Cirkulär 31/80/2009,Soile Paahtama/aha, 18.12.2009

Ny förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga

Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga trädde i kraft 1.7.2009. Återkommande hälsoundersökningar ska i enlighet med förordningen ordnas från och med 1.1.2011. Förordningen har utfärdats med stöd av 14 § i folkhälsolagen. Förordningen är förpliktande för kommunerna.

​De hälsoundersökningar och den hälsorådgivning som definieras i förordningen överensstämmer huvudsakligen med social- och hälsovårdsministeriets och Stakes gällande handböcker och rekommendationer. Ändringar har gjorts bland annat i hälsoundersökningarnas tidpunkter med stöd av nya forskningsresultat.

Dessutom har man i förordningen velat fästa vikt vid en sund och trygg skola och studiemiljö samt vid identifiering av behov av särskilt stöd och tillhandahållande av stöd. Det är viktigt att kommunerna bedriver det samarbete som framhävs i den aktuella förordningen, barnskyddslagen, lagen om barndagvård och lagstiftningen om undervisningsväsendet och som innebär samarbete mellan kommunens olika aktörer och andra instanser för barns, ungas och familjers bästa.

Närmare upplysningar:
Soile Paahtama, tfn (09) 771 2620, 050 511 0957, särskilt frågor som gäller innehållet
Sinikka Huhtala, tfn (09) 771 2644, 050 584 6002, frågor som gäller ordnande och klientavgifter
Sami Uotinen, tfn (09) 771 2623, 050 341 3349, frågor som gäller barnskyddet
Synnöve Amberla, tfn (09) 771 2673, 050 60 027, frågor som gäller datasekretess

Källor
Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (380/2009)
Statsrådets förordning om screening (1339/2006)
Neuvolatoiminta, koulu- ja opiskeluterveydenhuolto sekä ehkäisevä suun terveydenhuolto. Asetuksen (380/2009) perustelut ja soveltamisohjeet.
STM Julkaisuja 2009:20 (SHM:s anvisningar om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård)
Främjande av sexuell hälsa och fortplantningshälsa. Handlingsprogram 2007–2011. SHM, publikationer 2007:17 (sammandrag på svenska) 
Handbok för studenthälsovården. SHM, publikationer 2006:12 (sammandrag på svenska) 
Rådgivningsbyråerna för barnavård som stöd för barnfamiljerna. Guide för personalen. SHM, handböcker 2004:14 (sammandrag på svenska)
Kvalitetsrekommendation för skolhälsovården. SHM, handböcker 2004:8 (sammandrag på svenska) 
Skolhälsovården 2002. En handbok för skolhälsovårdare, läkare, grundskolor och kommuner. Stakes handböcker 54/2002. 
Screeningundersökningar och samarbete inom mödravården. Rekommendationer 1999. Handböcker 38, Stakes. Helsingfors
Ändringar i bestämmelserna om uppgifter i folkhälsolagen, Kommunförbundets cirkulär 17/80/2007, Sinikka Huhtala/aha, 27.6.2007

Allmänt

I detta cirkulär behandlas den nya förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga.

Detaljerade anvisningar om hälsoundersökningar och hälsorådgivning finns i handboken Rådgivningsbyråerna för barnavård som stöd för barnfamiljerna, handboken för skolhälsovården, kvalitetsrekommendationen för skolhälsovården och handboken för studenthälsovården. Anvisningar om mun- och tandvården har ingått i handböckerna för rådgivningsbyråerna, skolhälsovården och studenthälsovården. Rekommendationen om mödrarådgivning är från år 1999. Beträffande hälsorådgivningen har anvisningarna reviderats i handlingsprogrammet för främjande av sexuell hälsa och fortplantningshälsa. En revidering av anvisningarna om mödrarådgivning inleddes år 2009.

Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar om rådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt förebyggande mun- och tandvård (nedan SHM:s anvisningar) innehåller nya synpunkter och forskningsresultat som medfört att bestämmelser i förordningen avviker från de ovan nämnda handböckerna och rekommendationerna. I detta cirkulär hänvisas till SHM:s anvisningar i fråga om dessa nya bestämmelser.

Information om de tjänster som ingår i förordningen och om tillgången på dessa tjänster kan ges till exempel på kommunernas webbsidor, i skolans brev till hemmen och på läroanstalternas webbsidor.

