Marknadsdomstolen besvärsinstans i konkurrensfrågor
Lagen om offentlig upphandling (1505/1992) eller upphandlingslagen har varit i kraft sedan 1994. Lagen har senare reviderats flera gånger. Genom en ändring av lagen om offentlig upphandling (1009/2001), som trädde i kraft 1.12.2001, har de centrala principerna i bestämmelserna om ändringsförfarande preciserats. Den nya marknadsdomstolslagen (1527/2001) har efter det föranlett ytterligare en ändring i lagen om offentlig upphandling (1330/2001). De senare lagarna trädde i kraft 1.3.2002. Finlands Kommunförbund har informerat om ändringarna i början av 2002 på juridiska enhetens webbsidor, www.kommunförbundet.fi och i Kuntalehti 4/2002.
Enligt de nya bestämmelserna i upphandlingslagen är en upphandlingsenhet skyldig att motivera inte bara upphandlingsbeslutet utan också eventuella uteslutningar av kandidater eller anbudsgivare. En part som är missnöjd med upphandlingsbeslutet samt vissa tillsynsmyndigheter kan söka ändring i beslutet genom att hänskjuta ärendet till marknadsdomstolen. En särskild anvisning om ansökan skall ges som anvisning för ansökan om ändring hos marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen ersätter konkurrensrådet, som tidigare varit besvärsmyndighet i upphandlingsärenden. Marknadsdomstolen behandlar utöver upphandlingsärenden även bland annat sådana besvärs- och ansökningsärenden som avses i lagen om konkurrensbegränsningar och i konsumentlagstiftningen.
Rättsskyddssystemet i anslutning till upphandlingsbeslut har blivit tydligare. Besvärstiden vid ändringssökande hos marknadsdomstolen är 14 dagar från det att mottagaren fått del av beslutet inklusive motiveringarna. Besvärstiden är inte längre bunden till tidpunkten då upphandlingsavtalet ingicks. Besvärstiden när det gäller marknadsdomstolen är den samma som vid rättelseyrkanden till kommunala organ.
Adresserna till marknadsdomstolen framgår av bifogade mall för anvisning för ändringssökande.
Närmare upplysningar:
Antero Oksanen, tfn (09) 771 24 54
Heikki Harjula, tfn (09) 771 20 70
Anssi Pihkala, tfn (09) 771 23 76
Salme Sauvonsaari, tfn (09) 771 24 57
Kopia till
nämnderna
bolag som ingår i kommunkoncerner
Upphandlingslagens bestämmelser om ändringssökande preciserade
Marknadsdomstol i stället för konkurrensrådet
1) Tidigare praxis
Lagen om offentlig upphandling (1505/1992) eller upphandlingslagen har gällt sedan 1994. Lagen har senare ändrats genom lagen 1247/1997. Bestämmelserna om behandling av ärenden i konkurrensrådet har sedermera reviderats genom en ändring av lagen om konkurrensrådet (304/1998). Genom ändringen av upphandlingslagen utökades konkurrensrådets befogenheter i upphandlingsärenden medan förvaltningsdomstolens befogenheter inskränktes. Man började tillämpa förvaltningsprocesslagen vid behandlingen av ärenden i konkurrensrådet, vilket ledde till att man redan då krävde att upphandlingsbesluten skulle förses med en komplettare anvisning för ändringssökande än tidigare.
Finlands Kommunförbund har i sitt cirkulär 6/80/19.2.1999 behandlat de centrala principerna i den ändrade lagstiftningen och beskrivit hur upphandlingslagens förfarande vid ändringssökande förhåller sig till det system som föreskrivs i kommunallagen. De principer som presenterades gäller fortfarande. I cirkuläret gavs anvisningar om hur man skall förfara vid delgivning av upphandlingsbeslut och besvärsanvisningar. Förbundets anvisningar motsvarade konkurrensrådets praxis vid tolkningen av lagen. Efter det att högsta förvaltningsdomstolen 4.4.2001 upphävt konkurrensrådets beslut, enligt vilket en upphandlingsenhet skall delge parterna beslutet inklusive en anvisning för ändringssökande, vidtog handels- och industriministeriet omedelbart åtgärder för att justera upphandlingslagen så att den skulle motsvara den praxis som gällt. I samband med lagstiftningsarbetet kunde även andra viktiga rättsskyddsbestämmelser revideras.
2) Ändringarna i upphandlingslagen samt marknadsdomstolen
Upphandlingslagen har ändrats två gånger i slutet av 2001. Ändringarna har behandlats på Finlands Kommunförbunds juridiska enhets webb-sidor, www.kuntaliitto.fi/svenska/ och i Kuntalehti 4/2002.
Genom den ändring (1009/2001) som trädde i kraft 1.12.2001 har den praxis i fråga om beslutsmotivering och förfarande vid ändringssökande som konkurrensrådet funnit riktig blivit befäst i lag. Detta förfarande föreskrev även Finlands Kommunförbund i sitt ovan nämnda cirkulär. Ändringen av upphandlingslagen innebär inga egentliga förändringar i den beslutsdelgivningspraxis som kommunerna och samkommunerna tidigare tillämpat, i det fall att upphandlingsenheterna har tillämpat de anvisningar som givits.
Den senaste ändringen av upphandlingslagen (1530/2001), som trädde i kraft 1.3.2002, är kopplad till marknadsdomstolens tillkomst och det behov av förenhetligande av olika lagar som härigenom uppstod. Konkurrensrådet ersattes av marknadsdomstolen, om vilken det finns en speciallag, marknadsdomstolslagen (1527/2001). Enligt lagen skall de ärenden som tidigare avgjordes av konkurrensrådet och den förra marknadsdomstolen behandlas vid den nyinrättade marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen är en ny specialdomstol. Ärenden behandlas vid marknadsdomstolen på samma sätt som tidigare vid konkurrensrådet.
