Finlands Kommunförbunds rekommendation om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården 2000

Finlands Kommunförbund skickar som bilaga rekommendationen om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården 2000.

​Förbundet har förhandlat om frågan med Kommunala arbetsmarknadsverket och Kommunfackets union r.f.

Vid justering av kostnadsersättningarna används konsumentprisindex och dess undergrupp 01 Livsmedel och alkoholfria drycker. I fråga om utvecklingen 2000 förväntas en kostnadsökning på 2 procent. Markbeloppet för de rekommenderade kostnadsersättningarna har höjts endast i fråga om övriga kostnader. Texten som gäller Övrig familjedagvård har preciserats. I övrigt har inga ändringar i rekommendationens innehåll gjorts.

Närmare upplysningar:
Anna-Maija Haliseva-Lahtinen, tfn (09) 771 23 06
Leena Meisalo, tfn (09) 771 22 63
Kommunala arbetsmarknadsverket:
Marja Tast, tfn (09) 771 25 72

--------------------------------------------------------------------------------

KOSTNADSERSÄTTNINGAR INOM DEN KOMMUNALA FAMILJEDAGVÅRDEN

På basis av 30 i bilagan om familjedagvårdare till det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet betalas åt kommunala familjedagvårdare som arbetar i det egna hemmet ersättning för de direkta kostnaderna av vården enligt Kommunförbundets gällande rekommendation om kostnadsersättningar inom familjedagvården.

Då de nedan nämnda ersättningarna senare justeras, skall ändringen i undergruppen för livsmedel i konsumentprisindexet användas som grund för livsmedelskostnader och ändringen i konsumentprisindexet för övriga utgifter. Rekommendationen justeras kalenderårsvis och som grund för beräkningen används senast tillgängliga konsumentprisindex och den uppskattade förändringen i respektive kostnader under rekommendationsåret.

Enligt gällande lagstiftning är kostnadsersättningen beskattningsbar förvärvsinkomst för familjedagvårdaren eftersom den inte i inkomstskattelagen angetts som skattefri inkomst. Om utredning saknas, har de erlagda kostnadsersättningarna utan särskilda verifikat enligt gängse beskattningspraxis avdragits som utgifter för inkomstens förvärvande, om de grundar sig på Finlands Kommunförbunds rekommendation som nämns i det gällande kollektivavtalet. Löntagaren får emellertid göra avdrag för inkomstens förvärvande endast till den del som utgifterna överstiger det belopp för avdrag för inkomstens förvärvande som nämns i 95 § inkomstskattelagen (3 % av löneinkomstens belopp år 1999 och 2000, dock högst 2 100 mk). Om den erlagda kostnadsersättningen överstiger den rekommenderade ersättningen eller om utgifterna överstiger den kostnadsersättning som erlagts på basis av rekommendationen, avdras utgifterna för inkomstens förvärvande med stöd av särskild utredning.

Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt beslut (HFD 1983-B-II-569) konstaterat att familjedagvårdare utöver kostnadsersättningen inte kan göra sådana lönekostnadsavdrag som avses i 28 § inkomstskattelagen.

Finlands Kommunförbund rekommenderar, efter förhandlingar med Kommunala arbetsmarknadsverket och Kommunfackets union r.f., att åt familjedagvårdare som arbetar i det egna hemmet inom den kommunala dagvården 1.1-31.12.2000 skall betalas kostnadsersättningar som räknas ut på basis av följande pris per enhet. Det är meningen att ersättningarna i sin helhet skall täcka de faktiska kostnaderna av vården.

Om det inte är fråga om heldagsvård, räknas den del som gäller övriga utgifter ut anpassad till hur lång den dagliga vårdtiden är och vilken tid på dygnet den infaller.

Övrig familjedagvård

Rekommendationen om kostnadsersättning gäller endast familjedagvård som ordnas av familjedagvårdaren i det egna hemmet. Avdraget för utgifter för inkomstens förvärvande utan att särskilda verifikat företes, gäller enligt gängse beskattningspraxis endast familjedagvårdare. Särskilda utredningar och verifikat bör företes för att familjerna skall få ersättning för de faktiska livsmedelskostnaderna. Enligt lagen om barndagvård ersätts familjerna inte för andra kostnader än livsmedelskostnader.

