Cirkulär 24/80/2009, Sami Uotinen/aha 27.10.2009

Lag om servicesedlar inom social- och hälsovården

Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) och den anknutna ändringen av 12 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (570/2009) har trätt i kraft 1.8.2009.

​I den nya lagen anges principerna för användningen av servicesedlar inom kommunala social- och hälsovårdstjänster. Utgångspunkten är att servicesedlarna är en metod för kommunerna att tillhandahålla tjänster. Kommunerna avgör själva om de ska införa servicesedlar eller inte. De beslutar fortsättningsvis också för vilka tjänster och i vilken omfattning servicesedlar ska användas.

Enligt den nya lagen ska värdet på servicesedlarna i regel vara skäligt. Om en tjänst är avgiftsfri enligt lagstiftningen om klientavgifter får det inte uppstå någon självriskandel som klienten ska betala.

Klienten har rätt att vägra använda servicesedlar och då ska kommunen tillhandahålla tjänsten på något annat sätt. Kommunen är också skyldig att informera klienten om användningen av servicesedlar.

Kommunen godkänner de serviceproducenter vars tjänster får betalas med servicesedlar. Serviceproducenterna ska uppfylla både de lagstadgade villkoren och kommunens villkor för godkännande. Kommunen ska föra en förteckning över de serviceproducenter som den godkänt.

En klient som har fått en servicesedel ska ingå avtal med serviceproducenten om tillhandahållandet av tjänsten. Ett sådant avtalsförhållande omfattas av bestämmelserna och rättsprinciperna inom konsumenträtt och avtalsrätt.

De tidigare bestämmelserna om servicesedlar gäller fortfarande, med undantag av ändringen i klientavgiftslagen. Till exempel bestämmelserna om värdet på servicesedlar för tjänster som ges i hemmet är oförändrade.

Anvisningar om servicesedlar för anskaffning av hjälpmedel för och vård av arbetsolycksfalls- och trafikskadepatienter som omfattas av fullt kostnadsansvar ges separat efter förhandlingar i ärendet.

Närmare upplysningar:
Sami Uotinen, tfn (09) 771 2623
Eevaliisa Virnes, tfn (09) 771 2364 
Synnöve Amberla, tfn (09) 771 2673 
www.kommunerna.net > Social- och hälsovård > Sätt att producera tjänster > Servicesedlar inom vård och omsorg

Källor
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om servicesedlar inom social- och hälsovården och om ändring av 12 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (RP 20/2009 rd)
Social- och hälsovårdsutskottets betänkande 19.5.2009 (14/2009)
Grundlagsutskottets utlåtande 12.5.2009 (10/2009)

Lag om servicesedlar inom social- och hälsovården

Bakgrunden till den nya lagen

Enligt regeringens proposition är syftet med lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården att öka klienternas valmöjligheter, förbättra tillgången till tjänster, göra serviceproduktionen mångsidigare och främja samarbetet mellan kommunerna, näringslivet och de privata serviceproducenterna. Reformen ändrar inte kommunernas skyldigheter att tillhandahålla vård och omsorg för sina invånare. Värdet på de servicesedlar som används för tjänster i hemmet regleras fortsättningsvis i socialvårdslagen och folkhälsolagen. 

I lagen om servicesedlar avser begreppet klient både klienter enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och patienter enligt lagen om patientens ställning och rättigheter. Det som i lagen bestäms om kommuner gäller också samkommuner. I cirkuläret används samma terminologi.

Social- och hälsovårdstjänster med servicesedlar

Enligt 4 § 1 mom. i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården kan kommunen ordna de uppgifter som hör till social- och hälsovården

  1. genom att sköta verksamheten själv,

  2. genom avtal tillsammans med en annan kommun eller andra kommuner,

  3. genom att vara medlem i en samkommun som sköter verksamheten,

  4. genom att anskaffa service från staten, en annan kommun, en samkommun eller någon annan offentlig eller privat serviceproducent, eller

  5. genom att serviceanvändaren ges en servicesedel, med vilken kommunen förbinder sig att, upp till det värde som fastställts för sedeln enligt kommunens beslut, betala de tjänster som serviceanvändaren köper av en privat serviceproducent som kommunen godkänt.

