Den svaga situationen för den kommunala ekonomin har upprepade gånger figurerat i rubrikerna under den gångna hösten. För tredje året i rad ligger kommunalskatteutfallet kring noll och statsandelarna samtidigt på minus. Budgetunderskottet är stort i synnerhet i de stora städerna, och på flera orter
Kommunförbundet har talat mycket om problem under den senaste regeringsperioden. Vård- och landskapsreformens mål nåddes inte, regeringen gjorde nedskärningar i kommunernas statsandelar, konkurrenskraftsavtalet kostade kommunerna pengar och till exempel regeringsprogrammets sparåtgärder för
”Det här är ett förlorat år”, sade en kommunal ekonomichef i början av hösten. Det var efter en studiedag där vi precis gått igenom kommunernas uppdaterade skatteinkomstprognoser. Prognoserna hade sjunkit avsevärt jämfört med de prognoser som gjordes före sommaren. Medan vårens kommunekonomiprogram
Förra veckan publicerades kommunekonomiprogrammet som också Kommunförbundet varit med och förberett. Höstens program beskriver de regeringsbeslut som riktar sig till kommunerna och de ekonomiska konsekvenserna av besluten år 2018. Dessutom uppdateras den kommunala ekonomins utvecklingsprognos för de
Vårdreformen skakar om den offentliga sektorn då lejonparten av kommunernas uppgifter överförs till landskapen. I kommunernas budgetar kommer överföringen att synas som en kraftig minskning av både inkomster och utgifter. På riksnivå är reformen kostnadsneutral, dvs. totalt sett försvinner det lika