Ledande jurist vid Kommunförbundet, som har specialiserat sig på utveckling av förvaltning, kommunallagen och kommunsammanslagningar.

 

 

Kommunallagen 2015 har utvärderats utgående från respons om tillämpningen. Inga större problem har uppdagats i den gällande lagen. Lite finslipning är ändå att vänta i den proposition om ändring av kommunallagen som snart överlämnas till riksdagen. Jag ska här gå närmare in på ändringar som gäller

Enligt Antti Rinnes färska regeringsprogram överförs ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna till 18 självstyrande landskap. Till en början skulle också räddningsväsendet höra till landskapens uppgifter. Landskapen kunde senare få fler uppgifter utgående från en parlamentarisk beredning som

Vård- och landskapsreformen gick inte igenom denna valperiod heller. Den efterföljande politiska diskussionen kommer att pågå under vårens valarbete. I regeringsprogrammet efter valet måste man ändå snabbt hitta ett koncept för att genomföra reformen. De allra flesta anser att organiserings- och

Näringslivets representanter har redan länge aktivt kritiserat kommunal verksamhet som bedrivs på marknadsvillkor. Tidigare riktades kritiken mot att verksamheten inom kommunernas egen organisation hade en konkurrensmässigt bättre ställning (t.ex. i fråga om beskattning och konkursskydd). När

En betydande del av tjänsterna för medborgarna kommer att föras över till de 18 landskapen i början av år 2020. Den politiska debatten har koncentrerat sig på organiseringen, produktionen och finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna, räddningsväsendet och de sk. tillväxttjänsterna. Däremot

Goda föresatser Alla stora reformer görs med bästa avsikter och bra mål. Avsikten med vård- och landskapsreformen är att föra över uppgifter från kommunerna till självstyrande landskap som i genomsnitt skulle vara ekonomiskt och kompetensmässigt starkare än de nuvarande kommunerna. Landskapen skulle