Cirkulär 12/80/2003, Marja Lahtinen, Sami Uotinen, 25.4.2003

Temporära lagändringar om förvaltningen av barndagvården

​Genom lagen om temporär ändring av 6 och 12 § socialvårdslagen (155/2003), lagen om temporär ändring av lagen om barndagvård (156/2003) samt lagen om temporär ändring av 16 § lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (157/2003) har bestämmelserna om förvaltningen av dagvården ändrats så att kommunen får besluta vilket kollegialt organ som skall sköta förvaltningen av barndagvården samt av stödet för hemvård och privat vård i kommunen. Lagändringarna är i kraft 1.8.2003-31.7.2008.

Närmare upplysningar: 
Marja Lahtinen, tfn (09) 771 20 38
Anna-Maija Haliseva-Lahtinen, tfn (09) 771 23 06
Sami Uotinen, tfn (09) 771 26 23

 

 

Temporära lagändringar om förvaltningen av barndagvården

1. Bakgrund

Bakom lagändringen finns det uttalande som riksdagen lade fram i sitt svar på förslaget till lagstiftning om förskoleundervisning. Riksdagen förutsatte att regeringen bereder lagändringar som ger kommunerna en möjlighet att om de så önskar överföra förvaltningen och styrningen av dagvården från socialnämnden till den nämnd som svarar för undervisningsväsendet (RSv 99/1999 rd). Uttalandet grundade sig på kulturutskottets betänkande, där ändringen motiverades med att kommunen bör ha en möjlighet att besluta under vilken nämnd dagvårdsförvaltningen skall lyda för att förvaltningen av en smidig småbarnspedagogik skall kunna ordnas (KuUB 7/1999 rd).

2. Anordnande av förvaltningen av barndagvården

Genom ändringarna gör man det möjligt för kommunerna att enligt prövning besluta vilket förtroendeorgan som skall sköta barndagvården och stödet för hemvård och privat vård av barn. Dessa uppgifter bör dock höra till samma organs behörighet. En ändring av förvaltningen förutsätter att man gör nödvändiga ändringar i instruktionerna.

Beslutanderätten och rätten att föra talan för ett organ som sköter barndagvården kan i en instruktion delegeras till tjänsteinnehavare som är underställda organet, frånsett beslut om vård oberoende av personens vilja. Bestämmelser om detta ingår i den ändrade 12 § socialvårdslagen.

Social- och hälsovårdsutskottet fäste i sitt betänkande uppmärksamhet vid att om dagvårdsförvaltningen överförs till t.ex. undervisningsväsendet bör tjänsteinnehavarna inom undervisningsväsendet i tillräcklig grad informeras om skillnaderna i lagstiftningen om dagvården och den grundläggande utbildningen.

Om förvaltningen av barndagvården samt stödet för hemvård och privat vård av barn överförs från ett organ inom socialvården till ett annat organ, t.ex. undervisningsnämnden, bör detta organ se till att nödvändigt samarbete med 
social-, hälso- och sjukvården genomförs. Oberoende av vilket organ som ansvarar för förvaltningen av barndagvården bör den sociala service som anordnas av kommunen utgöra en ändamålsenlig helhet för de barn som är i dagvård och för deras vårdnadshavare. Betydelsen av denna helhet kopplas i 2 § lagen om barndagvård till barnens och deras vårdnadshavares behov.

