Cirkulär 19/80/2007, Oiva Myllyntaus, 21.8.2007

Bestämmelser i kommunallagen om kommunkoncerner och kommunala affärsverk fr.o.m. 15.5.2007

Kommunallagen (519/2007) har ändrats fr.o.m. den 15 maj 2007. Ändringarna i kommunallagen gäller följande helheter:

  • koncernstyrning och koncernledning samt upprättande av koncernbokslut i kommuner och samkommuner

  • undantag i kommunallagen från bestämmelsen om samfundsjäv i förvaltningslagen

  • kommunala affärsverk och affärsverkssamkommuner

Till cirkuläret bifogas en anvisning om grundavtal för affärsverkssamkommun.

Närmare upplysningar:
Kari Prättälä, tfn (09) 771 24 56, 0500 60 68 73
Heikki Harjula, tfn (09) 771 20 70, 050 667 35
Juha Myllymäki, tfn (09) 771 24 50, 050 648 94
Oiva Myllyntaus, tfn (09) 771 20 83, 050 667 42

Bilaga
Anvisning om grundavtal för affärsverkssamkommun

Källor
Regeringen proposition med förslag till ändring av kommunallagen och vissa   lagar som har samband med den RP 263/2006
Förvaltningsutskottets betänkande 39/2006
Riksdagens svar RS 314/2006 
Lag om ändring av kommunallagen 519/2007

 

Bestämmelser i kommunallagen om kommunkoncerner och kommunala affärsverk fr.o.m. 15.5.2007

 

Lagändringens huvudsakliga innehåll och bakgrund

I kommunallagen har bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk tagits in. Dessutom föreskrivs om undantag från tillämpningen av bestämmelsen om samfundsjäv i förvaltningslagen. Lagen trädde i kraft den 15 maj 2007. Bestämmelserna om koncernbokslut och dess noter tillämpas första gången 2009, när bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2008 upprättas.

I kommunallagen definieras begreppet kommunkoncern och kommunkoncernens styrning förtydligas genom bestämmelser om fördelningen av behörighet och uppgifter inom koncernen mellan kommunens olika organ och tjänstemannaledning. En kommun med dottersamfund som hör till kommunkoncernen ska upprätta ett koncernbokslut med koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys och noter till dessa. En kommun som inte har dottersamfund med en betydande omsättning kan fortfarande upprätta endast en koncernbalansräkning med noter.

I lagen definieras begreppet kommunalt affärsverk och föreskrivs om bildandet av det och styrningen av förvaltningen och ekonomin. Ett kommunalt affärsverk ska kunna bildas för affärsverksamhet eller en uppgift som ska skötas enligt företagsekonomiska principer. Ett kommunalt affärsverk är antingen ett affärsverk som bildas av en kommun eller en samkommun ensam eller av flera kommuner enligt värdkommunsmodellen eller en affärsverkssamkommun som bildas av kommuner och samkommuner tillsammans. Efter den 1 januari 2009 kan benämningen ”kommunalt affärsverk” enligt lagen användas endast av ett kommunalt affärsverk som uppfyller förutsättningarna i kommunallagen.

På basis av undantaget från bestämmelsen om samfundsjäv är en kommunal förtroendevald, tjänsteinnehavare eller arbetstagare inte jävig i kommunen på den grunden att personen är ledamot eller verkställande direktör eller i därmed jämförbar ställning i styrelsen, förvaltningsrådet eller motsvarande organ vid ett kommunalt affärsverk, ett dottersamfund till kommunen eller en samkommun. Personen är ändå jävig om det är fråga om ett ärende där kommunens och det ovan nämnda affärsverkets eller samfundets intressen står i strid med varandra eller där en opartisk behandling av ärendet förutsätter att personen inte deltar i behandlingen av ärendet.

Nedan behandlas ändringarna i lagen närmare. Vi hänvisar också till regeringens proposition (RP 263/2006), som innehåller en mer detaljerad redogörelse av innehållet och motiveringarna till lagändringarna.

Bestämmelserna om kommunkoncerner

Fullmäktiges uppgifter i fråga om koncernstyrning

Till 13 § i kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktiges ställning vid fastställandet av kommunkoncernens mål har betonats och samtidigt har i synnerhet arbetsfördelningen mellan fullmäktige och styrelsen förtydligats.

Fullmäktige kan sätta upp mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrningen och tillsynen av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktige kan också sätta upp mål som styr kommunernas representanter i dottersamfundets organ. Genom sina mål kan fullmäktige också styra dottersamfunden i deras måluppställningar.  Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan och är inte rättsligt bindande för dottersamfunden. I detta avseende är måluppställningen till sin natur indirekt, ett sätt för huvudägaren att framföra sin vilja. Förhållandet mellan kommunallagen och speciallagarna om privaträttsliga samfund har alltså inte ändrats. Skyldigheterna för till exempel organen i ett aktiebolag eller dess verkställande direktör bestäms fortfarande enligt aktiebolagslagen.

I regel godkänner fullmäktige koncerndirektiven, men lagen hindrar inte att befogenheter överförs till kommunstyrelsen eller den övriga koncernledningen. År 2005 gav Finlands Kommunförbund en rekommendation om utarbetande av koncerndirektiv till kommunerna och samkommunerna som tar upp de centrala frågor som måste beaktas när koncerndirek-tivet utarbetas. När rekommendationen tillämpas bör de ändringar i kommunallagen som nu trätt i kraft beaktas.

Definitionen på kommunkoncern

Kommunkoncernen definieras i 16 a § i kommunallagen. Med begreppet kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen eller samkommunen har bestämmande inflytande över. Definitionen motsvarar sådana koncerner som avses i bokföringslagen.

Kommunen eller samkommunen är koncernens modersamfund och dottersamfund är de samfund i vilka kommunen eller samkommunen ensam eller tillsammans med andra sam-fund som hör till kommunkoncernen har bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller i motsvarande organ eller i ett organ som har denna samma rätt. Bestämmande inflytandet kan också basera sig på andra faktorer som ger kommunen rätt att faktiskt utöva bestämmande inflytande i målföretaget. Det faktiska bestämmande inflytandet måste tolkas snävt. Grunden för bestämmande inflytandet bör i så fall utredas och bedömas från fall till fall och med betoning på helheten.

Utöver privaträttsliga samfund och stiftelser kan också samkommuner vara dottersamfund till en kommun. I samkommunens grundavtal har dock de enskilda ledamöternas rösträtt i fullmäktige eller vid samkommunsstämman i allmänhet begränsats så att ingen av ledamöterna använder mer än hälften av alla röster. Det är fortfarande möjligt att begränsa rösträtten och i ett sådant fall är samkommunen inte ett dottersamfund till någon kommun. 

Bokföringsnämndens kommunsektion ger en särskild anvisning om sammanställning av samkommunen med kommunens eller samkommunens koncernbokslut.

Koncernledning

I 25 a § i kommunallagen definieras koncernledning och koncernledningens uppgifter. Till koncernledningen hör alltid kommunstyrelsen och kommundirektören eller borgmästaren. På kommunstyrelsen och kommundirektören eller borgmästaren ankommer uppgifter enligt 23 och 24 § som vanligtvis hör till koncernledningen. Kommunstyrelsen ger de personer som företräder kommunen i olika samfunds, institutioners och stiftelsers förvaltningsorgan anvisningar om ställningstagande för kommunens räkning i de frågor som behandlas. Kommundirektören eller borgmästaren har för sin del rätt att föra kommunens talan på kommunstyrelsens vägnar.

Fullmäktige kan i en instruktion ge uppgifter som hör till koncernledningen också till något annat organ eller en tjänsteinnehavare, och då hör dessa till koncernledningen. I instruktionen kan bestämmas att särskilt utnämnda personer som föredrar ärenden som gäller dottersamfunden för styrelsen ska höra till koncernledningen. Den sektion vid kommunstyrelsen som ansvarar för koncernledning enligt 17 § 4 mom. i kommunallagen hör till koncernledningen.

Koncernledningen ansvarar för styrningen av kommunkoncernen och ordnandet av koncerntillsynen. Med koncernstyrning avses meddelandet av anvisningar om ägarstyrningen och tillsynen över dottersamfunden. Ägarstyrning är styrning av utövandet av den beslutanderätt som kommunens representanter innehar vid en bolagsstämma eller ett motsvarande organ. Anvisningar om tillsynen över dottersamfunden ges däremot till kommunens egna organ och tjänsteinnehavare. Dessutom kan koncernledningen ge dottersamfunden anvisningar i särskilt överenskomna funktioner inom koncernen, till exempel bokslutsrapportering, finansiering eller upphandling.

Dottersamfundens organ är inte juridiskt bundna av koncernledningens beslut. De har emellertid betydelse som ställningstaganden av huvudägaren. Koncernledningens beslut styr också de företrädare som kommunen utsett till dottersamfundens organ.

När koncernledningen fastställs finns det skäl att fästa vikt vid att de personer som hör till den har verkliga uppgifter som hör till koncernledningen. Det finns inga skäl att utvidga koncernledningen i onödan.

Jäv

I kommunallagen ändrades bestämmelserna om samfundsjäv i fråga om deltagande i beslutsfattandet i kommunens organ när det gäller en person som är ledamot eller som hör till ledningen i ett organ i ett dottersamfund till kommunen, en samkommun eller ett kommunalt affärsverk och beslutsfattandet gäller de ovan nämnda samfunden eller affärsverket.