Märk väl att om maximibeloppet för den klientavgift som får tas ut för servicen är lägre än kostnaderna för att producera servicen får servicen enligt 4 § 5 mom. i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården inte tillhandahållas enbart med servicesedlar. (Detta gäller alltså fall där det finns uttryckliga bestämmelser om klientavgiften i lagstiftningen om klientavgifter).

Kommunerna kan fortfarande använda servicesedlar som ett sätt att tillhandhålla tjänster. Kommunen avgör på vilket eller vilka sätt tjänster ska tillhandahållas i kommunen. Kommunen beslutar också för vilka tjänster och i vilken omfattning servicesedlar ska användas.

I sin servicestrategi eller motsvarande strategi drar kommunen upp riktlinjer för hur den service som kommunen ansvarar för ska tillhandahållas under de kommande åren. Strategin är samtidigt en signal till privata serviceproducenter om kommunens planer.

Kommunerna avgör alltså själva om de ska införa servicesedlar. Om tjänster tillhandahålls med servicesedlar ska kommunen anvisa resurser i budgeten och ekonomiplanen för dessa tjänster.

För att kunna bedöma olika alternativa sätt att tillhandahålla service måste kommunen bland annat utreda vad det kostar om servicen tillhandahålls i egen regi, hur klientavgifterna bestäms, avgiftsinkomsternas andel av de nuvarande kostnaderna och vad det kostar för kommunen och klienten om servicen tillhandahålls med servicesedlar. Servicesedlar ger upphov till administrativa kostnader som kommunen bör beakta vid bedömningen av olika alternativ.

Godkännande av serviceproducenter

Kommunen godkänner de privata serviceproducenter vars tjänster får betalas med servicesedlar som kommunen beviljat. Kommunen kan antingen godkänna alla serviceproducenter som uppfyller vissa kriterier eller också avgränsa antalet genom konkurrensutsättning. Konkurrensutsättningen utförs då enligt lagen om offentlig upphandling, till exempel med kvalitetsfaktorer som urvalskriterier. Märk väl att bara privata serviceproducenter kan komma i fråga.

En del av de krav som ställs på serviceproducenten är lagstadgade. Serviceproducenten måste till exempel

  • vara införd i förskottsuppbördsregistret

  • uppfylla de villkor som ställs på verksamheten i lagen om tillsyn över privat socialservice och lagen om privat hälso- och sjukvård

  • tillhandhålla tjänster som åtminstone motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet

  • ha försäkring enligt patientskadelagen eller någon annan ansvarsförsäkring vars försäkringsbelopp med beaktande av serviceverksamhetens art och omfattning kan bedömas vara tillräcklig för att de personskador som verksamheten eventuellt ger upphov till ska kunna ersättas och vilken till sina övriga villkor motsvarar normal ansvarsförsäkringspraxis.

Utöver de lagstadgade kriterierna kan kommunen också ställa upp egna villkor för godkännandet. Enligt lagen är det fråga om villkor som gäller behoven hos olika klienter eller klientgrupper, tjänsternas kvantitet eller kvalitet, förhållandena i kommunen eller andra liknande krav. De krav som kommunen ställer får inte vara diskriminerande för serviceproducenterna och de måste basera sig på faktorer som kan bedömas opartiskt.

Kommunen måste fästa särskild vikt vid uppställandet av kriterier för godkännande. När servicesedlar används uppstår inget egentligt avtalsförhållande mellan kommunen och serviceproducenten. I stället ställs krav på serviceproducentens tjänster genom kriterierna för godkännande av producenten. Tjänsten definieras med hjälp av dessa kriterier.

Om producenten inte längre uppfyller villkoren för godkännande måste godkännandet återkallas. Godkännandet bör återkallas också i det fall att serviceproducenten ber om det.

Kommunen ska föra en förteckning över de serviceproducenter som den godkänt. Uppgifter om serviceproducenterna, de tjänster de tillhandahåller och priset på tjänsterna ska finnas offentligt tillgängliga på internet och på annat lämpligt sätt, till exempel vid kommunens verksamhetsenheter.

Hur servicesedelns värde bestäms

I samband med den nya lagen om servicesedlar ändrades 12 § 2 mom. i klientavgiftslagen. Genom ändringen slopades kravet på att den självriskandel som serviceanvändaren ska betala inte får överstiga den klientavgift som kommunen eller samkommunen kunde ta ut för tjänster som produceras i egen regi. I 12 § i klientavgiftslagen sägs numera bara att om tjänster ordnas med hjälp av servicesedlar får klientavgift inte tas ut hos den som använder tjänsten. Ändringen innebär också att självriskandelarna i servicesedlarna inte längre räknas med i avgiftstaket enligt 6 a § i klientavgiftslagen.