Förordningens syfte och tillämpningsområde

Enligt 1 § 1 mom. i förordningen är syftet att säkerställa att hälsorådgivningen och hälsoundersökningarna i förebyggande tjänster för barn, unga och familjer uppvisar en enhetlig nivå i hela landet oberoende av boningsort. Förordningen innehåller bestämmelser om tjänster som ska genomföras vid bestämda tider. Kommuner och samkommuner kan efter behov utvidga och utöka hälsoundersökningarna. Det är till exempel motiverat att elever i årskurs 10 omfattas av skolhälsovården, även om det inte uttryckligen nämns i förordningen. Till uppgifterna och ansvaret för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården hör att vidta de fortsatta åtgärder som krävs utgående från de fakta som framgått av en hälsoundersökning. 

Enligt 2 § 1 mom. i förordningen omfattar förordningens tillämpningsområde

  • rådgivningsbyråtjänster för gravida kvinnor och

  • familjer som väntar barn

  • rådgivningsbyråtjänster för barn under skolåldern och deras familjer

  • tjänster som gäller skol- och studerandehälsovård samt

  • förebyggande mun- och tandvård för barn och unga.

Förordningen innehåller inga bestämmelser om hälsoundersökningar för gravida kvinnor. Hälsoundersökningar under graviditeten genomförs i enlighet med rekommendationen om screeningundersökningar och samarbete inom mödravården och handlingsprogrammet för främjande av sexuell hälsa och fortplantningshälsa, SHM 2007.

Förordningen innehåller bestämmelser om tidpunkterna för återkommande undersökningar. Dessa är förpliktande för kommunerna. Om återkommande undersökningar eller andra åtgärder inte utförts vid de tidpunkter som fastställs i förordningen, är det bra att konstatera att den utsatta tiden överskridits och göra en anteckning i journalhandlingarna och motivera orsaken till att den fastställda tidpunkten inte kunnat iakttas. Anteckningarna kan ha en avgörande inverkan vid bedömningen av patientskadefall, tillsynsmyndigheternas begäran om utredning osv.

Tillhandahållande av tjänster

I 4 § 1 mom. i förordningen förutsätts att hälsocentralerna i samarbete med socialväsendet och undervisningsväsendet ska utarbeta enhetliga handlingsprogram där tillhandahållandet av de tjänster som avses i förordningen avtalas. Handlingsprogrammet kan bestå av olika delar, men det ska utgöra en sammanhängande helhet som täcker samtliga åldersgrupper och tjänster i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets anvisningar. I handlingsprogrammet avtalas bland annat samarbetet mellan olika aktörer, arbetsfördelningen, ansvariga personer och förfaranden. De centrala delarna i de enhetliga handlingsprogrammen kan utgöra en del av den plan som förutsätts i barnskyddslagen och som utarbetas för att främja barns och unga personers välfärd och ordna barnskyddet. Det förtroendeorgan som ansvarar för folkhälsoarbetet i kommunen ska godkänna handlingsprogrammet för rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga. Handlingsprogrammet är en del av kommunens mer omfattande ekonomiplan som utarbetas för varje fullmäktigeperiod, och verksamheten enligt handlingsprogrammet rapporteras i den årliga verksamhetsberättelsen i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets anvisningar.

Enligt 4 § 2 mom. i förordningen ska hälsoundersökningar och hälsorådgivning efter behov ordnas på multiprofessionell basis. Rådgivningsarbetet görs i samarbete med familjen, småbarnsfostran och andra instanser som arbetar med barnfamiljer. Skol- och studerandehälsovården genomförs i samarbete med familjen och övriga aktörer inom elevvården.

Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Enligt 5 § 1 mom. i förordningen kan en hälsoundersökning göras av en hälsovårdare, barnmorska eller läkare eller av en hälsovårdare eller barnmorska tillsammans med en läkare. Inom mun- och tandvården kan en hälsoundersökning göras av en tandläkare, munhygienist eller tandskötare.

Hälsorådgivningens innehåll och omfattning

Bestämmelser om hälsorådgivning finns i 14 § i förordningen. Detaljerade anvisningar om hälsorådgivningen finns i handboken Rådgivningsbyråerna för barnavård som stöd för barnfamiljerna, handboken för skolhälsovården, handboken för studenthälsovården och handlingsprogrammet för främjande av sexuell hälsa och fortplantningshälsa.

