Cirkulär 5/80/2004, Anna-Maija Haliseva-Lahtinen/eg 9.1.2004​​​​​​​

Finlands Kommunförbunds rekommendation om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården 2004

Som bilaga skickas rekommendationen om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården 2004.

​Förbundet har förhandlat om frågan med Kommunala arbetsmarknadsverket och Kommunfackets union r.f.

Vid justeringen av kostnadsersättningarna används konsumentprisindex och dess undergrupp 01 Livsmedel och alkoholfria drycker. I rekommendationen utgår man ifrån att matkostnaderna ökar med tre procent och de övriga kostnaderna med två procent under 2004. I övrigt har innehållet i rekommendationen inte ändrats.

Närmare upplysningar:
Anna-Maija Haliseva-Lahtinen, tfn (09) 771 23 06
Leena Meisalo, tfn (09) 771 22 63

Kommunala arbetsmarknadsverket:
Laura Lindholm, tfn (09) 771 21 24
Marja-Leena Kiivanen, tfn (09) 771 21 16

Kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården

Med stöd av § 1 ”Kostnadsersättningar” i bilaga 13 om familjedagvårdare i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA (2003–2004) betalas kommunala familjedagvårdare som arbetar i det egna hemmet ersättning för de direkta kostnaderna av vården enligt Kommunförbundets gällande rekommendation om kostnadsersättningar inom familjedagvården.

Då de nedan nämnda ersättningarna senare justeras, skall ändringen i undergruppen för livsmedel i konsumentprisindexet användas som grund för livsmedelskostnader och ändringen i konsumentprisindexet för övriga utgifter. Rekommendationen justeras kalenderårsvis och som grund för beräkningen används senast tillgängliga konsumentprisindex och den uppskattade förändringen i respektive kostnader under rekommendationsåret.

Enligt gällande lagstiftning är kostnadsersättningen beskattningsbar förvärvsinkomst för familjedagvårdaren eftersom den inte i inkomstskattelagen angetts som skattefri inkomst. Om utredning saknas, har de erlagda kostnadsersättningarna utan särskilda verifikat enligt gängse beskattningspraxis avdragits som utgifter för inkomstens förvärvande, om de grundar sig på kommunernas centralorganisationers rekommendation som nämns i det gällande kollektivavtalet. Löntagaren får emellertid göra avdrag för inkomstens förvärvande endast till den del som utgifterna överstiger det belopp för avdrag för inkomstens förvärvande som nämns i 95 § inkomstskattelagen (år 2004 är avdraget 620 €, dock högst löneinkomstens belopp). Om den erlagda kostnadsersättningen överstiger den rekommenderade ersättningen eller om utgifterna överstiger den kostnadsersättning som erlagts på basis av rekommendationen, avdras utgifterna för inkomstens förvärvande med stöd av särskild utredning.

Finlands Kommunförbund rekommenderar, efter förhandlingar med Kommunala arbetsmarknadsverket och Kommunfackets union r.f., att familjedagvårdare som arbetar i det egna hemmet inom den kommunala familjedagvården 1.1–31.12.2004 skall betalas kostnadsersättningar som räknas ut på basis av följande pris per enhet. Det är meningen att ersättningarna i sin helhet skall täcka de faktiska kostnaderna för vården.

Barn under/i skolåldern
frukost, mellanmål eller lätt kvällsmåltid, € 0,57/0,74
lunch eller middag, €   1,34/1,74
övriga kostnader, €/dag   1,48/1,48

Om det inte är fråga om heldagsvård, räknas den del som gäller övriga utgifter ut anpassad till hur lång den dagliga vårdtiden är och vilken tid på dygnet den infaller.

Övrig familjevård Rekommendationen om kostnadsersättning gäller endast familjedagvård som ordnas av familjedagvårdaren i det egna hemmet. Avdraget för utgifter för inkomstens förvärvande utan att särskilda verifikat företes, får enligt gängse beskattningspraxis göras endast i fråga om familjedagvårdare. Särskilda utredningar och verifikat bör företes för att familjerna skall få ersättning för de faktiska livsmedelskostnaderna. Enligt lagen om barndagvård ersätts familjerna inte för andra kostnader än livsmedelskostnader.