Enligt huvudregeln i den nya lagen ska kommunen bestämma servicesedelns värde så att det är skäligt för klienten. Skäligheten ska bedömas med hänsyn till kommunens kostnader om motsvarande tjänst tillhandahålls i egen regi eller köps och med hänsyn till klientens uppskattade självriskandel.

Undantag från denna huvudregel beträffande servicesedelns värde utgör åtminstone tjänster som enligt klientavgiftslagen är avgiftsfria för klienten, hjälpmedel för medicinsk rehabilitering, hemvård, personlig assistans enligt handikappservicelagen, tjänster för krigsinvalider samt vård under närståendevårdares ledighet.

Bestämmelser om avgiftsfria socialvårdstjänster och hälsovårdstjänster finns i 4 och 5 § i klientavgiftslagen. Även om det direkta sambandet mellan självriskandelen och klientavgifterna slopas till övriga delar, finns sambandet fortfarande kvar när det gäller dessa avgiftsfria tjänster. Enligt 7 § 2 mom. i lagen om servicesedlar ska värdet på servicesedlarna i fråga om dessa tjänster bestämmas så att klienten inte behöver betala någon självriskandel. Enligt regeringspropositionen kan tjänster som är avgiftsfria för klienten tillhandahållas med servicesedel till exempel genom att kommunen bestämmer ett sådant värde på servicesedeln att det motsvarar det realistiska priset för att producera tjänsten. På listan över godkända serviceproducenter kan finnas de producenter som är beredda att erbjuda tjänster till det priset.

Personlig assistans enligt handikappservicelagen är avgiftsfri enligt klientavgiftslagen. En servicesedel som beviljas för personlig assistans ska därför ha så stort värde att klienten inte behöver betala någon självriskandel. Personlig assistans har behandlats närmare i Kommunförbundets cirkulär om ändringar i handikappservicelagen 26.6.2009 16/80/2009.

Hjälpmedel för medicinsk rehabilitering är i sig avgiftsfria med stöd av 5 § 1 mom. 7 punkten i klientavgiftslagen. Värdet på servicesedlar för sådana hjälpmedel måste fastställas så att klienten inte behöver betala någon självriskandel vid anskaffning av ett normalt hjälpmedel som motsvarar hans eller hennes individuella behov. Om klienten trots allt vill skaffa ett dyrare hjälpmedel, måste klienten betala skillnaden mellan priset och servicesedelns värde.

När kommunen beviljar krigsinvalider servicesedlar för tjänster som avses i 6 § 4 mom. i lagen om skada ådragen i militärtjänst och som ersätts kommunen, ska värdet bestämmas så att de krigsinvalider som uppfyller kravet på ersättning inte behöver betala någon självriskandel för tjänsterna.

I 6 b § i klientavgiftslagen finns bestämmelser om avgifter för tjänster under närståendevårdares ledighet. För tjänster som kommunen tillhandahåller en vårdbehövande under närståendevårdarens lediga dagar enligt 4 § 1 mom. i lagen om stöd för närståendevård och som ersätter den vård och omsorg som närståendevårdaren ger kan det bestämmas att den vårdbehövande ska betala en avgift på högst 9,90 euro per dag utan hinder av vad som bestäms någon annanstans i lag eller förordning. Denna formulering avser förutom klientavgiften också självriskandelen. När tjänster under närståendevårdares ledighet tillhandahålls med hjälp av servicesedlar får självriskandelen alltså inte överstiga 9,90 euro per dygn.

Om klienten och serviceproducenten kommit överens om ett pris som är lägre än värdet på servicesedeln, är kommunen enligt lagen om servicesedlar skyldig att betala högst detta överenskomna pris till serviceproducenten.

Inkomstrelaterad servicesedel

Kommunen bestämmer servicesedelns värde till ett fast belopp eller så att det är inkomstrelaterat. Detta har ingen direkt koppling till bestämningen av klientavgiften för motsvarande tjänst. Ändå kan till exempel kravet på skäligt värde på servicesedeln och klientens rätt att vägra anlita tjänster med hjälp av servicesedel leda till att karaktären på den klientavgift som tas ut för motsvarande tjänst (fast belopp eller inkomstrelaterad) i praktiken kan inverka också på servicesedelns värde.