Enligt 14 § 2 mom. i förordningen ska hälsorådgivningen stödja föräldrar i deras föräldraskap och parrelation samt främja familjens sociala stödnätverk. Den ska också bidra till att främja individens och familjens hälsa inklusive mental hälsa samt psykosociala välbefinnande på åtminstone följande områden:

  1. tillväxt samt psykosocial och fysisk utveckling,

  2. mänskliga relationer, vila och fritid, mediernas betydelse med tanke på hälsa och säkerhet, ergonomi, näring, motion, viktkontroll, munhälsa samt sexuell hälsa inklusive preventivmedel,

  3. förebyggande av våld i nära relationer och parförhållanden, olyckor och användning av alkohol och andra rusmedel,

  4. vaccineringar enligt det nationella vaccinationsprogrammet och förebyggande av infektioner,

  5. i tillämpliga delar social trygghet och social- och hälsovårdstjänster.

I 15 § 1 mom. i förordningen sägs att multiprofessionellt planerad och ordnad familjeträning och föräldragruppsverksamhet ska ges åtminstone familjer som väntar sitt första barn.  Det är att rekommendera att även andra familjer ges familjeträning och föräldragruppsverksamhet. I smågrupper får barnfamiljerna stöd och praktisk information av andra familjer. Familjer som väntar sitt första barn är också de familjer där den ena av makarna blir förälder för första gången samt invandrarfamiljer i fråga om barn som föds i Finland.

Hembesök ska göras hos en familj som väntar sitt första barn eller hos en familj som har fått sitt första barn. Hembesöken ger möjlighet att se barnets uppväxt- och utvecklingsmiljö, skapa en god relation till bägge föräldrarna och inrikta hälsorådgivningen så att den motsvarar familjernas behov. Andra hembesök ska göras efter behov.

Enligt 15 § 3 mom. i förordningen ska den hälsorådgivning som riktar sig till barn under skolåldern och elever och deras familjer stödja barnets utveckling, omsorgen om barnet och barnets fostran samt växelverkan mellan barnet och föräldern. Dessutom ska föräldrarnas välbefinnande, kraftresurser och inbördes växelverkan stödjas.

Enligt 15 § 4 mom. i förordningen ska den hälsorådgivning som riktar sig till elever och studerande stödja och främja deras utveckling mot självständighet, studieförmågan, sunda levnadsvanor samt en god kondition och mental hälsa samt förebygga mobbning. Dessutom ska de studerande ges information om vad som krävs för att utöva ett yrke samt de hälsomässiga riskfaktorer som ansluter sig till arbete och yrke.

Preventivmedelsrådgivning och annan rådgivning om sexuell hälsa

I 16 § i förordningen finns bestämmelser om preventivmedelsrådgivning och annan rådgivning om sexuell hälsa. Avsikten har varit att i förordningen framhäva vikten av sexualrådgivning och främjande av sexuell hälsa som en del av de förebyggande tjänsterna. I hälsorådgivning och hälsoundersökningar för barn, elever och studerande ska också ingå rådgivning som stödjer den sexuella utvecklingen och mognaden.

Preventivmedelsrådgivning och annan rådgivning om sexuell hälsa kan koncentreras till särskilda preventivmedelsrådgivningar eller också kan de integreras i rådgivningsbyråns och skol- och studerandehälsovårdens tjänster.

Hälsoundersökningarnas innehåll och återkommande undersökningar vid mödra- och barnrådgivningar samt inom skolhälsovården

Enligt 5 § 1 mom. i förordningen ska kommunen ordna återkommande hälsoundersökningar för familjer som väntar barn samt för alla barn och unga i åldersklassen 0–6 år eller årskurserna 1–9.  Denna möjlighet ska också erbjudas långtidssjuka eller handikappade barn och unga i dessa års- eller åldersklasser, även om de omfattas av specialtjänster som anknyter till sjukdomen eller handikappet. 

