Cirkulär 26/80/2008, Heikki Harjula, Päivi Kurikka/aha 13.8.2008

Förtroendevaldas arvoden och ersättningar och andra arbetsförutsättningar

Detta cirkulär behandlar de förtroendevaldas arvoden och arbetsförutsättningar i kommunerna samt de åtgärder genom vilka kommunerna kan trygga tillräckliga förutsättningar för ett effektivt och framgångsrikt arbete bland de förtroendevalda.

Cirkuläret betonar också att de förtroendevaldas arbete har blivit mer krävande och att detta bör beaktas vid beslut om arvoden för de förtroendevalda. Arbetets krav accentueras allt mer när genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen verkligen kommer i gång.

Även många andra förändringar i kommunernas omvärld, såsom förändringar i kommuninvånarnas servicebehov och åldersstruktur och globaliseringen, har en betydande inverkan på de förtroendevaldas arbete. Dessa och många andra föränderliga faktorer kräver både starkt förändringsledarskap och strategisk insikt av de förtroendevalda.

Närmare upplysningar:
Heikki Harjula, ledande jurist, tfn (09) 771 20 70,
050 667 35, e-post: heikki.harjula@kommunforbundet.fi
Päivi Kurikka, sakkunnig, tfn (09) 771 25 09, 050 301 90 68, e-post: paivi.kurikka@kommunforbundet.fi

Förtroendevaldas arvoden och ersättningar och andra arbetsförutsättningar

Förtroendevaldas arvoden och ersättningar

En förtroendevald har rätt till ett arvode för sitt uppdrag och till ersättning för kostnader han eller hon förorsakats. Till förtroendevalda betalas enligt 42 § i kommunallagen:

  1. sammanträdesarvode,

  2. ersättning för inkomstbortfall och för kostnader som på grund av förtroendeuppdraget föranleds av avlönande av vikarie, anordnande av barnvård eller något motsvarande, samt

  3. ersättning för resekostnader och dagtraktamente.

Till en förtroendevald kan också betalas arvode för viss tid samt andra särskilda arvoden.

Det är fullmäktiges sak att besluta om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner. Detta sker i allmänhet genom godkännande av en separat arvodestadga. Arvodena och ersättningarna kan variera kommunvis.

Förtroendevalda har rätt till mötesarvode. Mötesarvoden betalas för kommunala organs sammanträden, men inte till exempel för fullmäktigegruppernas sammanträden. Mötesarvodena kan variera för olika organ och till ordföranden kan betalas ett högre mötesarvode än till övriga medlemmar i organet. Ett separat årsarvode är också möjligt.

Arvoden som betalas för viss tid kommer i allmänhet i fråga när en förtroendevald sköter sitt uppdrag på del- eller heltid. Med separatarvoden avses arvoden för vissa specialuppdrag såsom arvoden för deltagande i förhandlingar eller andra evenemang.

För inkomstbortfall och kostnader som orsakas av skötseln av förtroendeuppdraget betalas en ersättning. Också ersättningsgrunderna bestäms i arvodesstadgan, där man även kan fastställa vilka utredningar för orsakat inkomstbortfall och orsakade kostnader som ska framställas. Kostnadsersättningarna behöver inte nödvändigtvis göras till fullt belopp.

Mötesarvoden och ersättningar för inkomstbortfall är beskattningsbar inkomst. Partiets andel, dvs. avgifter på förtroendevaldas mötesarvoden, tas ut med stöd av en fullmakt av den förtroendevalda. I beskattningen är dessa avgifter avdragsgilla utgifter för inkomstens förvärvande.

Förtroendevaldas rätt att få ledigt från arbetet

I 32 b § i kommunallagen bestäms om att kommunala förtroendevalda har rätt att få ledigt utan lön från sitt civila arbete för den tid som krävs för skötseln av ett kommunalt förtroendeuppdrag. Deltagandet i sammanträden och skötseln av något annat förtroendeuppdrag som kommunen förordnat har olika status. Utgångspunkten är att man kommer överens med arbetsgivaren om ledigheten. Om det är fråga om ett sammanträde i ett kommunalt organ kan arbetsgivaren inte utan vägande skäl som hänger samman med arbetet vägra att komma överens om deltagandet.

Den förtroendevalda ska underrätta arbetsgivaren om tidpunkterna för organets sammanträden och om de övriga förtroendeuppdrag som kommunen förordnat utan dröjsmål efter det att han eller hon har fått vetskap om dem. Arbetsgivaren ska på begäran lägga fram en skriftlig utredning om grunderna för vägran.

Kommunens stöd för fullmäktigegrupperna

Ändringen i kommunallagen 1.8.2006 (15b §/29.6.2006/578) gör det möjligt att stödja fullmäktigegruppernas verksamhetsförutsättningar. Kommunen kan stödja fullmäktigegruppernas verksamhet och de åtgärder genom vilka fullmäktigegrupperna främjar kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka.

Stödjandet av fullmäktigegruppernas verksamhetsbetingelser har varit oklart framför allt på grund av att rättspraxisen är strikt. Genom en bestämmelse försöker man klargöra spelreglerna för stödet. Stöd kan ges till såväl ordnande och utveckling av verksamhet inom fullmäktigegrupperna som verksamhet riktad till kommuninvånarna.