I lagen om servicesedlar har inkomstrelaterad servicesedel definierats som en servicesedel vars värde bestäms på grundval av klientens fortlöpande och regelbundna inkomster. Kommunen kan själv fastställa vilka inkomster som ska beaktas eller använda de inkomstbegrepp som anges i lagen. Värdet på servicesedeln kan basera sig på inkomster enligt 3 a § i socialvårdslagen (inkomstbegreppet för servicesedlar inom hemvården) eller 10 a–10 c § i klientavgiftslagen (inkomstbegreppet för dagvård eller långvarig anstaltsvård).  Klienten ska ge de uppgifter som behövs för beviljande av servicesedlar. Myndigheterna har också med stöd av 14 a § i klientavgiftslagen rätt att få de uppgifter och utredningar som behövs för att fastställa servicesedelns värde.

Beslutet om värdet på en inkomstrelaterad servicesedel ska ges till klienten. Den klient som är missnöjd med beslutet kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos det kollegiala organ som ansvarar för tjänsten i kommunen.

 

Höjt värde på servicesedeln i enskilda fall

Enlig 8 § i lagen om servicesedlar ska värdet på en servicesedel höjas om klientens eller familjens försörjning eller klientens lagstadgade underhållsskyldighet annars äventyras eller om detta behövs med hänsyn till andra försörjningsaspekter. Observera att när villkoren uppfylls är myndigheten skyldig att höja värdet på servicesedeln. Under riksdagsbehandlingen ändrades formuleringen av bestämmelsen till denna del.

En höjning av värdet förutsätter ett beslut. Rättelse i beslutet kan sökas skriftligen i första instans hos det kollegiala organ som ansvarar för tillhandhållandet av tjänsten i kommunen. Ändring i det beslut som organet har fattat med anledning av rättelseyrkandet söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Ett beslut om höjning av värdet ska fattas när man är tvungen att på antingen myndighetens eget eller klientens initiativ bedöma om det finns lagstadgade förutsättningar att höja värdet på servicesedeln.

 

Klientens ställning

När klientens ställning bedöms gäller det att komma ihåg att servicesedeln är ett sätt att tillhandahålla kommunala tjänster – inte ett system för kostnadsersättning eller en självständig tjänst.

Klienten söker sig till tjänsterna på samma sätt som till den service som tillhandahålls på något annat sätt. Kommunen bedömer klientens förutsättningar att få tjänsten och fattar också beslut om tillhandahållandet av den. Tillhandahållandet av tjänsten baserar sig inom socialvården på ett förvaltningsbeslut och inom hälso- och sjukvården på ett vårdbeslut. När det är fråga om en inkomstrelaterad servicesedel ges klienten dessutom ett beslut om sedelns värde.

En skriftlig vård- och serviceplan görs upp tillsammans med klienten. Planen utgår från klientens individuella behov och den justeras om servicebehovet förändras. Vård- och serviceplanen ger ändå inte klienten rätt att kräva de tjänster som ingår i planen. Tillhandahållandet av tjänsten baserar sig på det nämnda förvaltningsbeslutet eller vårdbeslutet.

Enligt lagen om servicesedlar ska klientens inställning till servicesedlar om möjligt beaktas när kommunen använder servicesedlar för att tillhandahålla den service som klienten behöver.  Klienten har alltså inte ovillkorlig rätt till servicesedlar. Däremot har klienten rätt att vägra ta emot servicesedlar och då måste kommunen hänvisa klienten till tjänster som kommunen tillhandahåller på något annat sätt (verksamhet i egen regi, köpta tjänster osv.). Med tanke på den lagstiftning som garanterar tillgång till vård (den s.k. vårdgarantin) innebär detta att kommunen ska ordna vård inom utsatt tid också då klienten har vägrat ta emot en servicesedel.

Kommunens skyldighet att informera klienten är mycket omfattande. Kommunen ska informera klienten om hans eller hennes ställning när tjänster betalas med servicesedel, servicesedelns värde, serviceproducenternas priser, grunderna för hur självriskandelen fastställs och hur stor den uppskattas vara samt om den klientavgift som bestäms för motsvarande tjänster enligt lag.