Hälsoundersökningarna är frivilliga för barn, unga och familjer. Situationen och behovet av stöd i fråga om de barn, unga och familjer som låter bli att delta i återkommande hälsoundersökningar ska ändå utredas. De barn, unga och familjer som inte deltar i hälsoundersökningarna ska kontaktas. Utgående från utredningen görs en bedömning av om barnet, den unga eller familjen är i behov av tjänster, och vid behov görs en anmälan till socialvården i enlighet med 25 § i barnskyddslagen.

Mödrarådgivning

Hälsoundersökning

De hälsoundersökningar som utförs vid mödrarådgivningar görs enligt gällande rekommendationer. Vid den individuella tidsplaneringen beaktas rekommendationerna i handlingsprogrammet för främjande av sexuell hälsa och fortplantningshälsa. Screeningundersökningar görs i enlighet med den gällande förordningen om screening (1339/2006).

Omfattande hälsoundersökning

I 7 § 1 mom. i förordningen finns bestämmelser om innehållet i en omfattande hälsoundersökning som riktar sig till en familj som väntar barn. Förutom moderns och fostrets hälsotillstånd undersöks också familjens välbefinnande, kraftresurser och specialbehov som påverkar föräldraskapet och möjligheten att ta hand om barnet. Enligt social- och hälsovårdsministeriets anvisningar är det bra att som stöd för intervjun med bägge föräldrarna använda testade metoder och blanketter, såsom AUDIT-blanketten.

I de omfattande hälsoundersökningarna ingår inte kliniska undersökningar av familjemedlemmarna. Avsikten är inte att fokusera på hälsoproblem hos den gravida kvinnans make, utan maken styrs vid behov till andra tjänster, till exempel företagshälsovården.

Enligt 9 § 1 mom. 1 punkten i förordningen ska för en familj som väntar barn ordnas minst en omfattande hälsoundersökning. En omfattande hälsoundersökning för en familj som väntar barn kan ordnas i samband med den väntande moderns rådgivningsbesök inom den normala uppföljningen och ökar därmed inte antalet besök på mödrarådgivningen. Vid en av hälsoundersökningarna fördjupar man sig i familjens välbefinnande.

Hälsoundersökningar som utförs av en hälsovårdare eller en barnmorska och hälsoundersökningar som utförs av en läkare genomförs vid samma besök eller också sker de tidsmässigt nära varandra.

Lämplig tidpunkt för en omfattande hälsoundersökning är senast i mitten av graviditeten så att det eventuella stöd familjen behöver hinner ordnas i god tid innan barnet föds. 

Barnrådgivning

Hälsoundersökningens innehåll bestäms utgående från den undersöktas ålder och individuella behov med iakttagande av anvisningarna i handboken Rådgivningsbyråerna för barnavård som stöd för barnfamiljerna. 

Hälsoundersökning

I 6 § i förordningen finns bestämmelser om hälsoundersökningens innehåll. Vid en hälsoundersökning som utförs av en hälsovårdare eller en läkare utreds barnets tillväxt, utveckling och välbefinnande med hjälp av en intervju, kliniska undersökningar av barnet och vid behov med andra metoder.

I 9 § 1 mom. 2 punkten i förordningen finns bestämmelser om återkommande hälsoundersökningar för ett barn under dess första levnadsår. Minst nio hälsoundersökningar ska ordnas, varav sex undersökningar genomförs av en hälsovårdare ensam. De tidpunkter som rekommenderas är när barnet är 1–4 veckor, 2 månader, 3 månader, 5 månader, 6 månader och 1 år gammalt. De hälsoundersökningar som utförs av en läkare och en hälsovårdare tillsammans görs när barnet är 4–6 veckor och 8 månader gammalt. Läkarundersökningen för ett barn som är 4–6 veckor gammalt avviker från den tidpunkt (6–8 veckor) som tidigare rekommenderades i handboken för barnrådgivningar. Det är viktigt att tidigarelägga läkarundersökningen, eftersom nyfödda skickas hem från sjukhuset tidigare än förut (SHM:s anvisningar).

Enligt 9 § 1 mom. 3 punkten i förordningen ska minst fyra återkommande hälsoundersökningar som utförs av en hälsovårdare ensam göras efter barnets första levnadsår. Rekommenderade tidpunkter är när barnet är 2 år, 3 år, 5 år och 6 år.

Hälsovårdaren gör en bedömning av barnets munhälsa när barnet är 12 månader gammalt, eller senast 18 månader gammalt.