Enligt 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen är en tjänsteman eller en förtroendevald jävig om tjänstemannen eller en närstående till tjänstemannen är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i en sådan sammanslutning eller stiftelse eller sådant statligt affärsverk eller sådan statlig inrättning som är part eller för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada.

Till följd av denna bestämmelse i förvaltningslagen har en person i ledningen för någon av kommunens dottersamfund på grund av jäv inte kunnat delta i behandlingen av ett ärende i kommunen som gäller samfundet. Också medlemmarna i samkommunens styrelse och samkommunens direktör har varit jäviga att i kommunen behandla ärenden som gäller samkommunen. Bestämmelsen om samfundsjäv har inte tillämpats på kommunala affärsverk.

Genom ändringen av 52 § 4 mom. i kommunallagen tillämpas 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen framdeles inte på förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare i kommunen även om personen i fråga innehar en sådan ställning som avses i ovan nämnda lagrum i ett kommunalt affärsverk, en samkommun, ett samfund som hör till kommunkoncernen eller en stiftelse. En kommunal förtroendevald, tjänsteinnehavare eller arbetstagare är således i fortsättningen inte jävig i fråga om deltagande i behandlingen av ett ärende i kommunen, om personen i fråga är ledamot i eller verkställande direktör för eller i därmed jämförbar ställning i styrelsen, förvaltningsrådet eller motsvarande organ i ett kommunalt affärsverk, en samkommun eller en stiftelse eller ett samfund som hör till kommunkoncernen. Jäv uppstår ändå i sådana fall då affärsverkets, samkommunens, samfundets eller stiftelsens intressen står i strid med kommunens intressen eller om en opartisk behandling av ärendet förutsätter att personen i fråga inte deltar i behandlingen av ärendet.

Syftet med ändringen av bestämmelsen om jäv är att förbättra kommunens möjligheter till koncernstyrning genom uppluckring av bestämmelserna om jäv inom koncernen. Undantaget från bestämmelsen om samfundsjäv gör det möjligt för de centrala kommunala förtroendevalda att delta i dottersamfundens förvaltning och i behandlingen av de ärenden i kommunen som gäller dottersamfunden. Å andra sidan skärps jävsbestämmelserna i sådana fall då ärenden som gäller kommunala affärsverk behandlas.

I och med ändringen är en person som hör till ledningen i ett aktiebolag, en förening, ett andelslag eller en stiftelse där kommunen har bestämmande inflytande i regel inte jävig att behandla ärenden i kommunen som gäller samfundet eller stiftelsen. Till exempel vid behandlingen av ett avtal mellan ett bolag som hör till kommunkoncernen och kommunen kan det dock uppstå en situation där kommunens och bolagets intressen står i strid med varandra. Den som hör till bolagets ledning är då jävig att behandla ärendet i kommunen. Likaså förutsätter en opartisk behandling av till exempel dottersamfundets ansökan i ett tillståndsärende eller anbud i ett upphandlingsärende att en person som hör till bolagets ledning inte deltar i behandlingen av ärendet. När jäv bedöms finns det skäl att tolka kravet på opartiskhet och likabehandling enligt principerna för god förvaltningssed.

Ändringen av bestämmelserna om jäv gäller bara sådana privaträttsliga samfund och stiftelser som hör till kommunkoncernen. Undantaget gäller samkommuner oberoende av om kommunen har bestämmande inflytande i dem. Bestämmelserna om jäv har skärpts för de kommunala affärsverken. I fortsättningen tillämpas bestämmelsen om samfundsjäv också på direktionsledamöterna och direktören för ett kommunalt affärsverk.

En tjänsteinnehavare, arbetstagare eller förtroendevald är jävig i följande situationer:

  • Vid behandling av ett ärende som gäller samkommunen i en medlemskommun, om en intressekonflikt eller en opartisk behandling förutsätter det.

  • Vid behandling av ett ärende som gäller ett kommunalt affärsverk, om en intressekonflikt eller en opartisk behandling förutsätter det.

  • Vid behandling av ärenden som gäller kommunens dottersamfund (kommunen har bestämmanderätt), om en intressekonflikt eller en opartisk behandling förutsätter det.

Undantaget gäller endast samfundsjäv. Om till exempel en styrelseledamot eller verkställande direktören förväntas ha särskild nytta eller lida särskild skada av avgörandet, till exempel på grund av sitt samfundsrättsliga ansvar, är personen i fråga jävig på grund av intressejäv enligt 28 § 1 mom. 3 punkten i förvaltningslagen.

Koncernbokslut

I 68 a § i kommunallagen föreskrivs om skyldighet att upprätta koncernbokslut och dess innehåll samt om undantag gällande detta. Koncernbokslutets innehåll har utvidgas till att utöver koncernbalansräkning omfatta koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys och noterna till dem.

Skyldighet att upprätta koncernbokslut

En kommun och samkommun som på det sätt som avses i kommunallagen bildar en kommunkoncern med dottersamfund ska upprätta ett koncernbokslut. Skyldigheten att upprätta ett koncernbokslut avgörs utgående från om det finns ett koncernförhållande mellan kommunen och något annat samfund. Koncernförhållandet baserar sig på det bestämmande inflytande i ett annat samfund som avses i bokföringslagen. Ett koncernförhållande kan uppkomma på grundval av en majoritet av rösträtten eller något annat faktiskt bestämmande inflytande. Skyldigheten att upprätta ett koncernbokslut gäller på denna grund varje kommun och samkommun som har ett eller flera dottersamfund.

Skyldigheten innebär antingen upprättande av ett fullständigt koncernbokslut eller av bara en koncernbalansräkning med noter. Ett fullständigt koncernbokslut innehåller utöver koncernbalansräkningen en koncernresultaträkning och en koncernfinansieringsanalys och noterna till dem.

Kommunen eller samkommunens ska upprätta ett fullständigt koncernbokslut om deras dottersamfunds omsättning eller motsvarande avkastning totalt överstiger 200 000 euro eller om dottersamfundens andel av koncernbalansräkningen är större än en tredjedel.

En kommun eller samkommun som inte har dottersamfund med en betydande omsättning eller betydande motsvarande intäkter eller vars dottersamfunds andel av koncernbalans-räkningen inte är betydande, är skyldig att upprätta ett koncernbokslut som bara omfattar en koncernbalansräkning med noter.

Det är ändå befogat att varje kommun eller samkommun som är medlem i en samkommun eller en affärsverkssamkommun upprättar en koncernbalansräkning och ett koncernbokslut med noter, även om de inte har dottersamfund.

Undantag från skyldigheten att upprätta koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys

En kommun eller samkommun kan låta bli att upprätta koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys och noter till dem om dottersamfunden inte har en betydande omsättning eller betydande motsvarande intäkter. En omsättning på 200 000 euro eller mer räknas enligt lagen som betydande. Avkastning som motsvarar omsättning är andelslags, föreningars eller stiftelsers försäljningsintäkter av ordinarie verksamhet och övriga intäkter av tillförda medel och placerings- och finansieringsverksamhet. För verksamhet som baserar sig på besittning av fastighet kan med intäkter som motsvarar omsättning avses det sammanlagda beloppet av hyror, vederlag och bruksavgifter.

En förutsättning för att resultaträkning och finansieringsanalys inte behöver upprättas är att dottersamfundens sammanräknade omsättning eller motsvarande avkastning har understigit 200 000 euro under såväl den räkenskapsperiod som har gått ut som den omedelbart föregående räkenskapsperioden.

Oberoende av om omsättningsbeloppet är betydande ska en koncernresultaträkning och finansieringsanalys för koncernen ändå alltid upprättas om det sammanräknade värdet av dottersamfundens balansomslutning för såväl den räkenskapsperiod som har gått ut som den omedelbart föregående räkenskapsperioden har överstigit en tredjedel av kommunkoncernens balansvärde den räkenskapsperiod som föregick den räkenskapsperiod som har gått ut.

Schema 1. Schema över skyldigheten att upprätta ett fullständigt koncernbokslut

Koncernbokslutets innehåll

Ett fullständigt koncernbokslut innebär en bokslutshelhet som består av koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys och noterna till dem. Ett fullständigt koncernbokslut beskriver resultatet av kommunkoncernens verksamhet och dess ekonomiska ställning som om koncernsamfunden utgjorde en enda bokföringsskyldig. Enligt bokföringslagen avses med koncernsamfund kommunen som modersamfund och dess dottersamfund. I koncernbokslutet sammanställs också de samkommuner där kommunen eller samkommunen är medlemmar.

Kommunen ska föra in det koncernbokslut som den upprättat i en balansbok, där kommunens bokslutshandlingar samlas. Kommunstyrelsens redogörelse om uppnåendet av kommunkoncernens mål tas med i den verksamhetsberättelse som ingår i kommunens bokslut. De handlingar som ingår i och bifogas koncernbokslutet ska vara överskådliga och bilda en helhet.

Koncernresultaträkningen och koncernfinansieringsanalysen ska upprättas för en räkenskapsperiod som motsvarar kalenderåret och koncernbalansräkningen ska upprättas per den 31 december. Ett dottersamfund vars bokslut ska sammanställas med koncernbokslutet ska i regel ha samma räkenskapsperiod som kommunen eller samkommunen.

Med koncernresultaträkningen och dess noter visas tillräckligheten i kommunkoncernens internt tillförda medel och verksamhetens ekonomiska resultat. Med koncernbalansräkningen och dess noter visas kommunkoncernens ekonomiska ställning genom en redogörelse över koncernsamfundens tillgångar samt koncernens skulder och ansvar gentemot utomstående.

