Cirkulär 18/80/2000, S. Huhtala, 27.6.2000

Klientavgifter och avgiftstak inom social- och hälsovården

​Detta cirkulär redogör för en del frågor som bör beaktas då avgiftstaket tas i bruk och för att få till stånd ett fungerande system med uppföljning av avgifterna.

En publikation om avgiftstaket inom social- och hälsovården kan beställas från Kommunförbundets publikationsförsäljning. Publikationen finns än så länge endast på finska och den kostar 75 mark + moms. Vi informerar separat om en eventuell översättning av promemorian. Beställningsadress: Kommunförbundets publikationsförsäljning, tfn (09) 771 22 01, 771 21 99 eller 771 21 63. E-post: julkaisumyynti@kuntaliitto.fiwww.kuntaliitto.fi

Närmare upplysningar: 
Sinikka Huhtala, tfn (09) 771 26 44, 050 584 60 02, e-post: sinikka.huhtala@kuntaliitto.fi
Rolf Eriksson, tfn (09) 771 22 72
Matti Laiho, hälsovård, tfn (09) 771 23 74
Sirkka-Liisa Karhunen, militärskadeärenden, tfn (09) 771 23 46
Heli Sahala, handikappfrågor, barnskydd, tfn (09) 771 23 03
Eevaliisa Virnes, socialvård, tfn (09) 771 23 64

 

Allmänt

Det avgiftstak som fastställts för avgifterna inom den kommunala social- och hälsovården infördes genom de författningsändringar som trädde i kraft vid ingången av år 2000. Man blev tvungen att ta i bruk avgiftstaket utan förberedning. Med tanke på detta kan man säga att den kommunala social- och hälsovården har klarat uppgiften väl. Det avgiftstak som fastställts är 3 500 mark i hela landet. Ett villkor för att denna lagstagade uppgift skall kunna skötas på ett framgångsrikt sätt är att social- och hälsovårdsenheterna tillämpar gemensam praxis.

Det finns inga konkreta planer på ett nationellt elektroniskt eller datorbaserat system för att följa upp avgifterna eller förmedla information från en enhet till en annan. Tills vidare finns det bara ett avgiftskort som ges till klienten för uppföljning av avgifterna tills avgiftstaket nås. Alla enheter har inte tagit i bruk uppföljningskort för klientavgifter, en del delar ut dem endast om klienten särskilt ber om ett eller bedömer från fall till fall om det är nödvändigt med ett avgiftskort Detta förfarande har lett till att man har varit tvungen att återbetala avgifter som påförts klienten av en annan enhet endast av den orsaken att man inte känt till dessa avgifter som påförts klienten tidigare. Enligt 26 b § klientavgiftsförordningen skall servicetagaren ges ett uppföljningskort för uppföljningen av avgifter. Denna förpliktelse gäller alla de serviceproducenter som uppbär avgifter som omfattas av systemet.

Eftersom det avgiftstak som bestämts i lag är jämnt 3 500 mk och eftersom klientavgiftsförordningen föreskriver utdelning av uppföljningskort, borde alla enheter tillämpa samma praxis. I annat fall försvåras uppföljningen av klientavgifter och andra social- och hälsovårdsenheter blir tvungna att reda ut frågan. Kommunförbundet har fått vetskap om en mängd dylika missförhållanden.

Kommunförbundet har till social- och hälsovårdsministeriet skickat en skrivelse om problemen i anknytning till uppföljningen av hur avgiftstaket nås med ett förslag om att förenkla dels uppföljningen av klientavgifter och dels grunderna för hur klientavgifterna skall fastställas. Om förslagen godkänns, blir det aktuellt med en ändring av såväl klientavgiftslagen som klientavgiftsförordningen. Om förslagen framskrider, kommer den reviderade lagstiftningen att träda i kraft tidigast vid ingången av år 2001.

Klientavgifter och medlemskommunernas betalningsandelar

De slutliga besluten om ändringarna i lagstiftningen om avgiftstak inom social- och hälsovården fattades först i december 1999. Kommunernas och samkommunernas budgeter, som ligger som grund för prissättningen av tjänsterna, hade redan i detta skede fastställts och effekten av avgiftstaket kunde därför inte beaktas i prissättningen. Enligt social- och hälsovårdsministeriets bedömning kommer förhöjningarna i social- och hälsovårdsavgifterna att leda till att klientavgiftsintäkterna ökar med cirka 200 miljoner mark. Kommunförbundets uppskattning av nettobeloppet är lägre.

Samkommunerna fakturerar sina medlemskommuner för de tjänster som kommuninvånarna anlitat så, att medlemskommunen betalar nettopriset för tjänsten (vårddag, besök, produkt, DRG etc.) medan klienterna betalar de maximiavgifter som föreskrivs i klientavgiftslagstiftningen och som fastställts av kommunen eller samkommunen.

Efter avgiftstakets ikraftträdande har det förekommit en markant ökning av fall där klientavgifter som inte med stöd av klientavgiftslagstiftningen kan påföras servicetagare ändå uppburits av klienten. Som exempel kan nämnas situationer där avgiftstaket redan överskridits. Exempelvis skickar en hälsovårdscentral en av sina bäddpatienter för konsultation till centralsjukhuset. I en sådan situation kan man inte uppbära eller påföra en klientavgift även om avgiftstaket ännu inte skulle ha nåtts. En avgift som påförts en klient kan inte heller uppbäras av hälsovårdscentralen. Motsvarande situationer förekom också innan lagstiftningen om avgiftstak trädde i kraft, bl.a. i fall som gällde smittsamma sjukdomar eller där en patient på vårdplats besöker en annan sjukvårdsinrättnings poliklinik för konsultation etc.