Omfattande hälsoundersökning

Enligt 9 § 1 mom. 2 punkten i förordningen görs en omfattande hälsoundersökning under barnets första levnadsår då barnet är 4 månader gammalt.

Enligt 9 § 1 mom. 3 punkten i förordningen görs omfattande hälsoundersökningar efter barnets första levnadsår vid 18 månaders och 4 års ålder. Den omfattande hälsoundersökning som görs i lekåldern när barnet är 4 år gammalt avviker från den tidpunkt som tidigare rekommenderades i handboken för barnrådgivningar (femårsundersökningen). Tidigareläggningen av den omfattande hälsoundersökningen i lekåldern får stöd av färska resultat från uppföljningsundersökningar (SHM:s anvisningar).

I 7 § 2 mom. i förordningen finns bestämmelser om innehållet i en omfattande hälsoundersökning som riktar sig till barn under skolåldern. I den omfattande hälsoundersökning för ett barn under skolåldern som genomförs av en hälsovårdare och en läkare ingår utöver innehållet i en hälsoundersökning även en intervju med vårdnadshavarna och en utredning av hela familjens välbefinnande. Om barnets (lagliga) vårdnadshavare inte bor i samma familj som barnet, ska vårdnadshavaren ges tillfälle att bli hörd. Om barnet till exempel bor i en fosterfamilj eller ett familjehem, intervjuas vid behov de vuxna som ansvarar för barnets dagliga vård och fostran. Vid behov ges vårdnadshavarna tillfälle att delta i intervjun.

I de omfattande hälsoundersökningarna ingår inte kliniska undersökningar av familjemedlemmarna. Hela familjens välbefinnande utreds till de delar som en utredning är nödvändig när vård och stöd ordnas för ett barn under skolåldern. Detta avser faktorer som påverkar barnets hälsa och välbefinnande.

Till den omfattande hälsoundersökningen hör också dagvårdspersonalens bedömning av hur ett barn under skolåldern klarar sig i dagvården. Denna bedömning förutsätter vårdnadshavarnas skriftliga samtycke. Dagvårdspersonalen kan bedöma hur barnet klarar sig i dagvården endast till den del det är nödvändigt för att vård och stöd ska kunna ordnas för barnet. Den skriftliga bedömning som gjorts inom dagvården gås igenom med barnet och föräldrarna innan bedömningen överlämnas till rådgivningsbyrån. Denna skriftliga bedömning utgör en del av den omfattande hälsoundersökningen. Dagvården kan ge en muntlig bedömning med barnet, vårdnadshavarna och en hälsovårdare närvarande.

Skolhälsovården

Hälsoundersökningens innehåll bestäms efter den undersöktas ålder och individuella behov med iakttagande av anvisningarna i handboken för skolhälsovården och kvalitetsrekommendationen för skolhälsovården. 

Hälsoundersökning

I 6 § i förordningen finns bestämmelser om hälsoundersökningens innehåll. Vid en hälsoundersökning som utförs av en hälsovårdare eller en läkare utreds elevens tillväxt, utveckling och välbefinnande med hjälp av en intervju, kliniska undersökningar av eleven och vid behov med andra metoder.  I den undersökning som utförs av en hälsovårdare ingår åtminstone frågor om hur eleven mår, undersökning av tillväxt och hållning samt bedömning av pubertetsutvecklingen.

Enligt 9 § 1 mom. 4 punkten i förordningen görs en återkommande hälsoundersökning för eleven i varje årskurs. Rekommenderade tidpunkter för de hälsoundersökningar som utförs av en hälsovårdare är årskurs 2, 3, 4, 6, 7 och 9.

Omfattande hälsoundersökning

Enligt 9 § 1 mom. 4 punkten i förordningen ska en omfattande hälsoundersökning ordnas för eleven i årskurs 1, 5 och 8. Innehållet i undersökningarna inom skolhälsovården har preciserats i förordningens tillämpningsanvisningar så att en bedömning av den fysiska konditionen ingår i de omfattande hälsoundersökningarna i årskurs 1, 5 och 8 (SHM:s anvisningar).