Med koncernfinansieringsanalys avses en analys över kommunens och dottersamfundens kassaflöden, som beskriver koncernens anskaffning och användning av medel under räkenskapsperioden.

Ett fullständigt koncernbokslut ska upprättas första gången 2009, när bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2008 upprättas. Vid bokslutet 2007 när koncernbalansräkningen och dess noter upprättas iakttas 68 § 4 mom. som gällde när lagen trädde i kraft.

Under 2007 utfärdar bokföringsnämndens kommunsektion en ny allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut.

Redogörelse för uppnående av kommunkoncernens mål

Paragraf 69 om kommunens verksamhetsberättelse har kompletteras med ett tillägg om avgivande av en redogörelse för hur koncernens mål har nåtts. Motsvarande tillägg om kommunkoncernens mål har också fogats till 13 § om fullmäktiges uppgifter.

I verksamhetsberättelsen ska redogöras för hur de mål för verksamheten och ekonomin som satts upp av fullmäktige eller samkommunsstämman har nåtts i kommunkoncernens verksamhet. Redogörelsen inriktas på koncernledningens verksamhet, kommunrepresentanternas verksamhet i dottersamfunden och på hur de mål som satts upp för dottersamfunden i kommunens budget och ekonomiplan eller i övrigt har nåtts. Dessutom ska i verksamhetsberättelsen ges information om sådant som gäller kommunkoncernens ekonomi och som inte framgår av bokslutskalkylerna. Bestämmelsen om redogörelse för hur koncernens mål nåtts tillämpas första gången när verksamhetsberättelsen för 2007 utarbetas. Bestämmelserna om verksamhetsberättelsen iakttas också i samkommunerna.

Dottersamfundens skyldighet att ge uppgifter till kommunstyrelsen

Till lagen har fogats en bestämmelse (70 §) som förtydligar dottersamfundens informationsskyldighet. Enligt bestämmelsen har kommunstyrelsen eller motsvarande organ i samkommunen rätt att av dottersamfundet få behövliga uppgifter för att bedöma kommunkoncernens ekonomiska ställning och beräkna resultatet av dess verksamhet. Bestämmelsen motsvarar dottersamfundens informationsskyldighet enligt aktiebolagslagen. Dottersamfundets styrelse ska också lämna andra uppgifter än sådana som ingår i de egentliga bokslutshandlingarna. Den utvidgade informationsskyldigheten ska då bedömas med hänsyn till om uppgiften är nödvändig för bedömning av kommunkoncernens ekonomiska ställning eller beräkning av resultatet av dess verksamhet. Sådana uppgifter som inte ingår i bokslutet men som kan vara nödvändiga för bedömningen av koncernens ekonomiska ställning och beräkningen av resultatet är till exempel en betydande kreditförlust eller ett betydande skadeståndsansvar som uppkommit till exempel efter att dottersamfundets bokslut har upprättats.

Bestämmelsen om informationsskyldighet omfattar inte intresseföretag. Intresseföretagens informationsskyldighet bestäms fortfarande enligt 6 kap. 14 § i bokföringslagen och begränsar sig till lämnande av uppgifter som är nödvändiga för upprättandet av koncernbokslut.

Bedömning av koncernens mål och samordning av granskningen

Revisionsnämnden ska utöver bedömningen av kommunens verksamhet bedöma också huruvida de mål som satts upp för kommunkoncernen har nåtts (71 §). Revisionsnämndens bedömning bör inriktas på de mål som fullmäktige har satt upp för koncernledningen, kommunens representanter i dottersamfunden och också på uppnåendet av de mål som fullmäktige har satt upp för dottersamfunden i kommunens budget och ekonomiplan samt i koncerndirektivet. I samkommunen tillämpas också motsvarande bedömning av koncernen.

Som grund för bedömningen används de mål som satts upp i kommunens eller samkommunens budget och ekonomiplan samt i andra planeringshandlingar och uppföljningen av hur målen uppnåtts i verksamhetsberättelsen och i koncernledningens övriga rapportering om dottersamfunden. Vid bedömningen kan användas också andra redogörelser och granskningsiakttagelser om hur koncern- och ägarstyrningen fungerat och hur resultatet av dottersamfundens verksamhet utfallit. Revisionsnämnden ska också bedöma resultatet av de myndigheters verksamhet som utsetts att sköta tillsynen över koncernledningen och de övriga dottersamfunden.

Enligt 71 § 2 mom. i kommunallagen har revisionsnämnden getts i uppgift att samordna granskningen av kommunkoncernens förvaltning och ekonomi. Detta betyder konkurrensutsättning av kommunkoncernens revisionstjänster bland annat i fråga om anbudsförfrågan, anbudsutvärdering och utnämning av revisorskandidater till koncernsamfund. Det behöriga organet inom dottersamfundet, till exempel bolagsstämman i ett aktiebolag, beslutar dock fortfarande om valet av revisor. Samordningen kan också innebära att riktlinjerna för granskningen av kommunkoncernen bereds per fullmäktigeperiod eller oftare. Riktlinjerna kan vara anvisningar om antalet revisionsdagar i dottersamfund av olika storlek eller anvisningar om valet av kommunens ansvariga revisor eller revisionssammanslutning till dottersamfundets ansvariga revisor eller biträdande revisor.

Revisionsnämnden eller en enskild ledamot i nämnden har inte rätt att få uppgifter eller handlingar till påseende direkt från dottersamfundens organ eller ansvarspersoner. Revisionsnämndens rätt att få uppgifter om dottersamfund begränsas till koncernledningens rapportering och till de övriga handlingar som de kommunala myndigheterna har i sin besittning inom gränserna för sekretessbestämmelserna.  

Revisorns uppgifter vid granskning av koncerner

I och med att koncernresultaträkningen och koncernfinansieringsanalysen tas in i koncern-bokslutet ökar revisorernas uppgifter. Regleringen av revisionen i kommunallagen har ändrats så att den till sitt innehåll motsvarar det koncernbokslut som avses i 68 a §. Utöver koncernbalansräkningen och dess noter ska revisorn granska koncernresultaträkningen, koncernfinansieringsanalysen och noterna till dem. Vid granskningen av koncernbokslutet iakttas den revisionspraxis som tillämpas för kommunens och samkommunens bokslut. I revisionsberättelsen ska ingå ett utlåtande om huruvida koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter om kommunkoncernens verksamhet, ekonomi, ekonomiska utveckling och ekonomiska ansvar under räkenskapsperioden.

Revisorn ska särskilt granska om skyldigheten att upprätta ett fullständigt koncernbokslut uppfylls.

Revisorns skyldigheter i fråga om att lämna utlåtanden har utökats i 73 §. I revisionsberättelsen ska ges ett utlåtande om huruvida koncerntillsynen har ordnats på behörigt sätt. Utlåtandet ges om huruvida koncernledningen har ordnat koncerntillsynen på ett behörigt sätt i kommunen eller samkommunen. Koncerntillsynen hör inte till revisorns uppgifter, utan endast bedömningen av hur tillsynen ordnats. Bokföringsnämndens kommunsektion ger under 2007 ut allmänna anvisningar om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner, som innehåller en anvisning om kommunstyrelsens redogörelse för ordnandet av intern kontroll och koncerntillsyn i kommunen.

Kommunala affärsverk

Till kommunallagen har fogats ett nytt kapitel 10 a, som gäller kommunala affärsverk. Be-stämmelserna om kommunala affärsverk har varit mycket knappa. Tidigare nämndes affärsverken endast i 13 § som gäller fullmäktiges uppgifter, i 17 § som gäller organen och i 52 § som innehåller bestämmelser om jäv.

Ett kommunalt affärsverk är en del av kommunens organisation (kommunens affärsverk) eller samkommunens organisation (samkommunens affärsverk) eller en särskild affärs-verkssamkommun. Kommunens och samkommunens affärsverk är inte självständiga juridiska personer utan en del av kommunen och samkommunen. Till denna del är situationen oförändrad.

Den nya affärsverkssamkommunen är en samkommun som bedriver affärsverksamhet eller sköter någon annan uppgift enligt företagsekonomiska principer som ett kommunalt affärsverk. Affärsverkssamkommunen är en självständig juridisk person som är bokföringsskyldig och som i överensstämmelse med sitt namn är en samkommun. Den avviker från en vanlig samkommun vad gäller förvaltning, fördelning av befogenheter mellan organen och behandling av budget och ekonomiplan. Medlemmar i en affärsverkssamkommun kan vara kommuner, samkommuner eller kommuner och samkommuner.

Schema 2. Alternativ för grundandet av ett kommunalt affärsverk

En kommun eller samkommun kan grunda ett kommunalt affärsverk för affärsverksamhet eller för en uppgift som ska skötas enligt företagsekonomiska principer. Affärsverket fungerar i första hand som serviceproducent. I kommunen fattar fullmäktige beslut om att grunda affärsverket och i samkommunen fattar samkommunsfullmäktige eller samkom-munsstämman beslut om detta. I praktiken förutsätter beslutet att bestämmelserna om affärsverk tas in i instruktionen eller att de ändras så att de överensstämmer med bestäm-melserna om affärsverk i kapitel 10 a. Grundandet av en affärsverkssamkommun förutsätter ett beslut av samkommunens medlemmar senast i samband med att grundavtalet godkänns.