Om familjedagvård ordnas för barn från samma familj i deras eget hem, betalas inga kostnadsersättningar enligt 2 b lagen om barndagvård (1119/85). Däremot erläggs kostnadsersättning till den familj eller de familjer som svarar för måltiderna för samtliga barn som är i vård, förutsatt att samtliga barn inte är barn i en och samma familj.

Dagvårdarens måltider i barnets hem skall antingen barnets föräldrar och dagvårdaren eller kommunen eller föräldrarna och dagvårdaren sinsemellan komma överens om, särskilt från fall till fall.

Inom familjedagvården i grupp betalas inga kostnadsersättningar i de fall, där kommunen för detta ändamål anskaffar livsmedel och andra förnödenheter.

Måltider som serveras på dagvårdsplatsen

Enligt 2 b § lagen om barndagvård skall behövligt kosthåll ordnas för barnet på vårdplatsen. Då vårdförhållandet inleds skall kommunen i vårdavtalet bestämma vilka måltider som skall serveras barnet på vård-platsen. Antalet måltider beror på den dagliga vårdtiden. Ändringar i vårdavtalet kan också förutsätta att antalet måltider justeras.

Kostnadsersättningarna för det behövliga kosthållet som ordnas i vården bildas genom att räkna ihop de ovan nämnda priserna per enhet för de måltider som ingår i vårdavtalet. Priserna per enhet varierar beroende på hur lång den dagliga vårdtiden är och vilken tid på dygnet den infaller.

Skolbarn

Näringsbehovet för ett barn i skolåldern har beräknats vara i snitt 30 % högre än för ett 4-årigt barn. Detta har beaktats i rekommendationen om kostnadsersättningar för dagvård av skolbarn.

Specialdieter

Specialdieter skall ordnas för barn av hälsoskäl och på grunder som nämns i 2 a § lagen om barndagvård. Behovet och serveringen av specialdieter skallfastställas i vårdavtalet. Samtidigt skall man uppskatta om specialdieten föranleder extra kostnader i ordnandet av vården. Då det gäller de vanligaste specialdieterna, skall kostnaderna för dem höjas med högst 30 % jämfört med kostnaderna för en normal matordning.

Då det är fråga om en kostnadsdryg specialdiet, som föranleds av t.ex. celiaki eller av en kombination av flera olika sjukdomar, skall de extra kostnaderna fastställas från fall till fall enligt de faktiska kostnaderna. En särskild utredning om de extra kostnaderna skall tillställas skattemyndigheten. Härvid skall dieten vara preciserad av en läkare och/eller en näringsexpert.

Enligt 2 b § lagen om barndagvård gäller kostnadsersättningarna inte kliniska näringspreparat eller produkter som kan jämföras med dem (t.ex. modersmjölkssurrogat eller produkter som ersätter komjölk), vilka ersätts med stöd av 5 a § sjukförsäkringslagen (364/63).

Övriga utgifter

Kostnadsersättningarna för övriga utgifter i rekommendationen gäller ersättning för andra sedvanliga kostnader än livsmedelskostnader, dvs. för användning av lägenheten, el, vatten, värme, hobbymaterial, telefonsamtal i anslutning till dagvården, etc.

Ersättning betalas inte för utgifter för arbetskläder eller specialanskaff-ningar, som sanering av lägenheten på grund av t.ex. allergi hos barnet i dagvård, inköp av sittvagn för tvillingar eller av barnstolar, mm.

Barndagvården har under de senaste åren utvecklats så att familjedag-vården och daghemmen samverkar och stödjer och kompletterar varandras tjänster.

Kommunförbundet rekommenderar att

• man i familjedagvården och daghemmen i mån av möjlighet skall använda gemensamt material

• kommunen skall ordna utlåning av leksaker.

För att nå de mål om barnens fostran som uppställts i lagen om barndag-vård, kan kommunen dessutom ordna kulturupplevelser och annat program som utvecklar barnen, som utflykter, resor och exkursioner. Om betalning eller ersättning av kostnaderna för dessa aktiviteter beslutar respektive kommun utgående från de lokala förhållandena.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Jussi-Pekka Alanen
verkställande direktör

Rolf Eriksson
utveclingschef