I 7 § 2 mom. i förordningen finns bestämmelser om innehållet i en omfattande hälsoundersökning. Elevens tillväxt, utveckling och välbefinnande utreds genom en intervju, kliniska undersökningar och vid behov med andra metoder, till exempel genom att mäta användningen av rusmedel (Nuorten päihdemittari). I de omfattande hälsoundersökningarna ingår inte kliniska undersökningar av familjemedlemmarna.

I den omfattande hälsoundersökningen för eleven ingår också en intervju med vårdnadshavarna och en utredning av hela familjens välbefinnande. Hela familjens välbefinnande utreds till de delar som en utredning är nödvändig när vård och stöd ordnas för ett barn under skolåldern och en elev.

I årskurs 1 innehåller den omfattande hälsoundersökningen förskoleundervisningspersonalens bedömning av hur barnet klarar sig i förskoleundervisningen. Denna bedömning förutsätter vårdnadshavarnas skriftliga samtycke. Förskoleundervisningspersonalen kan bedöma hur barnet klarar sig i förskoleundervisningen endast till den del det är nödvändigt för att vård och stöd ska kunna ordnas för barnet. Den skriftliga bedömning som gjorts inom förskoleundervisningen gås igenom med barnet och föräldrarna innan bedömningen överlämnas till hälsovårdaren. Denna skriftliga bedömning utgör en del av den omfattande hälsoundersökningen. Förskoleundervisningspersonalen kan ge en muntlig bedömning med barnet, vårdnadshavarna och en hälsovårdare närvarande.

Till den omfattande hälsoundersökningen hör också lärarens bedömning av hur en elev klarar sig i skolan endast till den del det är nödvändigt för att vård och stöd ska kunna ordnas för eleven. För bedömningen behövs ett skriftligt samtycke av vårdnadshavarna. Läraren går igenom den skriftliga bedömningen med eleven och föräldrarna innan bedömningen överlämnas till hälsovårdaren. Denna skriftliga bedömning utgör en del av den omfattande hälsoundersökningen. Läraren kan ge en muntlig bedömning med eleven, vårdnadshavarna och en hälsovårdare närvarande.

I den omfattande hälsoundersökningen i årskurs 8 ska eleven ges möjlighet till en privat diskussion med hälsovårdaren och läkaren, även om föräldrarna deltar i mötet. I den omfattande hälsoundersökning som görs i årskurs 8 i den grundläggande utbildningen ska elevens särskilda behov bedömas med tanke på yrkesval och fortsatta studier. I samband med detta ska planering och genomförande av stödåtgärder vid behov inledas.

Vid bedömningen av det rådande läget i klassen och skolsamfundet används en sammanfattning av de omfattande hälsoundersökningar som gjorts. Sammanfattningen får inte innehålla personuppgifter. I samarbete inom elevvården kommer man utgående från bedömningen överens om eventuella extra åtgärder.

Mun- och tandvården

Hälsoundersökningar

En undersökning av munnen kan göras av en tandläkare, munhygienist eller tandskötare.

Enligt 8 § i förordningen ordnas undersökningar av munnen som återkommande undersökningar för hela åldersklassen samt som hälsoundersökningar som utgår från individuella behov. Vid undersökningarna utreds munnens hälsa, utveckling och behov av vård och vid behov utarbetas en individuell hälsoplan.

För barn under skolåldern ordnas undersökningar av munnen som utförs av en munhygienist eller tandskötare och vid behov undersökningar som utförs av en tandläkare. De återkommande undersökningar av munnen som riktar sig till elever består av hälsoundersökningar som utförs av en munhygienist och vid behov av en tandläkare, inklusive specialistundersökningar av munnen.

För ett barn som löper särskild risk att insjukna i munsjukdomar ska det ordnas effektiviserad förebyggande mun- och tandvård och individuellt bestämda hälsoundersökningar.

Återkommande hälsoundersökningar

Med stöd av 10 § i förordningen åligger det en kommun och samkommun som upprätthåller en hälsocentral att

  1. för en familj som väntar sitt första barn ordna minst en bedömning av munhälsan och behovet av vård,

  2. för barn under skolåldern ordna en undersökning av munnen när barnet är 1 eller 2 år, när barnet är 3 eller 4 år och när barnet är 5 eller 6 år,

  3. för elever ordna en undersökning av munnen i årskurs ett, i årskurs fem och i årskurs åtta,

  4. för studerande minst en gång under studietiden ordna en undersökning av munnen, i vilken behovet av munhygienisk rådgivning och munhygieniska tjänster utreds.