3) Viktiga principer i ändringarna i upphandlingslagen
Paragraf 9 b i upphandlingslagen innebär en indirekt skyldighet att motivera upphandlingsbeslut. Upphandlingsenheterna skall inte bara motivera det slutliga upphandlingsbeslutet, utan också eventuella uteslutningar av kandidater eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet. Skyldigheten att motivera beslut bygger både på allmänna förvaltningsrättsliga principer och på lagen om förvaltningsförfarande.
Enligt upphandlingslagen kan ett upphandlingsbeslut hänskjutas till marknadsdomstolen. I lagen nämns varken besvär eller besvärsanvisning. Den sedvanliga besvärsanvisningen kallas i lagen för anvisning om ansökan. Orsaken är att upphandlingslagen utöver offentliga myndigheter också gäller bland annat sådana juridiska personer inom den offentliga förvaltningen vilkas beslut inte kan överklagas.
Myndigheterna och övriga upphandlingsenheter skall foga en anvisning om ansökan till de upphandlingsbeslut som skall delges parterna. Kommunerna och samkommunerna skall till sina myndighetsbeslut ytterligare på sedvanligt sätt foga en besvärsanvisning eller anvisning för rättelseyrkande enligt kommunallagen.
En ansökan till marknadsdomstolen skall hädanefter göras inom 14 dagar från det att kandidaten eller anbudsgivaren skriftligt har fått vetskap om ett beslut som gäller upphandlingen (uteslutning ur anbudstävlan och motiveringen till detta eller upphandlingsbeslutet jämte motivering) samt en skriftlig anvisning (anvisning om ansökan) för hänskjutning av ärendet till marknadsdomstolen.
Tidigare bestämdes tiden för inlämnande av besvär över upphandlingsbeslut enligt dels tidpunkten då upphandlingsavtalet ingicks, dels tidpunkten då beslutet delgavs. Bestämmelsen om tiden för ändringssökande är nu enklare. Tiden för ändringssökande är inte längre beroende av tidpunkten för upphandlingsavtalet. Ansökan skall lämnas in inom 14 dagar från det att parten i fråga skriftligen fått del av beslutet och motiveringarna samt en anvisning om ansökan. En kandidat eller anbudsgivare anses, om inte annat visas, ha fått del av beslutet och anvisningen om ansökan 7 dagar efter det att ovan nämnda handlingar avsänts. I fråga om delgivningen motsvarar bestämmelsen den lag som gällt tidigare.
Delgivningen till parterna kan ske som enskild delgivning genom ett vanligt brev, såsom tidigare. Lagen förutsätter ändå inte s.k. bevislig
enskild delgivning, som sker genom delgivning med mottagningsbevis, genom stämning eller genom kvittering av beslutet. Enskild delgivning skall förutom på upphandlingslagen även bygga på kommunallagen. För offentlig delgivning av beslut redogörs nedan.
När man delger upphandlingsbeslut räcker det inte med ett kort protokollsutdrag. I sådana fall som avses i upphandlingslagen kräver rättsskyddet att alla uppgifter som inverkar på beslutet tillkännages (den nya 9 b § i upphandlingslagen). I praktiken innebär de förpliktelser som preciseras i lagen att hela beslutet och motiveringarna skall delges. Det kan till exempel inte anses vara tillräckligt att bara det vinnande företagets namn meddelas.
En part kan utöver ändringsyrkandet till marknadsdomstolen även rikta ett rättelseyrkande enligt kommunallagen till det aktuella kommunala organet.
Rättelseyrkande kan göras både på laglighets- och på ändamålsenlighetsgrund. Tiden för rättelseyrkande är 14 dagar från det att beslutet delgivits eller framlagts offentligt.
Upphandlingsbeslutet skall ges till parterna i form av enskild delgivning, men dessutom meddelas kommunborna genom offentlig framläggning (95 § 2 mom. KomL) och skall vara försett med sedvanlig anvisning för rättelseyrkande. Rätt att söka ändring genom rättelseyrkande har de som uteslutits ur anbudsförfarandet, de anbudsgivare som förlorat och även kommunmedlemmarna. Den anvisning om rättelseyrkande som fogas till beslut som framläggs offentligt skall inte förses med uppgifter om parters rätt att söka ändring hos marknadsdomstolen, eftersom parterna får särskild underrättelse om beslutet och anvisning om ansökan på ovan nämnt sätt.
4) Hur skall anvisningen för ändringssökande vara utformad?
De anvisningar för ändringssökande (anvisning om ansökan och anvisning för rättelseyrkande) som parterna skall få kan finnas i ett och samma dokument eller på skilda blanketter. Det gäller att välja det sätt som är ändamålsenligast. Väsentligt när det gäller att göra upp anvisningar för ändringssökande är att de åtminstone skall innehålla de minimiuppgifter som lagen föreskriver. Parterna skall i rättelseyrkandet eller i ansökan till marknadsdomstolen dessutom uppmärksamma eventuella andra omständigheter i enlighet med förvaltningsprocesslagen (586/1996). Sedan upphandlingslagens bestämmelser om tiden för ändringssökande har ändrats är upphandlingslagens och kommunallagens bestämmelse om tiden för sökande av ändring i praktiken den samma, vilket förenklar uppgifterna i anslutning till verkställande av beslut.
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND
Kari Prättälä
chef för juridiska enheten
Antero Oksanen
ledande jurist