Beslutet ska fattas både när ett nytt kommunalt affärsverk grundas och när ett redan befintligt affärsverk ändras till ett kommunalt affärsverk i överensstämmelse med 10 a kap. i kommunallagen. Namnet på ett kommunalt affärsverk som fungerar som en del av kommunen eller samkommunen ska innehålla ordet ”affärsverk” och namnet på ett affärsverk som grundats som en samkommun ska innehålla ordet ”affärsverkssamkommun”. I den praktiska verksamheten är det dock fortfarande möjligt att använda den etablerade logotypen. Senast den 31 december 2008 ska de gamla affärsverken ändras i överensstämmelse med kommunallagen, om man vill kalla dem affärsverk.

På affärsverksamkommuner tillämpas bestämmelserna om samkommuner om inte något annat bestäms i kapitel 10 a: förvaltningen organiseras genom en instruktion, ändring kan sökas i organens och direktörens beslut enligt kommunallagen och för grundavtalet gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 78 § om grundavtal för samkommuner.

Förvaltningen i kommuners och samkommuners affärsverk

Direktion

Ett kommunalt affärsverk ska ha en direktion, som leder och övervakar affärsverkets verksamhet. Särskilt i en affärsverkssamkommun kan direktionens ställning jämföras med styrelsens ställning i ett aktiebolag eller i ett statligt affärsverk. I ett affärsverk som fungerar som en del av en kommun eller samkommun är direktionens behörighet i praktiken mer begränsad.

Affärsverkets direktion ska vara ett sådant kommunalt eller samkommunalt organ som avses i 17 § i kommunallagen. I kommunen eller samkommunen inrättas direktionen genom en instruktion så att den lyder under kommunstyrelsen eller samkommunsstyrelsen. Enligt 18 § i kommunallagen kan fullmäktige besluta att något annat organ än fullmäktige utser direktionen. Enligt 21 § 1 mom. kan fullmäktige under pågående mandatperiod återkalla uppdragen för de förtroendevalda som fullmäktige har utsett, om de eller någon av dem inte åtnjuter fullmäktiges förtroende. Fullmäktige kan inte med stöd av 21 § återkalla uppdragen för förtroendevalda som utsetts av ett annat organ. I 36 § 3 mom. föreskrivs om direktionsmedlemmarnas valbarhet. Till en direktion och en kommitté kan väljas också den som inte är valbar till kommunstyrelsen och nämnder eller som inte har kommunen som hemkommun.

Direktionen ansvarar för ordnandet av affärsverkets förvaltning och verksamhet samt den interna kontrollen. Direktionen övervakar till exempel ordnandet av bokföring och medelsförvaltning eller iakttagandet av föreskrifter och bestämmelser om anskaffningar eller riskhantering. Direktionen ska även övervaka den underställda direktörens verksamhet.

Det finns olika bestämmelser om direktionens uppgifter beroende på om det är fråga om en affärsverkssamkommun eller ett affärsverk som fungerar som en del av kommunen eller samkommunen. Direktionens uppgifter i kommunens eller samkommunens affärsverk räknas upp i 87 c §.

Enligt 87 c § har direktionen i uppgift att:

  1. besluta om utvecklande av affärsverkets verksamhet inom ramen för de mål som fullmäktige eller samkommunsstämman satt för verksamheten samt följa och rapportera hur målen nås

  2. godkänna affärsverkets budget och ekonomiplan

  3. utnämna och säga upp affärsverkets direktör, om inte något annat bestäms i instruk-tionen

  4. besluta om affärsverkets investeringar och övriga utgifter med lång verkningstid, om inte något annat bestäms i instruktionen

  5. besluta vem som har rätt att teckna affärsverkets namn, samt

  6. bevaka affärsverkets intressen och, om inte något annat bestäms i instruktionen, fö-reträda kommunen och föra dess talan inom affärsverkets uppgiftsområde.

Förteckningen är inte uttömmande utan i instruktionen kan föreskrivas om andra uppgifter för direktionen.

Rätten att ta upp ärenden till behandling enligt 51 § i kommunallagen kan tillämpas i ärenden som med stöd av kommunallagen har delegerats till en myndighet som är underställd kommunstyrelsen eller en sektion i kommunstyrelsen och i vilket den behöriga myndigheten har fattat ett beslut. I 87 c § finns till vissa delar direkta bestämmelser om befogenheterna hos det kommunala affärsverkets direktion och om detta kan inget annat bestämmas i instruktionen. Rätten att ta upp ett ärende till behandling enligt 51 § i kommunallagen kan inte tillämpas i sådana ärenden som enligt lagen uttryckligen hör till direktionens uppgifter. Utvecklingen av affärsverkets verksamhet inom de gränser som fullmäktige eller samkommunsstämman satt upp, godkännandet av budgeten och beslut om vem som har rätt att teckna affärsverkets namn är sådana där rätten att ta upp ärenden till behandling inte kan tillämpas.

Till direktionens uppgifter hör i regel enligt 87 c § val av direktören, investeringar och andra utgifter med lång verkningstid, representation och förande av talan, men behörigheten kan delegeras också till en annan myndighet i instruktionen. Det är möjligt att i instruktionen delegera behörigheten i dessa ärenden exempelvis till en nämnd eller styrelsen. Om befogenheter inte har delegerats har direktionen befogenhet i ovan nämnda frå-gor enligt kommunallagen och rätten att återta ärenden kan inte tillämpas. Om behörigheten genom en instruktion har delegerats till en nämnd, kan kommunstyrelsen på nämndens beslut tillämpa rätten att ta upp ärenden till behandling.

Vid valet av direktion för ett kommunalt affärsverk behöver inte beaktas det krav på politisk proportionalitet som enligt 81 § 4 mom. ska tillämpas i samkommuner. Kravet tilläm-pas ändå på andra organ inom affärsverket.

Direktör

Enligt 87 d § ska ett kommunalt affärsverk ha en direktör som står i tjänsteförhållande. Direktören som lyder under direktionen har i uppgift att leda och utveckla affärsverkets verksamhet, sörja för affärsverkets förvaltning samt ordna ekonomin och den interna tillsynen. Direktören ska också se till att direktionens beslut verkställs. I praktiken ansvarar direktören för skötseln av affärsverkets så kallade löpande administration. I instruktionen kan be-stämmas att direktören är föredragande vid direktionens möten

Man har i tillämpliga delar försökt fastställa direktörens uppgifter så att de motsvarar uppgifterna för ett aktiebolags verkställande direktör och ett statligt affärsverks verkställande direktör. Direktören för ett affärsverk ska ändå stå i tjänsteförhållande till kommunen eller samkommunen. I lagen om kommunala tjänsteinnehavare föreskrivs bland annat om anställning i tjänsteförhållande och om upphörande av tjänsteförhållande. Anställningsvillkoren bestäms i det kommunala tjänstekollektivavtalet.

Direktören har rätt att föra direktionens talan, om inte något annat bestäms i instruktionen. Direktörens befogenhet i förhållande till direktionen ska motsvara kommundirektörens befogenhet i förhållande till kommunstyrelsen.

Affärsverkssamkommunens förvaltning

En affärsverkssamkommun avviker i fråga om sina verksamhetsprinciper från en vanlig samkommun, och därför finns det bestämmelser om dess förvaltning som delvis avviker från bestämmelserna om samkommuner i kommunallagen.

Till de obligatoriska organen i en affärsverkssamkommun hör samkommunsstämman och direktionen. Den administrativa strukturen påminner om aktiebolags struktur såtillvida att samkommunsstämman motsvarar aktiebolagens bolagsstämma och direktionen motsvarar aktiebolagens styrelse. Affärsverksamkommunerna har också direktörer i tjänsteförhållande på vilka tillämpas de allmänna bestämmelserna om direktörer för kommunala affärsverk. 

I kommunallagen finns särskilda bestämmelser om de uppgifter som hör till affärsverkssamkommunens samkommunsstämma.

Direktionens uppgifter i affärsverkssamkommunen räknas inte upp i lagen. I affärsverkssamkommunen beslutar direktionen om uppgifterna, såvida det inte är fråga om ärenden som hör till samkommunsstämman eller direktören. I en affärsverkssamkommun är direktionens ställning i regel mer självständig än i kommunens eller samkommunens affärsverk.

Affärsverkssamkommunens samkommunsstämma

I en affärsverkssamkommun utövas den högsta beslutanderätten av samkommunsstämman. Representanterna för samkommunsstämman väljs av kommunen eller samkommunen separat till varje stämma. Representanten till samkommunsstämman väljs i allmänhet av kommunstyrelsen. I en samkommun väljs representanten till samkommunsstämman av det organ som bestämts i grundavtalet och som har i uppgift att bevaka samkommunens intressen och företräda samkommunen.

Även om en representant i samkommunsstämman som valts för en enskild stämma inte är ledamot i organet är representanten ändå en sådan förtroendevald som avses i 32 § i kommunallagen. Till kommunstyrelsens uppgifter hör enligt 23 § 2 mom. att vid behov ge de personer som företräder kommunen i olika samfunds förvaltningsorgan anvisningar om kommunens ståndpunkt i de frågor som behandlas. I samband med valet av representant till samkommunsstämman kan kommunstyrelsen ta ställning till de ärenden som behandlas vid samkommunsstämman.

Affärsverkssamkommunens samkommunsstämma har enligt 87 b § i uppgift att:

  1. besluta om de huvudsakliga målen för affärsverkssamkommunens verksamhet och ekonomi

  2. godkänna affärsverkssamkommunens instruktion

  3. välja direktion, revisionsnämnd och övriga organ för affärsverkssamkommunen, om valet inte har överförts på direktionen i instruktionen

  4. fatta beslut om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner

  5. utse revisorer, samt

  6. godkänna bokslutet och besluta om ansvarsfrihet.