Munhälsan hos en familj som väntar sitt första barn och familjens behov av vård bedöms av en yrkesutbildad person inom mun- och tandvård genom en intervju och vid behov med andra metoder. Undersökning av familjens munhälsa avser inte kliniska undersökningar.

Om bedömningen av munhälsan och behovet av vård hos en familj som väntar barn görs i form av klinisk undersökning, tas klientavgifter ut enligt 9 § i klientavgiftslagen för personer som fyllt 18 år, om inte kommunen eller samkommunen beslutar att befria denna grupp från klientavgifter.

Studerandehälsovården

Studerande som omfattas av studerandehälsovården

Som studerande betraktas en studerande som vid nedan nämnda läroanstalter studerar i en utbildning som berättigar till studiestöd. Enligt 7 § i lagen om studiestöd (65/1994) är en studerande som bedriver heltidsstudier minst två månader i en följd berättigad till studiestöd.

I 14 § 1 mom. 6 punkten i folkhälsolagen avsedda läroanstalter, för vars studerande kommunen ska ordna studerandehälsovård, är

  1. läroanstalter enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998),

  2. läroanstalter enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998),

  3. läroanstalter enligt gymnasielagen (629/1998),

  4. läroanstalter enligt 2 § 3 och 5 mom. i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998),

  5. högskolor enligt yrkeshögskolelagen (351/2003),

  6. universitet enligt 1 § i universitetslagen (645/1997),

  7. läroanstalter inom polisbranschen enligt lagen om polisutbildning (68/2005),

  8. läroanstalter enligt lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral (1316/2006),

  9. Försvarshögskolan i fråga om studerande som bedriver andra studier än sådana militärvetenskapliga studier och militäryrkesstudier som krävs för en officerstjänst, samt

  10. räddningsinstitut enligt lagen om Räddningsinstitutet (607/2006) samt läroanstalter enligt 15 § 2 mom. i räddningslagen (468/2003) som ger yrkesinriktad grundutbildning inom räddningsbranschen.

Studerande vid ovan nämnda läroanstalter har redan tidigare omfattats av studerandehälsovården enligt 14 § 1 mom. 6 punkten i folkhälsolagen. En ny grupp som omfattas av studerandehälsovården är civila studerande vid Försvarshögskolan, och till Försvarshögskolan antas årligen cirka tio nya sådana studerande. Dessa studerande har samma studiesociala förmåner som studerande vid de universitet som avses i universitetslagen.

Hälsoundersökning

I 6 § i förordningen finns bestämmelser om hälsoundersökningens innehåll. Det är att rekommendera att som en del av hälsoundersökningen redan på förhand skicka en blankett för hälsointervju till den studerande och att till blanketten foga en mätning av användningen av rusmedel (Nuorten päihdemittari) för personer under 18 år och en AUDIT-test för myndiga.

Enligt 9 § 1 mom. 5 punkten ska för studerande i gymnasiet och vid läroanstalter på andra stadiet ordnas en undersökning som utförs av en hälsovårdare under det första studieåret. Studeranden genomgår en läkarundersökning antingen under det första eller det andra studieåret. Läkarundersökning ska alltid ordnas under det första studieåret för studerande som deltar i specialundervisning eller för studerande som har en långtidssjukdom som påverkar studieområdet eller det kommande yrket. Enligt förordningen är läkarundersökningen inte nödvändig om en läkarundersökning varit en förutsättning för antagning av den studerande till läroanstalten.

Enligt 9 § 1 mom. 6 punkten ska för studerande vid yrkeshögskolor och universitet under det första studieåret ordnas en hälsoenkät, och rekommendationen är att för personer under 18 år bifoga en mätning av användningen av rusmedel (Nuorten päihdemittari) och för myndiga en AUDIT-test.

Till den hälsoundersökning som utförs av en hälsovårdare kallas de studerande som

  • i hälsoenkäten har svarat att de vill delta i en hälsoundersökning

  • under sin studietid utsätts för arbeten som medför särskild risk för insjuknande

  • utgående från hälsoenkäten behöver hjälp eller handledning av yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården

  • utgående från bedömningen av hälsoenkäten har nytta av en hälsoundersökning.