Om familjedagvård ordnas för barn från samma familj i deras eget hem, betalas inga kostnadsersättningar enligt 2 b § lagen om barndagvård (1119/1985). Däremot erläggs kostnadsersättning till den familj eller de familjer som svarar för måltiderna för samtliga barn som är i vård, förutsatt att samtliga barn inte hör till samma familj.

Om dagvårdarens måltider, när barnen vårdas i sitt eget hem, skall antingen barnets föräldrar och dagvårdaren eller kommunen, föräldrarna och dagvårdaren sinsemellan komma överens, särskilt från fall till fall.

Inom familjedagvården i grupp betalas inga kostnadsersättningar i de fall där kommunen för detta ändamål anskaffar livsmedel och andra förnödenheter.

Måltider som serveras på dagvårdsplatsen

Enligt 2 b § lagen om barndagvård skall behövligt kosthåll ordnas för barnet på vårdplatsen. Då vårdförhållandet inleds skall kommunen i vårdavtalet bestämma vilka måltider barnet skall få på vårdplatsen. Antalet måltider beror på den dagliga vårdtiden. Ändringar i vårdavtalet kan förutsätta att också antalet måltider justeras.

Kostnadsersättningarna för det behövliga kosthållet bildas genom att de ovan nämnda priserna per enhet för de måltider som ingår i vårdavtalet räknas ihop. Ersättningens belopp kan variera beroende på hur lång den dagliga vårdtiden är och vilken tid på dygnet den infaller.

Skolbarn

Näringsbehovet för ett barn i skolåldern har beräknats vara i snitt 30 % högre än för ett 4-årigt barn. Detta har beaktats i rekommendationen om kostnadsersättningar för dagvård av skolbarn.

Specialdieter

Specialdieter skall ordnas för barn av hälsoskäl och på grunder som nämns i 2 a § lagen om barndagvård. Behovet och serveringen av specialdieter skall fastställas i vårdavtalet. Samtidigt skall man uppskatta om specialdieten föranleder extra kostnader i ordnandet av vården. Då det gäller de vanligaste specialdieterna, skall kostnaderna för dem höjas med högst 30 % jämfört med kostnaderna för en normal matordning.

Då det är fråga om en kostnadsdryg specialdiet, som föranleds av t.ex. celiaki eller av en kombination av flera olika sjukdomar, skall de extra kostnaderna fastställas från fall till fall enligt de faktiska kostnaderna. En särskild utredning om de extra kostnaderna skall tillställas skattemyndigheten. Beslutet om dieten skall i detta sammanhang fattas av den behandlande läkaren och/eller en näringsexpert.

Enligt 2 b § lagen om barndagvård gäller kostnadsersättningarna inte kliniska näringspreparat eller produkter som kan jämföras med dem (t.ex. modersmjölkssurrogat eller produkter som ersätter komjölk), vilka ersätts med stöd av 5 a § sjukförsäkringslagen (364/1963).

Övriga kostnader

Kostnadsersättningarna för övriga utgifter i rekommendationen gäller andra sedvanliga kostnader än livsmedelskostnader, dvs. för användning av lägenheten, el, vatten, värme, hobbymaterial, telefonsamtal i anslutning till dagvården etc.

Ersättning betalas inte för utgifter för arbetskläder eller specialanskaffningar, som sanering av lägenheten på grund av t.ex. allergi hos ett barn i dagvård, inköp av sittvagn för tvillingar eller av barnstolar m.m.

Barndagvården har under de senaste åren utvecklats så att familjedagvården och daghemmen samverkar och stödjer och kompletterar varandras tjänster.

Kommunförbundet rekommenderar att

  • man i familjedagvården och daghemmen i mån av möjlighet använder gemensam utrustning och/eller

  • kommunen ordnar utlåning av leksaker.

För att nå de mål för barnens fostran som uppställts i lagen om barndagvård, kan kommunen utöver detta ordna kulturella tjänster och annat program som utvecklar barnen, t.ex. utflykter, resor och exkursioner. Om betalning eller ersättning av kostnaderna för dessa aktiviteter beslutar respektive kommun utgående från de lokala förhållandena.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Pekka Alanen, vice verkställande direktör

Rolf Eriksson, enhetschef, social- och hälsovård

tags