Affärsverkssamkommunens direktion

I affärsverkssamkommunen beslutar direktionen om de ärenden som inte hör till samkommunsstämman, såvida det inte är fråga om ett ärende som direktören enligt lag eller instruktion ska besluta om. I en affärsverkssamkommun är direktionens befogenheter i regel mer omfattande än i ett kommunalt eller samkommunalt affärsverk. Rätten att ta upp ett ärende till behandling enligt 51 § i kommunallagen kan inte tillämpas på direktionens beslut.

När det gäller direktionens sammansättning tillämpas inte kravet på att det politiska styrkeförhållandet ska beaktas enligt 81 § 4 mom. Om en samkommun är medlem i affärsverkssamkommunen är det inte ens möjligt att beakta de politiska styrkeförhållandena enligt resultatet av kommunalvalet. Vid valet av de övriga organen ska de politiska styrkeförhållandena beaktas om medlemmarna i affärsverkssamkommunen består enbart av kom-muner.

I kommunen och samkommunen ska styrelsen bereda de ärenden som behandlas i fullmäktige enligt 53 §.  Affärsverkssamkommunen har ingen styrelse men direktionen sköter till många delar de uppgifter som normalt hör till styrelsen i en samkommun. Paragraf 53 i kommunallagen kan dock inte direkt tillämpas på direktionen. Det är tillrådligt att i instruktionen för affärsverksamkommunen bestämma att direktionen har i uppgift att bereda samkommunsstämmans beslut.

Affärsverkssamkommunens direktör

Affärsverkssamkommunens direktör står i tjänsteförhållande till affärsverksamkommunen. Direktörens lagstadgade uppgifter är de samma i alla kommunala affärsverk.

De kommunala affärsverkens uppgifter

De kommunala affärsverkens uppgifter ska höra till kommunens verksamhetsområde enligt 2 § i kommunallagen. Affärsverkens uppgiftsområde har utvidgats betydligt i lagen. Enligt 87 a § kan ett kommunalt affärsverk grundas för affärsverksamhet eller en uppgift som sköts enligt företagsekonomiska principer. Med utvidgning av uppgiftsområdet har man försökt göra affärsverket till en fungerande modell vid organiseringen av produktenhetens förvaltning och ekonomiska styrning såväl i det interna beställar-utförarkonceptet som i kommunernas och samkommunernas samarbete. Det kommunala affärsverkets uppgifter ska bestämmas i instruktionen eller avtalas i grundavtalet.

Med affärsverksamhet avses en uppgift som ur affärsverkets synvinkel är lönsam såtillvida att den ordinarie verksamheten och investeringarna åtminstone på lång sikt finansieras genom internt tillförda medel. Affärsverksamhet kännetecknas också av att den externa försäljningen av prestationer till andra än kommunens eller samkommunens egna uppgiftsenheter är betydande och av att den fungerar på marknadens villkor så att kundförhållandet är baserat på avtal och att kunden som beställare har prövningsrätt. Vid prissättningen av affärsverksamhetens prestationer kan marknadspris tillämpas. Affärsverksamheten kan också organiseras enligt självkostnadsprincipen så att vid prissättningen iakttas en uppskattad kostnadsnivå.

Ett kommunalt affärsverk kan också ges en uppgift som sköts enligt företagsekonomiska principer, även om det inte är fråga om egentlig affärsverksamhet som i övrigt uppfyller villkoren ovan. En uppgift sköts enligt företagsekonomiska principer när avsikten är att inkomsterna från uppgiften ska täcka utgifterna för skötseln av den under en viss tidsperiod. Uppgiften kan skötas enligt företagsekonomiska principer också när det gäller kommunal basservice och myndighetsuppgifter. Inkomsterna kan då vid sidan av kundavgifter också bestå av ersättningar från medlems- eller avtalskommunerna eller ersättningar från en annan kommunal enhet.

I uppgifter som inte hör till affärsverkets egentliga affärsverksamhet iakttas vid prissätt-ningen av tjänster i första hand kostnadsmotsvarighet. Priset på prestationen kan basera sig på ett genomsnittligt pris som baseras på utgifterna enligt budgeten, inklusive indirekta förvaltningskostnader och ersättning för kapital som bundits för verksamheten. Fördelning-en av kostnader mellan avtals- och medlemskommuner baserar sig då på i förväg fastställda pris, och fakturering i efterhand för återbetalning av överskott eller täckande av under-skott per räkenskapsperiod förutsätts inte.

Vid fastställandet av affärsverkets uppgiftsområde har ett särskilt syfte varit att göra det möjligt att tillämpa affärsverksmodellen både i kommunens interna beställar-utförararkoncept och i kommunernas och samkommunernas samarbete där tjänster huvudsakligen produceras för antingen kommunens övriga verksamhetsområden eller avtals- eller medlemskommunerna eller medlemssamkommunerna.

Under vissa förutsättningar kan till ett affärsverk överföras uppgifter för vilka kostnaderna inte täcks till fullt belopp genom kundavgifter. Kommunen eller samkommunen kan med skattemedel finansiera en viss uppgift i affärsverket genom prestationsbaserat tariffstöd eller något annat verksamhetsunderstöd. Ur affärsverkets synvinkel ska en sådan verksamhet dock vara lönsam så att kundavgifterna och de eventuella särskilda stöden och understöden täcker kostnaderna för uppgiften.

Budget och ekonomiplan för kommunala affärsverk

I lagens kapitel om affärsverk finns bestämmelser om budget och ekonomiplan för kommunernas och samkommunernas affärsverk och för affärsverksamkommuner. För kommunernas eller samkommunernas affärsverk finns bestämmelser om behandlingen av budgeten som en separat plan och behandlingen av budgeten och ekonomiplanen som en del av kommunens eller samkommunens budget. I en affärsverkssamkommun är regleringen enklare eftersom motsvarande koppling till kommunen eller samkommunen saknas.

Budget och ekonomiplan för kommunens eller samkommunens affärsverk

Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens eller samkommunens budget och ekonomiplan (87 e § 1 mom.). Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen (87 c §). Beredningen utgår från de mål för verksamheten och eko-nomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket (13 § 5 punk-ten). Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges eller samkom-munsstämmans måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet.

Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräk-nade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens eller samkommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens och samkommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e § 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen eller samkommunen placerat, kommunens eller samkommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens eller samkommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen eller samkommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige eller samkommunsstämman också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens eller samkommunsstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna.

Affärsverkets direktion ska bereda affärsverkets budget och ekonomiplan och lägga fram dem för fullmäktige eller samkommunsstämman inom den tid som fastställts av dem. Förslaget ska läggas fram kalenderårsvis för minst tre år framåt. Utgångspunkten är att affärsverkets ekonomiplaneperiod ska följa kommunens eller samkommunens ekonomiplaneperiod.

I affärsverkets budget iakttas samma budgetprinciper som i kommunen eller samkommunen. Budgeten upprättas för ett kalenderår. Budgetåret är planperiodens första år. Utgifterna antecknas i budgeten på basis av prestation eller på motsvarande sätt och inkomsterna antecknas i budgeten det år då förvärvet är slutligt. 

Beredningen av förslaget till budget för affärsverk motsvarar beredningen av budgeten för kommunens eller samkommunens övriga uppgifter. Direktionens förslag ingår som en del av kommunstyrelsens förslag till budget och ekonomiplan som lämnas till fullmäktige. Kommunstyrelsen eller samkommunsstyrelsen kan föreslå ändringar bara i de bindande poster som gäller affärsverket i kommunens eller samkommunens budget, men kan inte föreslå ändringar i direktionens förslag till budget och ekonomiplan för affärsverket.

Fullmäktige eller samkommunsstämman kan när de godkänner budgeten och ekonomipla-nen för kommunen eller samkommunen göra ändringar i de mål och bindande poster som gäller affärsverket. Direktionen ska då bereda sitt förslag till budget och ekonomiplan för affärsverket på nytt med beaktande av de ändringar som fullmäktige gjort. Förfarandet motsvarar beredningen av budget för övriga uppgifter, där en nämnd vid behov ska justera sitt tidigare förslag i dispositionsplanen efter det att fullmäktige godkänt budgeten och ekonomiplanen för kommunen. I avvikelse från kommunens övriga uppgifter, kan fullmäktige eller samkommunsstämman för affärsverkets del ändå inte ingripa direkt i utgifts- och inkomstbeloppen i affärsverkets budget eftersom direktionen godkänner affärsverkets budget och ekonomiplan enligt 87 c §. Upprättandet av affärsverkets budget och ekonomiplan beskrivs i schemat nedan.

Schema 3. Upprättande av budget och ekonomiplan för kommunernas eller samkommunernas affärsverk

I affärsverkets budget och ekonomiplan ingår en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel. Direktionen beslutar om de bindande målen i nämnda delar av budgeten och om övriga bindande poster. I resultaträkningsdelen anges verksamhetsbidraget i regel som bindande beräknade inkomster. Om affärsverket har olika uppgifter specificeras resultaträkningsdelen i uppgiftsrelaterade driftsekonomidelar där verksamhetsbi-draget är bindande. De finansiella utgifterna och inkomsterna i resultaträkningsdelen kan antingen anges som bindande till netto- eller bruttobelopp.