Klienten ska för sin del ge de uppgifter som behövs för beviljande av en servicesedel. Sådana uppgifter är till exempel klientens inkomstuppgifter när det är fråga om en inkomstrelaterad servicesedel. Klienten måste också informeras om behandlingen av de uppgifter som gäller honom eller henne. Klienten ska upplysas om vilka andra uppgiftskällor som kan användas för att inhämta upplysningar. Klienten ska beredas tillfälle att ta del av uppgifter som inhämtats från andra källor och lämna en behövlig utredning i saken.

När klienten har tagit emot en servicesedel och valt ut en serviceproducent bland de godkända producenterna, ingår klienten ett avtal om tjänsten med serviceproducenten. Ett sådant avtalsförhållande omfattas av bestämmelserna och rättsprinciperna inom konsumenträtt och avtalsrätt i enlighet med innehållet i avtalet. I samband med servicesedlar tillämpas konsumenträtten för första gången på offentligt tillhandahållna tjänster. Klienten kan bland annat föra en tvist som gäller avtalsförhållandet med serviceproducenten till konsumenttvistnämnden.

Bestämmelserna om konsumenträtt har i och för sig redan tidigare tillämpats på privata social-, hälso- och sjukvårdstjänster. För serviceproducenterna är det alltså inte fråga om en helt ny situation.

Skydd av personuppgifter

I lagen om servicesedlar föreskrivs uttryckligen att kommunen är en sådan registeransvarig som avses i personuppgiftslagen i fråga om de patient- och klienthandlingar som uppkommer i samband med en tjänst som ordnas med hjälp av servicesedlar. När serviceproducenten hanterar handlingarna ska bestämmelserna om behandling av kommunens handlingar iakttas. Det innebär bland annat att kommunen i sista hand ansvarar för registerföringen.

När kommunen är registeransvarig är de handlingar som uppkommer i serviceproducenternas verksamhet kommunala handlingar och utgör en logisk del av kommunens klient- eller patientregister för tjänsten i fråga. Handlingarna ska hållas åtskilda från handlingar som uppkommer i samband med serviceproducentens övriga verksamhet. Handlingarna är också myndighetshandlingar på det sätt avses i offentlighetslagen. Kommunen beslutar om överlåtelse av handlingarna.

Det finns skäl att i villkoren för godkännande av serviceproducenter också ta med sådana nödvändiga villkor som gäller ansvaret för registerföringen och handlingarnas sekretess, med beaktande av att inget egentligt avtal ingås mellan kommunen och serviceproducenten, vilket är fallet till exempel när det är fråga om köpta tjänster.

Servicesedelns värde då tjänster tillhandahålls i hemmet

I samband med den nya lagen om servicesedlar upphävdes inga tidigare bestämmelser om användningen av servicesedlar i hemservicen och hemsjukvården. Värdet på servicesedlar för tjänster som ges i hemmet bestäms alltså på samma sätt som tidigare. Den nya lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården är en allmän lag som kompletterar de tidigare bestämmelserna.

I den nya lagen finns inga övergångsbestämmelser som gäller tidigare tillämpningar av servicesedlar. Därför ska bestämmelserna i den nya lagen beaktas också i samband med tidigare servicesedelmodeller. Sådana bestämmelser är bland annat höjning av servicesedelns värde i enskilda fall (8 §) och att uppgifter om godkända serviceproducenter, de tjänster de tillhandahåller och priset på tjänsterna ska finnas tillgängliga på internet och på annat lämpligt sätt (4 §).

Kommunförbundet har tidigare gett ut två cirkulär om servicesedlar och om service som ges i hemmet: Servicesedlar inom vård och omsorg 18/80/2004, 27.5.2004, och Servicesedlar också i hemsjukvården 7/80/2008, 12.2.2008. 

Sjukförsäkringsersättning och hushållsavdrag

Eftersom tjänster som tillhandahålls med hjälp av servicesedlar är kommunalt tillhandahållna tjänster föreskrivs för tydlighetens skull i lagen att klienten inte har rätt att få ersättning enligt sjukförsäkringslagen för sin självriskandel. För resekostnader kan klienten ändå få ersättning i enlighet med sjukförsäkringslagen.

Vad självriskandelen beträffar vill vi för tydlighetens skull framhålla att den inte är en utgift som berättigar till hushållsavdrag i beskattningen.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma
vice verkställande direktör

Jussi Merikallio
direktör, social- och hälsovård

 

Lisää aiheesta

tags