I sitt betänkande (ShUB 49/2002 rd) som behandlar lagändringen i fråga konstaterade social- och hälsovårdsutskottet att barnets intressen alltid måste sättas i fokus när barnomsorgen omstruktureras. Utgångspunkten för de administrativa förändringarna bör i första hand vara barnens och deras vårdnadshavares behov. På kommunal nivå är det därför viktigt att överväga hur dagvården, förskoleundervisningen och stödsystemet för vård av barn kan utvecklas för att bättre motsvara barnens och familjernas behov. Förvaltningen bör ses som ett instrument för styrning av verksamheten. Med tanke på dagvårdens centrala betydelse då det gäller att stödja barnens välbefinnande bör också förvaltningen för sin del stödja allmän kontinuitet i barnens uppväxtmiljö. När det gäller att beakta och stödja barnens och familjernas behov är det viktigt att de olika sektorerna inom kommunen samarbetar för att nå ett gemensamt mål. Med tanke på barnen och familjerna är det viktiga ett enhetligt multiprofessionellt servicesystem och tillgång till service. Vid anordnandet av sådan service kan man söka och pröva nya förvaltningsmodeller där t.ex. dagvården, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen bildar en helhet där man möter barnets och familjens behov. På så sätt kunde man få mångsidig information om hur lagändringen förverkligats för uppföljning och utvärdering. Då man ordnar service bör man beakta att kommuninvånarna inom samma kommun skall få service på jämlika grunder.

Om man beslutar överföra förvaltningen av barndagvården till undervisningsväsendet bör man förutom att bevara förvaltningen av barndagvården som en helhet också beakta att 16 § 2 mom. kommunallagen innehåller en särskild bestämmelse om undervisningsförvaltningen i en tvåspråkig kommun. Enligt bestämmelsen skall i en tvåspråkig kommun för undervisningsförvaltningen tillsättas ett organ för vardera språkgruppen eller ett gemensamt organ med särskilda sektioner för vardera språkgruppen. Ledamöterna i organen eller sektionerna skall väljas bland personer som hör till respektive språkgrupp.

Förvaltningen av barndagvården samt stödet för hemvård och privat vård av barn ordnas enligt socialvårdslagen så att det sköts av det organ som sköter uppgifter inom socialvården eller något annat organ. I socialvårdslagen finns inga särskilda bestämmelser om tvåspråkiga kommuner. Enligt 18 § 2 mom. 4 punkten i kommunallagen kan fullmäktige i en tvåspråkig kommun besluta att det i organet skall tillsättas en sektion för vardera språkgruppen. Kommunfullmäktige beslutar om ovan nämnda sektioner skall tillsättas, men om man beslutar att tillsätta sådana skall ledamöterna i sektionerna väljas bland personer som hör till respektive språkgrupp. Enligt 18 § 3 mom. kan en ersättare i ett organ också vara ledamot i en sektion. Dessutom kan fullmäktige besluta att till ledamöter i en sektion, dock inte till ordförande, kan väljas också andra än ledamöter och ersättare i organet.

Om dagvårdsförvaltningen i en tvåspråkig kommun överförs till ett organ inom undervisningsväsendet är det klarast om detta görs så att språkgrupperna har en gemensam nämnd som administrerar utbildningen, barndagvården och stödet för vård av barn och i nämnden tillsätts en separat sektion för vardera språkgrupp. Viktigt vid organiseringen av förvaltningen är också att den genomförs med beaktande av verksamheten som helhet både då det gäller barndagvården och undervisningen på det sätt som bestämmelserna förutsätter.

3. Ändringarna gäller endast organiseringen av den lokala förvaltningen

Trots ändringen tillämpas i fråga om barndagvården utöver lagen om barndagvård bl.a. socialvårdslagen, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården samt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Lagstiftningen som gäller dagvården har alltså inte i övrigt och inte heller vad gäller de innehållsliga målen ändrats när bestämmelserna om organiseringen av förvaltningen ändrats.

Bestämmelserna om statsandelar som gäller dagvården ändrades inte genom lagändringen. Även statistikföringen av dagvården görs på samma sätt som hittills. Inte heller anställningsvillkoren för dagvårdspersonalen har ändrats. Frågor i anknytning till barndagvården hör fortfarande till de avdelningar inom länsstyrelsen som svarar för social- och hälsofrågor och då det gäller ministerierna är social- och hälsovårdsministeriet det behöriga ministeriet.