Utgifterna och inkomsterna i investeringsdelen upptas som bindande och i regel till bruttobelopp. Upplåningen och utlåningen i finansieringsdelen upptas som bindande antingen till brutto- eller nettobelopp. Finansieringsverksamhetens övriga kassaflöden upptas som bindande till nettobelopp, om de inte av någon särskild anledning ska anges i bruttobelopp. 

För en enskild utgiftspost i budgeten kan anslag vid behov anges till bruttobelopp av särskild orsak.

Direktionen kan inte slutligt besluta om affärsverkets budget och ekonomiplan förrän de bindande posterna för affärsverket har godkänts i kommunens eller samkommunens budget. Direktionen måste dock fatta sitt beslut om följande års budget senast före utgången av året.

Direktionen beslutar om ändringar i affärsverkets budget (87 e § 5 mom.). Fullmäktige eller samkommunsstämman beslutar om affärsverkets bindande poster i kommunens eller samkommunens budget. När direktionen godkänner en budgetändring ska den beakta de mål som fullmäktige eller samkommunsstämman har satt upp för affärsverket och de anslag och beräknade inkomster som är bindande för affärsverket.

Direktionen ansvarar för att affärsverkets verksamhet och ekonomi är i balans. Målen ska alltid stå i rätt proportion till de befintliga resurserna. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av affärsverkets uppgifter tryggas (65 § 2 mom.).

Affärsverkets inkomster ska under planperioden täcka verksamhetens kostnader. På lång sikt ska också investeringarna täckas av internt tillförda medel till den del som de inte får finansiering i form av eget kapital. Dessa finansieringsprinciper innebär att verksamheten inte kan planeras så att ekonomin på lång sikt eller permanent uppvisar underskott.

I balanseringen av det kommunala affärsverkets ekonomi och täckandet av ackumulerade underskott iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna om kommuner i kommunallagen. Även om bestämmelsen om balansering i sista hand bara binder kommunen som helhet, är det motiverat att också i affärsverkets ekonomiplan iaktta ett förfarande enligt 65 § i kommunallagen. I enlighet med detta ska ett affärsverk som inte beräknas ha överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp utarbeta en ekonomiplan som ska vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år. Om underskottet i balans-räkningen inte kan täckas under planperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas. Affärsverkets åtgärdsprogram ska ingå i kommunens åtgärdsprogram om ett sådant utarbetas för hela kommunen. Bestämmelserna i 65 § 3 mom. i kommunallagen gäller inte täckandet av underskott i samkommunen och dess affärsverk.

Affärsverkssamkommunens budget och ekonomiplan

Det finns bestämmelser om affärsverkssamkommunens budget och ekonomiplan i 87 f §. Direktionen ska besluta om affärsverkssamkommunens budget och ekonomiplan. Förfaran-det avviker från den allmänna praxisen i samkommunerna, där samkommunsstämman godkänner budgeten och ekonomiplanen.

Direktionen ska godkänna följande års budget före årsskiftet och i samband med detta också en ekonomiplan för tre eller flera år. Planperioden omfattar budgetåret och de övriga planeåren. Budgetåret är planperiodens första år. Planperiodens maximilängd begränsas inte i lagen. Kravet på att planperioden ska vara realistisk begränsar den ändå till högst fem år.

I budgeten och ekonomiplanen tas in de mål för affärsverkssamkommunens verksamhet och ekonomi som samkommunsstämman beslutar om (87 b § 2 mom. 1 punkten).  Samkommunsstämmans beslut om målen styr direktionens budgetberedning och godkännandet av budgeten och ekonomiplanen. Samkommunsstämmans måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskravet på kapitalet. De mål som tagits in i budgeten är bindande. Detta gäller både de centrala mål som samkommunsstämman satt upp och de mål som direktionen satt upp i budgeten. Upprättandet av affärsverkssamkommunens budget och ekonomiplan beskrivs i schema 4.

Schema 4. Upprättande av affärsverkssamkommunens budget och ekonomiplan.

I affärsverkssamkommunens budget iakttas kommunens och samkommunens budgetprinciper. Budgeten upprättas för ett kalenderår. Budgetåret är planperiodens första år. Utgifterna och inkomsterna upptas i budgeten på basis av prestation eller på motsvarande sätt och inkomsterna upptas i budgeten det år då förvärvet är slutligt. 

I affärsverkssamkommunens budget och ekonomiplan ingår en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel. Direktionen beslutar om de bindande målen i dessa delar av budgeten och om övriga bindande poster. I resultaträkningsdelen upptas verksamhetsbidraget i regel som en bindande beräknad inkomst. Om affärsverkssamkommunen har olika uppgifter specificeras resultaträkningsdelen i uppgiftsrelaterade driftsekonomidelar där verksamhetsbidraget är bindande. De finansiella utgifterna och inkomsterna i resultaträkningsdelen kan upptas antingen till netto- eller bruttobelopp.

Utgifterna och inkomsterna i investeringsdelen upptas i regel som bindande till bruttobelopp. Upplåningen och utlåningen i finansieringsdelen upptas som bindande antingen till brutto- eller nettobelopp. Finansieringsverksamhetens övriga kassaflöden upptas som bindande till nettobelopp, om de inte av någon särskild anledning ska anges i bruttobelopp.

För en enskild utgiftspost i budgeten kan anslag vid behov anges i bruttobelopp av särskild anledning.

Budgeten ska iakttas i affärsverkssamkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av direktionen. När direktionen godkänner en ändring i budgeten ska den beakta kravet på uppnående av de mål som samkommunsstämman satt upp.

Affärsverkssamkommunens budget och ekonomiplan ska upprättas så att förutsättningarna för skötseln av uppgifterna tryggas (87 f § 3 mom.). De internt tillförda medlen ska under planperioden täcka verksamhetens kostnader så att ekonomin inte permanent uppvisar underskott. Bestämmelsen i 65 § 3 mom. om balansering av ekonomin då den uppvisar underskott tillämpas inte på en affärsverkssamkommun.

Understöd eller verksamhetsbidrag till affärsverk

Kommunen eller samkommunen kan ge sitt affärsverk en uppgift vars kostnader inte täcks helt av den ersättning som tas ut av prestationens mottagare eller finansiären. Då kan kommunen eller samkommunen bevilja understöd eller verksamhetsbidrag för skötseln av uppgiften. Med understöd avses sådan ersättning som är bunden till prestationsvolymen eller en motsvarande grund som beskriver verksamhetsvolymen. Verksamhetsbidrag, et be-höver inte vara kopplat till prestat, io, nsvolymen.

 Understödet, kan till e, xempel vara tariffstöd som betalas till et, t traf, ikverk på basis av tra-fikprestationsvolymen. En post med karaktär av understöd är också en sådan finansieringsandel som medlemskommunen anvisar till ett projekt där ans, lutnings- och brukaravgifterna inte täcker behovet av finansiering för projektet. Kommunen eller samkommunen kan dock inte anvisa bidrag till det egna affärsverkets investeringar. Till det egna affärsverkets investeringar kan ges kapitalfinansiering endast i form av en grundkapitalplacering eller ett internt lån.

Verksamhetsbidrag kan oberoende av prestationsvolym betalas till exempel för upprätthål-lande av en trafikrutt som inte kan göras lönsam med biljettintäkter. Verksamhetsbidrag kan även betalas för kostnader som föranleds av myndighetsuppgift, er, beredskap eller upprätthållande av driftssäkerhet.

Understödet eller verksamhetsbidraget får inte överskrida kostnaderna för skötseln av uppgiften, till vilka utöver direkta kostnader räknas kapitalkostnader (avskrivning och ersättning för kapitalet) samt andelen av kostnaderna för affärsverkets förvaltning. Från kostnaderna dras i regel av övriga inkomster för skötseln av uppgiften, till exempel kundavgifter.

Understöden och bidragen uppges särskilt i resultaträkningen och finansieringsanalysen i affärsverkets bokslut. Syftet med transparensen är att säkerställa att affärsverksamhet på marknadens villkor inte finansieras med skattefinansierade bidrag och understöd.

Bokföringsskyldighet och separat bokföring

I kommunallagen finns särskilda bestämmelser om bokföringsskyldigheten för kommunens eller samkommunens affärsverk och för affärsverkssamkommuner.

Kommunens eller samkommunens affärsverk är inte självständigt bokföringsskyldiga, utan kommunerna eller samkommunerna är enligt 67 § i kommunallagen även bokföringsskyldiga när det gäller de egna affärsverkens bokföring.

Bokföringen för ett affärsverk ska särredovisas i kommunens eller samkommunens bokföring. Affärsverkets bokföring sammanställs med kommunens eller samkommunens övriga bokföring i bokslutet och mellanboksluten så att interna inkomster och utgifter, interna fordringar och skulder samt interna innehav och internbidrag elimineras.

Affärsverkssamkommunerna är självständigt bokföringsskyldiga och deras bokföring och bokslut omfattas i tillämpliga delar av bokföringslagen (655/73) vid sidan av kommunallagen. Bokföringsbestämmelserna tillämpas således på en affärsverkssamkommun på sam-ma sätt som på en kommun och en samkommun.

På kommunala affärsverk tillämpas bokför, ingsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om bokföringsmässig behandling av affärsverk i kommuner och samkommuner (2007). I tillämpliga delar iakttas också övriga allmänna anvisningar och utlåtanden om bokföring som bokföringsnämndens kommunsektion utfärdar.