Stödjande av gruppernas interna verksamhet kan till exempel vara kommunala lokaler som ställs till gruppens förfogande, sekreterarhjälp, teleförbindelser och bistånd till utbildning eller organisering av sammankomster. Stödet måste beviljas endast för att täcka särskilt specificerade kostnader. En fullmäktigegrupp kan inte själv bestämma hur den använder stödet, utan det är kommunen som har beslutanderätten.

Stöd kan beviljas såväl partiernas fullmäktigegrupper som fullmäktigegrupper bildade av personer som inte hör till partierna. I enlighet med jämlikhetsprincipen ska kommunen bevilja alla fullmäktigegrupper stöd på lika grunder.

Beviljandet av stöd förutsätter ändå inte nödvändigtvis att stödet delas ut enligt antalet fullmäktigeledamöter eller att alla grupper får stöd till samma belopp. När stöd beviljas kan gruppens verksamhet och sammankomsternas karaktär beaktas.

Bättre förutsättningar för de förtroendevaldas arbete

Kraven på de förtroendevaldas arbete har ökat. De mest centrala förutsättningarna för arbetet som förtroendevald är utöver arvoden och ersättningar för inkomstbortfall att det finns tid för arbetet, att det finns möjlighet att få nödvändig information om de frågor som ska behandlas och att de förtroendevalda har både kompetens och färdighet för arbetet.

Till förutsättningarna för att förtroendevalda kan sköta sitt arbete hör tryggad tillgång till tillräcklig information. För att trygga kompetens och färdigheter ska de förtroendevalda också ges tillräckligt med möjligheter till utbildning. Inskolning och kurser för förtroendevalda kan främjas med likadana principer som man använt vid utvecklingen av den kommunala personalen. Kommunförbundet rekommenderar att kommunerna reserverar tillräckliga resurser för utbildning av förtroendevalda och uppmuntrar de förtroendevalda till att utbilda sig.

Fullmäktiges sammanträden är endast en del av fullmäktigearbetet. Att påverka redan i beredningen av ett ärende är en viktig del av fullmäktigeledamotens arbete. Fullmäktigeledamöterna bör därför delta redan i beredningen av ärenden, speciellt när det gäller frågor kring strategier och ekonomi. Fullmäktiges och samtidigt fullmäktigeledamotens roll och ställning kan stärkas endast genom nya arbetsmetoder vid sidan av beslutsmötena. Till dessa hör bl.a. strategiseminarier, aftonskolor, framtidsverkstäder, forum av olika slag och frågestunder. Enligt en enkät som Kommunförbundet utförde våren 2008 använder 94 procent av kommunerna seminariearbete som fullmäktiges arbetsform. Dessa arbetssätt ska komma in i beredningsprocessen i rätt tid för att man faktiskt ska kunna påverka.

Informationstekniken får allt större betydelse i de förtroendevaldas arbete. Därför bör man se till att de förtroendevalda har möjlighet att använda e-post och internet i sitt arbete, till exempel genom att man skaffar datorer som de förtroendevalda får använda. De förtroendevalda ska också ha möjlighet till handledning i informationsteknik.

Ett utvärderande angreppssätt är en form för utveckling av de förtroendevaldas arbete. Det innebär att de förtroendevalda dryftar och utvärderar den egna verksamheten. Det kan innebära större medvetenhet om vilka värderingar man har, vilka begrepp man använder och hur man gör slutledningar. Praktiskt taget innebär ett utvärderande angreppssätt i den förtroendevaldas arbete att man utvärderar det egna arbetet och planerar det framtida arbetet på basis av denna utvärdering. Självvärderingen görs till exempel med hjälp av en enkel enkät som alla fullmäktigeledamöter besvarar individuellt. Självvärderingen görs i allmänhet i slutet av fullmäktigeperioden, men mellanutvärderingar kan göras också under en pågående fullmäktigeperiod.

Självvärderingen kan genomföras med hjälp av Kommunförbundets frågeformulär. Kommunerna kan använda dem för utvärdering av det egna fullmäktigearbetet som sådana eller modifiera dem efter egna behov. (Formulären finns i elektronisk form på Kommunförbundets webbsidor, www.kommunerna.net/fullmaktige.)

Att fullmäktiges primära uppgift förändrats till att vara mera inriktad på strategisk ledning medför att det utöver fullmäktiges ordinarie arbetsordning behövs olika avtal om förfaranden genom vilka fullmäktige kan komma överens om normerna i processen: insatsområden, diskussionsförfaranden och tillvägagångssätt, tidsplanering av strategi- och budgetprocessen och nya arbetsformer. Ofta behövs också överenskomna spelregler för samarbetet mellan fullmäktigegrupperna. Dessa avtal om förfaranden, som blir allt vanligare i kommunerna, kan kallas fullmäktigeavtal eller avtal mellan fullmäktigegrupper.

I egenskap av invalda och de som har den högsta beslutanderätten är fullmäktigeledamöterna naturligtvis den viktigaste gruppen av förtroendevalda, men förtroendevalda finns också på andra nivåer i kommunen, till exempel i kommunstyrelsen och i nämnder och direktioner. De grundläggande förutsättningarna för de förtroendevaldas arbete gäller på samma sätt för alla.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Risto Parjanne, verkställande direktör

Kaija Majoinen, utvecklingsdirektör

tags