4. Beslut som gäller barndagvården och sökande av ändring

Enligt 6 § lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården baserar sig barndagvården på ett myndighetsbeslut och således skall barnets vårdnadshavare få beslutet om dagvårdsplats. I kommunens instruktion fastställs vilken myndighet som ansvarar för beslutsfattandet.

I fråga om ett beslut om att ta ett barn i dagvård som fattats av det organ som avses i 6 § 1 och 2 mom. socialvårdslagen får ändring inte sökas genom besvär. Ändring kan dock sökas i beslut om dagvård för barn som har subjektiv rätt till dagvård (11 a § lagen om barndagvård). I 46 § socialvårdslagen finns bestämmelser om sökande av ändring. Denna paragraf ändrades inte i samband med de lagändringar som behandlas i detta cirkulär. I detta sammanhang skall väl bestämmelserna om ändringssökande tolkas så att man med ett beslut av ett organ avser det organ som ansvarar för förvaltningen av barndagvården, även om det i 46 § socialvårdslagen hänvisas enbart till det kommunala organ som sköter verkställandet av uppgifterna inom socialvården. Således söks ändring i ett beslut av det organ som ansvarar för barndagvården genom att besvär anförs hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvär kan anföras inom ovan nämnda tid också hos organet som bör tillställa det och sitt utlåtande i frågan till förvaltningsdomstolen.

5. Övervakning av dagvården

En privat person eller ett samfund som mot ersättning utövar barndagvård bör meddela om sin verksamhet till det organ som ansvarar för barndagvården. Anmälan skall göras inom två veckor efter att verksamheten inletts. Organet har som uppgift att övervaka verksamheten hos dem som meddelat om verksamhet. I övervakningen ingår en skyldighet för organet att omedelbart efter att ha fått ovan nämnda meddelande granska dagvårdsplatsen. Dessutom skall organet se till att dagvårdsplatsen och den vård som ges där uppfyller hälsokrav och andra krav som ställts på dagvården. Organet skall också föra en förteckning över dem som meddelat att de utövar dagvård.

Om en sådan dagvårdsplats som avses ovan eller den vård som ges där anses olämplig eller bristfällig, skall det organ som ansvarar för barndagvården försöka åstadkomma en förbättring. Om ingen förbättring skett inom utsatt tid kan det organ som ansvarar för barndagvården förbjuda att barn vårdas på dagvårdsplatsen.

6. Uppgifter som anknyter till stödet för hemvård och 
privat vård av barn

Folkpensionsanstalten (FPA) sköter de uppgifter som anges i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn och kommunen ersätter de kostnader som orsakats FPA på grund av stöd som betalats enligt denna lag.

Stödet söks hos FPA:s byrå som också fattar beslutet om betalning. Den som ansöker om stöd eller den stödtagare som denna anger skall till FPA lämna en utredning om att vårdproducenten har gjort en anmälan till det organ som ansvarar för dagvården om att dagvårdsverksamheten inletts eller att organet har godkänt att stödet betalas till vårdproducenten i fråga.

7. Beslut om kommuntillägg

Enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn kan vårdpenning eller vårdtillägg enligt beslut av kommunen betalas förhöjt med ett belopp som kommunen bestämmer. Betalningen av kommuntillägget och beslut om det kan på basis av ett avtal mellan kommunen och FPA skötas av FPA. I praktiken har en förutsättning för att FPA godkänner avtalet varit att avtalet görs så att det är lämpligt för FPA:s datasystem. För detta ändamål har FPA utarbetat en avtalsmall.

Beslutet av kommunen kan gälla för viss tid eller tills vidare. Kommunen skall senast två månader innan beslutet träder i kraft meddela FPA sitt beslut samt om beslutet fortsätter eller upphör att gälla eller om beslutet ändras.

8. Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården

Inom barndagvården följs fortfarande lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och därför är det i detta sammanhang ändamålsenligt att klargöra huvuddragen i denna lag.