Den ingående balansen för kommunens och samkommunens affärsverk ska upprättas utifrån de bokföringsvärden som antecknats i kommunens eller samkommunens bokföring. När en affärsverkssamkommun grundas ska immateriella och materiella tillgångar samt placeringar bland bestående aktiva i regel värderas till gängse värde med beaktande av försiktighetsprincipen. Med gängse värde avses då tillgångens nuvarande bruksvärde i serviceproduktionen eller dess sannolika överlåtelsevärde.

Bokslut för kommunens eller samkommunens affärsverk

Direktionen ska kalenderårsvis upprätta ett särskilt bokslut för affärsverket och lämna det till revisorerna för granskning och till kommunstyrelsen eller samkommunens styrelse för sammanställning med kommunens eller samkommunens bokslut. Vad gäller tidsplanen för beredningen iakttas det som föreskrivits om beredningen av kommunens och samkommunens bokslut. Det särskilda bokslutet undertecknas av direktionsmedlemmarna och affärsverkets direktör.

Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys med noter samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet ska ge en riktig bild av huruvida de internt tillförda medlen i affärsverket är tillräckliga under räkenskapsperioden. Om de avskrivningar enligt plan som antecknats i resultaträkningen är väsentligt mindre än affärsverkets genomsnittliga investeringar som är föremål för avskrivningar, ska affärsverket uppge denna avvikelse i noterna till bokslutet. Den genomsnittliga investeringsnivån bestäms utgående från medeltalet av den egna anskaffningsutgiften för de investeringar som är föremål för avskrivningar under året före bokslutsåret, under bokslutsåret och som tagits in i den gällande ekonomiplanen. Med egna anskaffningsutgifter för investeringar avses skillnaden mellan utgiften för anskaffning av en investering och den finansieringsandel som beviljats för investeringen (investeringsbidrag).

Affärsverkets bokslutskalkyler ska upprättas med iakttagande av scheman för balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys i bokföringsnämndens kommunsektions affärsverksanvisning (2007) och anvisning om noter (2007).

Beslut om godkännande av ett affärsverks bokslut och beviljande av ansvarsfrihet fattas av fullmäktige eller samkommunsstämman som en del av godkännandet av kommunens eller samkommunens bokslut. Kommunens revisionsnämnd har i uppgift att bereda också de ärenden som gäller granskningen av affärsverkets förvaltning och ekonomi och att bedöma huruvida de mål som fullmäktige eller samkommunsstämman satt upp för affärsverket har nåtts. Revisorn genomför revisionen av affärsverket inom ramen för revisionen av kommunen eller samkommunen. Revisorn ger bokslutsutlåtanden om affärsverket enligt 73 § och vid behov en anmärkning enligt 75 § i kommunens eller samkommunens revisionsberättelse också i fråga om affärsverket.  

Affärsverkssamkommunens bokslut

Bokslutsbestämmelserna i kommunallagen tillämpas på affärsverkssamkommunen på samma sätt som på kommuner och samkommuner. Affärsverkssamkommunens räkenskapsperiod omfattar ett kalenderår. Direktionen ska upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning och efter revisionen förelägga samkommunsstämman bokslutet för behandling före utgången av juni.

Till affärsverkssamkommunens bokslut hör balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys med noter samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse.

Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av affärsverkssamkommunens verksamhet och om dess ekonomiska ställning. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Om de avskrivningar enligt plan som antecknats i resultaträkningen är väsentligt mindre än de genomsnittliga investeringar som är föremål för avskrivningar, ska affärsverket uppge denna avvikelse i noterna till bokslutet. De genomsnittliga investeringar som är föremål för avskrivningar bestäms utgående från medeltalet av den egna anskaffningsutgiften för de investeringar som är föremål för avskrivningar året före bokslutsåret, under bokslutsåret och som tagits in i den gällande ekonomiplanen. Med egna anskaffningsutgifter för investeringar avses skillnaden mellan utgiften för anskaffning av en investering och den finansieringsandel som beviljats för investeringen (investeringsunderstöd).

Affärsverkssamkommunen är skyldig att upprätta och i sitt bokslut införa ett koncernbokslut när den på det sätt som avses i bokföringslagen har bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig. Det finns anledning att upprätta ett koncernbokslut också då en affärsverkssamkommun är medlem i en annan affärsverkssamkommun. 

Affärsverkssamkommunens bokslut ska undertecknas av direktionsmedlemmarna och direktören.

Verksamhetsberättelse och behandling av räkenskapsperiodens resultat

Direktionen i ett kommunalt affärsverk ska utarbeta en verksamhetsberättelse där den redogör för hur målen för affärsverkets verksamhet och ekonomi har nåtts under räkenskapsperioden. Verksamhetsberättelsen ska ingå i affärsverkets bokslut. I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller affärsverkets ekonomi som inte ska redovisas i resultaträkningen, finansieringsanalysen eller balansräk-ningen.

I bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner (2007) ges mer detaljerade anvisningar om strukturen och innehållet i affärsverkens verksamhetsberättelse. De allmänna anvisningarna innehåller en särskild anvisning om bokslutet för affärsverk i kommuner och samkommuner.

Direktionen ska i verksamhetsberättelsen lägga fram ett förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Med räkenskapsperiodens resultat avses då räkenskapsperiodens överskott eller underskott före överföringar till reserver.

I ett kommunalt affärsverk kan en investeringsreservering göras på överskott i resultatet. I en affärsverkssamkommun kan en reservering göras för ett visst projekt i investeringsplanen till hela beloppet av räkenskapsperiodens resultat. I kommunens eller samkommunens affärsverk begränsas reserveringen av kommunens eller samkommunens sammanlagda resultat. Detta innebär att ett affärsverk kan göra en reservering till högst beloppet av kommunens eller samkommunens överskottsposter. Till överskottsposterna räknas då kommunens eller samkommunens överskott eller underskott för räkenskapsperioden, kommunens eller samkommunens överskott eller underskott för tidigare räkenskapsperioder samt kommunens eller samkommunens egna fonder.

Kommunens eller samkommunens uppskrivningsfond räknas inte till överskottsposterna; behandling av uppskrivningsfondens kapital som överskott skulle innebära att uppskattade, men ännu inte realiserade överlåtelsevinster bland bestående aktiva intäktsförs på förhand och binds till reserveringarna.

Direktionen lägger fram ett förslag till investeringsreserv i samband med bokslutet. Fullmäktige eller samkommunsstämman beslutar om överföring till reserver och fonder i samband med att bokslutet godkänns.

Affärsverkets eget kapital

Vid gruppering av affärsverkets eget kapital iakttas balansräkningsschemat i enlighet med bokföringsnämndens balansräkningsanvisning och affärsverksanvisning . Det egna kapitalet består av grundkapitalet, uppskrivningsfonden och de övriga egna fonderna och överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder samt överskott/underskott för räkenskapsperioden. I kommunens eller samkommunens bokslut ska affärsverkets egna kapitalposter sammanställas med posten för kommunens eller samkommunens eget kapital. »Affärsverkets grundkapital och ett eventuellt kapital i placeringsfonden elimineras vid sammanställningen som ett ömsesidigt innehav mot kommunens grundkapitalplacering och placeringsfondsinvestering.

Grundkapital

Grundkapitalet är kommunens eller samkommunens placering i eget kapital i affärsverket eller affärsverkssamkommunen. När ett affärsverk grundas utvisar grundkapitalet de till affärsverket överförda nettotillgångar som beräknas som skillnaden mellan överförda medel och skulder till affärsverket. När skillnaden räknas ut betraktas också avsättningarna som en post av skuldkaraktär. En del av nettotillgångarna kan i stället för grundkapital upptas som ett långsiktigt lån från kommunen eller samkommunen. I kommunens eller samkom-munens affärsverk kan grundkapitalet bestå av endast kapital som placerats av den kommun som driver affärsverket (den s.k. värdkommunen). Övriga avtalskommuners långfristiga kapitalplaceringar ska i värdkommunsmodellen behandlas som en placering i främmande kapital. Man bör förfara på detta sätt eftersom kommunallagen inte innehåller någon bestämmelse om kommunens ställning som ägare i andra kommuner.

I en affärsverkssamkommun består grundkapitalet av de nettotillgångar som medlemmar-na investerat i affärsverkssamkommunen. Affärsverkssamkommunens grundkapital ska in-delas i medlemsandelar. Affärsverkssamkommunen ska ha åtminstone ett nominellt grund-kapital enligt vilket medlemsandelarna kan fastställas. Medlemsandelen behövs när grundkapitalersättningen beräknas, när affärsverkssamkommunen sammanställs med en medlems koncernbokslut, när en medlems andel av en affärsverkssamkommuns nettotillgångar fastställs då medlemmen utträder ur affärsverkssamkommunen eller då affärsverkssam-kommunen upplöses.

Medlemsandelen behövs också när finansieringsansvaret fördelas på medlemskommunerna enligt 83 § i kommunallagen. Indelningen av grundkapitalet i medlemsandelar hindrar inte medlemmarna från att komma överens om att någon annan grund än medlemsandelen av grundkapitalet ska användas vid fastställandet av ersättningar, andelar och ansvar. Vid ökning och minskning av grundkapitalet iakttas de anvisningar och utlåtanden som bokföringsnämndens kommunsektion utfärdat.

Kommunala affärsverk ska betala en ersättning för grundkapitalet. Skyldigheten gäller både kommunens och samkommunens affärsverk och affärsverkssamkommuner. Fullmäktige eller samkommunsstämman beslutar om ersättningsbeloppet. Det finns inga särskilda lagbestämmelser om ersättningsbeloppet. Enligt lagmotiveringen ska ersättningen dock ungefär motsvara priset för en genomsnittlig långfristig finansiering inom kommunsektorn.

Enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om affärsverk (2007) behandlas ersättningen för grundkapitalet, liksom räntan på ett internt lån som en kostnadspost som är oberoende av resultatet. Kommunsektionen motiverar bokföringen av detta som kostnadspost med kravet på att prissättningen är förutsägbar och tillförlitlig, vilket är nödvändigt särskilt om konkurrens inte förekommer eller om ett affärsverk har en dominerande ställning på marknaden.

Uppskrivningsfonden och de övriga egna fonderna

Kommunala affärsverk kan liksom kommuner och samkommuner inrätta en fond för uppskrivningar bland bestående aktiva. Enligt bokföringslagen kan uppskrivningar göras i fråga om jordområden och värdepapper i bestående aktiva.

Kommunala affärsverk kan också inrätta andra egna fonder,  till exempel en skadefond som affärsverket har för att kunna täcka eller höja självrisken i försäkringsavtal.

I affärsverkssamkommuner kan också inrättas en placeringsfond, i vilken upptas medlemskommunernas eller medlemssamkommunernas kapitalinvesteringar av bestående natur som inte tas in i grundkapitalet, men som ändå fastställts per medlem.

Över- och underskott

Ackumulerade överskott eller underskott från tidigare räkenskapsperioder och överskott eller underskott för räkenskapsperioden redovisas separat inom eget kapital. Ett underskott redovisas som en minskning av eget kapital och kan alltså inte redovisas på balansräkningens aktiva sida.

Fullmäktige eller samkommunsstämman beslutar om överföring av överskott från föregående räkenskapsperiod till affärsverkets grundkapital eller en fond. Affärsverkets överskott kan också överföras till en avtals- eller medlemskommun eller en medlemssamkommun. I kommunernas och samkommunernas affärsverk beslutar fullmäktige eller samkommunsstämman om dessa överföringar. I affärsverkssamkommunen ska överföring av överskott till medlemskommunerna och medlemssamkommunerna avtalas i grundavtalet eller sär-skilt bland medlemskommunerna och medlemssamkommunerna. Samkommunsstämman beslutar om avtalsbaserade överföringar.

Affärsverkets underskott täcks i följande års bokföring efter bokslutet med föregående räkenskapsperioders överskott till det belopp som balansräkningens överskottsposter räcker till för. Underskott kan endast av särskilda skäl täckas med fondkapital och kapitalminskningen ska vara bestående till sin natur. Uppskrivningsfonden kan inte användas för att täcka ett underskott eftersom ändringar i fondkapitalet är bundna till ändringar i värdet på jordområden och värdepapper. Att täcka ett underskott inom balansräkningen mot en in-vesteringsreserv överensstämmer inte med bokföringsanvisningarna, utan en reserv ska lösas upp på ett resultatpåverkande sätt när det projekt som reserven hänför sig till har genomförts.

De begränsningar som gäller minskning av kommunens grundkapital ska beaktas när grundkapitalet i kommunens affärsverk minskas. En grund för minskning av grundkapitalet kan vara en bestående minskning i beloppet av bestående aktiva till följd av egendomsöverlåtelse, förlust, en extra avskrivning eller en värdeminskning. Grundkapitalet ska dock inte minskas med ett större belopp än det med vilket det totala beloppet av grundkapitalet och det långfristiga främmande kapitalet överstiger bestående aktiva.

Bestämmelserna om balansering av ekonomin i 65 § 3 mom. i kommunallagen tillämpas inte på samkommunens affärsverk eller på affärsverkssamkommuner. Samkommuner och affärsverkssamkommuner är således inte skyldiga att utarbeta ett åtgärdsprogram, även om underskottet i balansräkningen inte går att täcka i ekonomiplanen. Att täcka underskott med grundkapital har inte heller begränsats i lagen.

I samkommuner och affärsverkssamkommuner tillämpas dock bestämmelsen i 69 § om samkommunstyrelsens eller direktionens skyldighet att i verksamhetsberättelsen redogöra för balanseringen av ekonomin under den avslutade räkenskapsperioden och för den gäl-lande ekonomiplanens tillräcklighet för balanseringen av ekonomin. På en samkommuns eller affärsverkssamkommuns revisionsnämnd tillämpas också bestämmelsen i 71 § 3 mom. om skyldigheten att bedöma hur balanseringen av samkommunens eller affärsverkssamkommunens ekonomi utfallit under räkenskapsperioden och för den gällande ekonomiplanens tillräcklighet.

Bokföringsnämndens kommunsektion har gett anvisningar om bokföringen av affärstransaktioner som gäller återbäring av överskott och täckande av underskott. I kapitel 6.5 i den allmänna anvisningen om bokföringsmässig behandling av kommunala affärsverk finns anvisningar om bokföring av återbäring av överskott och täckande av underskott i en kommuns eller samkommuns affärsverk. I bokföringen av affärstransaktioner som hänför sig till återbäring av överskott och täckande av underskott i en affärsverkssamkommun iakttas kommunsektionens utlåtande nr 36/1998 som gäller återbäring av överskott och täckande av underskott i en samkommun.

Lån och borgen

Beslut om lån som tas för ett kommunalt affärsverk fattas av direktionen inom den ram som instruktionen eller grundavtalet tillåter (87 m §). I affärsverkssamkommuner är direktionen behörig att sköta upplåningen i regel med motiveringen att när direktionen godkänner budgeten och ekonomiplanen beslutar den också i övrigt om grunderna för ekonomin, finansieringen och placeringsverksamheten. I instruktionen kan direktionens behörighet dock begränsas när det gäller upplåning. Direktionens beslutanderätt i fråga om upplåningen under finansåret begränsas också av samkommunsstämmans mål för budgetramen. 

I kommunernas och samkommunernas affärsverk är direktionens behörighet i upplåningen mer begränsad än i affärsverkssamkommuner. Enligt 13 § är det fullmäktige som beslutar om upplåningen, men fullmäktige kan dock i instruktionen överföra sin behörighet till affärsverkets direktion.

Befogenheterna vid konkurrensutsättning av upplåningen och bestämmande av tidpunkt för när lånet tas ut kan fortfarande vara koncentrerade till kommunens eller samkommunens styrelse eller finansiella ledning, om detta förfarande anses ändamålsenligt i kommunen eller samkommunen.

Kommunen eller samkommunen kan bevilja ett kommunalt affärsverk finansiering i form av främmande kapital. I affärsverkssamkommunen uppfyller upplåning från medlemskommunerna kännetecknen för finansiering i form av främmande kapital. Som externt främmande kapital behandlas också lån som affärsverk enligt värdkommunsmodellen får av andra avtalskommuner än värdkommunen.

Kommunen eller samkommunen kan bevilja sitt affärsverk kapitalfinansiering också i form av främmande kapital så att kapitalet återbetalas inom en viss tid eller om vissa villkor uppfylls. Sådan kapitalfinansiering behandlas som ett lån på så sätt att kapitalet upptas som främmande kapital i affärsverkets balansräkning.

De lån som en kommun eller en samkommun beviljat sitt eget affärsverk elimineras i bok-slutet som internfordringar och internskulder.

Beslut om ingående av borgensförbindelse eller ställande av säkerhet för någon annans skuld i anslutning till verksamheten vid ett kommunalt affärsverk fattas av fullmäktige eller samkommunsstämman (87 m § 2 mom.).

Ingående balans

När ingående balans upprättas för ett kommunalt affärsverk som grundas iakttas bokföringslagen och bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar om tillämpning av bokföingslagen. Principen är att den ingående balansen för kommunens och samkommunens affärsverk upprättas utgående från de bokföringsvärden som antecknats i bokföringen. Överföringar till ingående balans görs mellan balansräkningsposterna. Upprättandet av ingående balans förutsätts inte behandlas så att det påverkar budgeten.

De immateriella och materiella tillgångar och de placeringar bland bestående aktiva som medlemskommunerna överfört till en affärsverksamkommun när den grundas kan värderas till gängse värde med beaktande av försiktighetsprincipen. Med gängse värde avses beroende på tillgångsposten det nuvärdet i serviceproduktionen eller det sannolika överlåtelsevärdet. Överföring av egendom och skulder till en affärsverkssamkommun ska tas med i medlemskommunens eller medlemssamkommunens budget.

Bestämmelsernas ikraftträdelse

Paragraf 68 a och 69 om koncernbokslut och dess noter tillämpas första gången 2009 när bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2008 upprättas. När 2007 års koncernbalansräk-ning med noter upprättas tillämpas 68 § 4 mom. som gällde när lagen trädde i kraft.

Bestämmelserna i 69 § 1 mom. om redogörande för hur de mål som fullmäktige satt för kommunkoncernen har nåtts och 71 § 2 mom. om revisionsnämndens bedömning av dessa mål och samordning av granskningen samt 73 § 1 mom. 4 punkten om granskning av huruvida koncerntillsynen har ordnats på behörigt sätt tillämpas första gången vid upprättandet och granskningen av kommunens bokslut och den därtill hörande koncernbalansräk-ningen med noter för 2007.

Kapitel 10 a i lagen tillämpas på kommunala affärsverk från och med den tidpunkt som nämns i beslutet om grundande, dock senast från och med den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 kan benämningen affärsverk endast användas av kommunala affärsverk enligt kommunallagen. 

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Timo Kietäväinen
vice verkställande direktör

Kari Prättälä
direktör, juridiska ärenden

tags