligt myndigheterna emellan och den ska inte påverka de totala fastighetsskatteintäkterna i kommunerna.

Beskattningen av gruvverksamhet bör utöka finansieringsbasen i den kommun där gruvan är belägen

Inför den nya regeringsperioden finns ett uttalat behov att se till att gruvverksamhet och dess intäkter beskattas på ett meningsfullt sätt. Gruvverksamheten har stor nytta av de investeringar som gjorts i samhällsstruktur och offentliga tjänster i de kommuner där gruvorna är belägna. Genom skattelösningar som styr skattemedel till dessa kommuner skulle gruvbolagen delta både direkt och indirekt i täckandet av de kostnader de ger upphov till.

Gruvverksamheten kunde beskattas antingen genom ändringar i fastighetsskattesystemet eller genom en separat skatt för utnyttjande av naturresurser, såsom en gruvskatt.

Ett bra skattesystem borde se till att skatteintäkterna så exakt som möjligt går dit där kostnaderna uppstår och att skatterna är allmänna inkomstposter och inte ett sätt att samla medel för en miljöskadefond.

Författare

Pekka Montell on verotuksen erityisasiantuntija Kuntaliitosta.