Då en klient inte kan påföras klientavgift, kan avgiften med stöd av klientavgiftslagstiftningen inte heller uppbäras av någon annan instans. En sådan avgift kan inte kallas klientavgift och den kan inte heller bokföras som intäkter av klientavgifter. I sådana fall får man således ingen avgift av klienten och detta påverkar naturligtvis enhetens sammanlagda intäkter.

Social- och hälsovårdsministeriet och Kommunförbundet följer noggrant de sammanlagda klientavgifterna som omfattas av avgiftstaket. Klientavgifterna påverkar trycket på ändringar i avgifterna och avgifternas totalbelopp kan också inverka på de beslut som fattas inom social- och hälsovårdspolitiken. Om det i det sammanlagda avgiftsbeloppet ingår avgifter som man med stöd av gällande lagstiftning inte har kunnat påföra klienten förvränger detta de statistiska siffrorna och de slutledningar som man drar utgående från dem.

Om medlemskommunernas betalningsandelar inte räcker till att täcka utgifterna till följd av att man inte kunnat uppbära klientavgifter, är man tvungen att ändra priset på betalningsandelarna.

Kommunförbundet anser det nödvändigt att praxisen till denna del borde ändras så snabbt som möjligt. Även Audiators revisorer har hörts i frågan.

Köpta tjänster och avgiftstak

Den kommunala social- och hälsovården köper olika tjänster av privata serviceproducenter. I de avtal, remisser o. dyl. som gäller dessa köpta tjänster ingår i allmänhet överenskommelser om hur klientavgiften skall uppbäras av servicetagaren. Ofta torde situationen vara den att klientavgifterna på beställarens vägnar uppbärs av den privata serviceproducenten. Dessa avgifter är en del av tjänstens pris, dvs. serviceproducenten uppbär nettopriset av kommunen.

När serviceproducenten uppbär avgiften direkt av klienten, kan det hända att avgiftstaket överskrids mitt under en vårdperiod som ingår i avtalet om köptjänster. För att undvika dylika situationer kunde det vara motiverat att i samband med avtal om köpta tjänster övergå till bruttofakturering. Om man beslutar att göra det, skall man särskilt komma överens om detta med serviceproducenterna och införa de ändringar i de gällande avtalen som detta eventuellt förutsätter.

Vid bruttofakturering är servicebeställaren medveten om tjänstens totalpris. Kommunförbundet har i cirkulär 14/80/2000 Anbudsförfarandet och mall för upphandlingsavtal rekommenderat en övergång till bruttofakturering.

Datasekretess och anteckningar på betalningskvittot

Enligt 6 a § klientavgiftslagen kan hälsovårdscentralen i klientens hemkommun i syfte att förverkliga avgiftstaket samla in uppgifter om de klientavgifter som betalts. Överlåtelse av uppgifter från andra enheter förutsätter samtycke av klienten.

Vid beviljande av frikort är man tvungen att utreda de sammanlagda avgifterna samt betalningsuppgifterna för de tjänster som klienten anlitat. Kommunförbundet har underhandlat med Dataskyddsombudsmannens byrå om denna fråga. Lagstiftningen om datasekretess torde inte utgöra ett hinder för att man i syfte att utreda de avgifter som omfattas av avgiftstaket skall kunna göra en anteckning på betalningskvittot om att den avgift som påförts för den ifrågavarande social- och hälsovårdstjänsten ingår i den kalkyl om 3 500 mark som har berättigat klienten till ett frikort. Anteckningen kan göras på t.ex. följande sätt:

"Klientavgiften/x mark av klientavgiften har beaktats för beviljande av Frikort nr xx för tiden ?.".

Problemen vid sammanjämkningen av avgiftstak och utkomststöd har varit allmännare än vad man förutsett. Den som beviljar utkomststöd kan inte ge ut uppgifter om klientens angelägenheter.

Den som beviljar utkomststöd kan emellertid på ovan beskrivet sätt göra en anteckning på uppföljningskortet och betalningskvittot för social- och hälsovårdstjänster om att avgiften eller en del av den har utbetalats i form av utkomststöd.

"Klientavgiften x mark/x mark av klientavgiften har beviljats i form av utkomststöd."

Det är en uppgift för kommunernas socialväsende att överväga på vilka grunder beviljandet av utkomststöd anpassas till avgiftstaket.

Beaktande av social- och hälsovårdsavgifter som skall ersättas med stöd av militärskadelagen

Enligt 26 a § 1 mom. 1 punkten omfattas inte de klientavgifter som ersätts med stöd av militärskadelagen av avgiftstaket. Med stöd av militärskadelagen ersätts de kostnader som krigsinvalider har för behandling av skador som betraktas som militärskador. Enligt prövning kan också klientavgifter för social- och hälsovårdstjänster till vissa delar ersättas med stöd av militärskadelagen. De avgifter som ersätts enligt prövning är delvis inkomstrelaterade. Ersättningar kan också betalas i efterhand. Ersättningarna kan också gälla andra avgifter (även makas avgifter) än de som omfattas av avgiftstaket.

Kommunförbundet anser följaktligen att kommunerna och samkommunerna kan handla så, att de klientavgifter för social- och hälsovårdstjänster som enligt prövning ersätts med stöd av militärskadelagen kan inbegripas i avgiftstaket. Kommunförbundet har underhandlat med Statskontoret om denna fråga.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Pekka Alanen
vice verkställande direktör

Rolf Eriksson
utvecklingschef

tags