Paavo Taipale 11.12.2018

Dags att börja sambygga

Paavo Taipale

Sambyggnad av samhällstekniska system har diskuterats redan i decennier och har också förekommit länge. Det har ändå oftare varit fråga om enskilda kommuner och projekt än långsiktig, gemensam och allmänt tillämpbar praxis.

Verksamheten baserar sig på lagen om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur, som trädde i kraft år 2016. Med sambyggnad avses att trafikleder, vattenledningar och avlopp, fjärrvärme- och elledningar samt kommunikationsnät byggs samtidigt på ett visst område. När parterna har tillräckligt med sakkunskap och god vilja kan sambyggnad ge kostnadsbesparingar och klart minska de olägenheter som byggarbetena orsakar dem som använder infrastrukturen.
I vissa kommuner är sambyggnad redan nu alltid ett beaktansvärt alternativ när man bygger ny infrastruktur eller reparerar gammal. Varför är det då inte så överallt, trots den uppenbara nyttan? Kanske behövs det fler tydliga och gemensamt utfunderade koncept, trots att till exempel avtalsmallarna för gemensamma kommunaltekniska byggarbetsplatser sågs över för ett par år sedan.

En orsak kan också vara organiseringen av kommunernas uppgifter. Under de senaste två decennierna har kommunerna blivit koncerner där elektriciteten och värmen tillhandahålls av bolag som i många fall inte längre ägs av kommunerna. Vattentjänsterna tillhandahålls till stor del av affärsverk, och det blir allt vanligare att tjänsterna bolagiseras. När ägandet splittras blir kommunen som gatuägare tvungen att föra dialog med allt fler parter för att sammanjämka olika behov. Kommunen har ändå en helhetsbild och ett helhetsansvar för samhällsutvecklingen.

En kategori för sig är de som bygger fibernät, oftast teleoperatörerna. De har inte på länge ägts av kommunerna, eller åtminstone har kommunerna inte haft bestämmande inflytande över dem. På grund av den tekniska utvecklingen och den växande cykliska marknaden har teleoperatörerna en avvikande syn på hur infrastrukturen ska utvecklas. Tidsspannet är på alla sätt kortare, både när det gäller servicelöften till kunderna och fibernätets livscykel. Då det fortfarande är typiskt att varje operatör i Finland vill installera egna fiberkablar i marken i stället för att använda gemensamma med tillräcklig kapacitet, kan kommunerna uppleva sambyggnad som en stor utmaning.

En viktig fråga för invånarna och näringslivet är förutom tillgången till tekniska tjänster också den olägenhet som byggandet förorsakar. Gator som öppnas ideligen eller för långa perioder är inget man önskar sig. I de europeiska städerna finns det exempel där gator på ett visst område öppnats för ett gemensamt nätbyggnadsprojekt och därefter fredats från grävarbete för flera år framåt. Om någon aktör under denna tid vill anlägga ledningar i marken, gäller stränga skyldigheter att rekonstruera befintlig infrastruktur. Någonting liknande borde också övervägas i Finland.

Kommunikationsverket har utsett år 2019 till sambyggnadsår. Ambitionen är att informera kommunerna och nätaktörerna om nyttan med och bästa praxis för sambyggnad och att få till stånd lyckade sambyggnadsprojekt. Kommunikationsverket har inlett en tävling, Årets sambyggnadsgärning 2019, där man efterlyser innovativa verksamhetsmodeller, projekt och idéer för att underlätta sambyggnaden och öka samarbetet med infrastrukturaktörer. Kommunförbundet deltar i arrangemangen tillsammans med flera andra parter. Det lönar sig att delta, förslag kan lämnas in till utgången av mars 2019. Närmare upplysningar om projektet finns på adressen yhteisrakentaminen.fi.

Det är nu dags att ta upp sambyggnad på kommunens agenda och utveckla fungerande praxis tillsammans med andra kommuner och parter.

Författare
Paavo Taipale

Paavo Taipale työskentelee Kuntaliitossa yhdyskuntatekniikan päällikkönä. 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.