Klientens ställning och rättigheter

Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000, klientlagen) trädde i kraft 1.1.2001. Lagen innehåller några av de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna för klienten. Lagen innehåller delvis sådana principer som redan tidigare följts i realiteten. Enligt lagen skall ordnande av socialvård basera sig på beslut eller då det gäller s.k. rent privat socialvård på avtal mellan den som lämnar socialvård och klienten. När socialvård lämnas skall i regel en service-, vård-, rehabiliterings- eller någon annan motsvarande plan utarbetas. En klient har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande utan diskriminering.

Lagen fäster speciell uppmärksamhet vid klientens självbestämmanderätt och medbestämmande. När socialvård lämnas skall i första hand klientens önskemål och åsikt beaktas och klientens självbestämmanderätt även i övrigt respekteras. Klienten skall ges möjlighet att delta i och påverka planeringen och genomförandet av de tjänster som tillhandahålls klienten. Detsamma gäller andra åtgärder som ansluter sig till den socialvård som ges klienten. Klientens sak skall behandlas och avgöras med hänsyn i första hand till klientens intresse.

Också en minderårig klients önskemål och åsikt skall utredas och beaktas på det sätt som klientens ålder och utvecklingsnivå förutsätter. I alla åtgärder som vidtas inom offentlig eller privat socialvård och som gäller minderåriga skall i första hand den minderåriges intresse beaktas. En klient har rätt att framställa anmärkning med anledning av hur han eller hon bemötts till den som ansvarar för en verksamhetsenhet inom socialvården eller till en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården. Klientlagen behandlas närmare i social- och hälsovårdsministeriets broschyr (Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Broschyrer 2001:1) och i Kommunförbundets cirkulär (32/08/2000 Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården).

Sekretess och datasekretess

Klientlagen innehåller bestämmelser om handlingssekretess, tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande. Socialvårdshandlingar som innehåller uppgifter om socialvårdsklienter eller andra enskilda skall hållas hemliga. Bestämmelserna i lagen är primära i förhållande till motsvarande bestämmelser i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen). Klientlagen tillämpas också på socialvård som ordnas privat, även i fråga om bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt. Även i 24 § 25 punkten offentlighetslagen finns bestämmelser om vilka handlingar som är sekretessbelagda. Med stöd av offentlighetslagen är de uppgifter som nämns sekretessbelagda oberoende av i vilken myndighets besittning uppgifterna är. I offentlighetslagen finns också bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande.

De klientuppgifter som samlats in i samband med dagvård utgör liksom hittills ett eget logiskt register. Rätt att lämna ut sekretessbelagda klientuppgifter är möjligt i första hand på basis av samtycke. Uppgifter kan också lämnas ut på de grunder som nämns i 17 och 18 § klientlagen samt i sådana situationer som regleras i offentlighetslagen. Anmälningsskyldigheten enligt 40 § barnskyddslagen till socialnämnden om att ett barn är i uppenbart behov av familje- och individinriktat barnskydd gäller såväl personer som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården som inom skolväsendet. Denna anmälningsskyldighet gäller också information som omfattas av tystnadsplikten.

I fråga om dagvård och personer som sköter uppgifter inom dagvården tillämpas bestämmelserna om utlämnande av uppgifter och sekretess, behandling av personuppgifter och handlingar på så sätt som de hittills tillämpats inom dagvården och socialväsendet. De som leder dagvårdsverksamhet som är underställd undervisningsväsendet bär ansvaret för att de anställda inom dagvården under den egna förvaltningen känner till de bestämmelser om sekretess, datasekretess, klientavgifter och ändringssökande inom socialvården som avviker från lagstiftningen om undervisningsväsendet.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Pekka Alanen
vice verkställande direktör

Anneli Kangasvieri
chef för undervisnings- och kulturenheten

tags