Hälsovårdaren remitterar vid behov studeranden till en läkarundersökning.

Identifiering av behov av särskilt stöd och tillhandahållande av stöd

Bestämmelser om identifiering av behov av särskilt stöd och tillhandahållande av stöd finns i 13 § i förordningen.

De som arbetar vid rådgivningar och inom skol- och studerandehälsovården träffar samtliga barn och unga i åldersklassen. De har goda möjligheter att redan i ett tidigt skede identifiera barns, ungas och familjers behov av särskilt stöd. Nödvändiga stödåtgärder ska ordnas efter klientens och familjens individuella behov.

Identifieringen av behov av särskilt stöd och tillhandahållandet av stöd måste stärkas i de förebyggande tjänsterna. För att de familjer som behöver särskilt stöd ska hittas så tidigt som möjligt måste metoderna och sätten att föra detta på tal utökas, liksom också personalens utbildning. 

Samarbete ska efter behov också bedrivas mellan olika kommunala aktörer, såsom dagvården, hemservicen, barnskyddet, elev- och studerandevården samt den specialiserade sjukvården och andra aktörer.

Barnskyddslagen förpliktar myndigheter som arbetar med barn och familjer att stödja vårdnadshavarna i deras uppgift som fostrare och att erbjuda familjen nödvändig hjälp tillräckligt tidigt. Det finns många olika slags situationer där ett barn, en ung eller en familj kan behöva särskilt stöd. I social- och hälsovårdsministeriets anvisningar finns exempel på situationer där barnets, den ungas eller familjens situation och stödbehov måste bedömas noggrannare.

Hälsovårdaren ska ha möjlighet att ordna extra besök och hembesök utöver de återkommande hälsoundersökningarna. Extra besök planeras utgående från barnets, den ungas eller familjens individuella behov och livssituation.

Specialundersökningar i skolhälsovården

Specialundersökningar inom skolhälsovården gäller fortfarande i samma utsträckning som tidigare. Bestämmelser om specialundersökningar fanns tidigare i 2 § i folkhälsoförordningen. Bestämmelsen har flyttats till den nya förordningen med samma innehåll och 2 § i folkhälsoförordningen har upphävts.

I detta sammanhang kan på nytt konstateras att en kommun och samkommun som upprätthåller en hälsocentral ska ordna följande specialundersökningar i enlighet med elevens behov för att konstatera elevens hälsotillstånd:

  1. syn- eller hörselundersökning som utförs av en specialist samt laboratorie- och röntgenundersökningar och andra motsvarande undersökningar som specialisten ordinerar,

  2. undersökning av den mentala hälsan som utförs av en psykiater, och

  3. undersökning som utförs av en psykolog.

Det är att rekommendera att en undersökning som utförs av en psykiater för att utreda elevens mentala hälsa görs av en barn- eller ungdomspsykiater.

Specialundersökningar som ordnas för att konstatera hälsotillståndet är avgiftsfria. Om en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada konstateras vid specialundersökningen tas klientavgifter ut i normal ordning. 

Exempel: Ett 10-årigt barn skickas till en specialist för undersökning av synen. I undersökningen upptäcks varken sjukdom, lyte eller skada. Undersökningen är avgiftsfri för barnet. Samma barn skickas som 12-åring på nytt till en synundersökning. Vid denna undersökning konstaterar specialisten ett fel som kräver korrigering av synen. Också detta besök är avgiftsfritt för barnet, men för kostnaderna för följande besök ansvarar föräldrarna.

Med stöd av 26 § i folkhälsolagen kan kostnaderna till följd av de ovan nämnda specialundersökningar som ingår i skolhälsovården debiteras av elevens hemkommun.

Information om specialundersökningar inom skolhälsovården finns också i ett av Kommunförbundets tidigare cirkulär: Ändringar i bestämmelserna om uppgifter i folkhälsolagen, Cirkulär 17/80/2007, Sinikka Huhtala/aha, 27.6.2007.

Hälso- och sjukvårdstjänster för studerande

Förordningen som trädde i kraft i början av juli 2009 ändrar inte på skyldigheten enligt 14 § 1 mom. 5–6 punkten i folkhälsolagen hos en kommun och samkommun som upprätthåller en hälsocentral att tillhandahålla och betala hälso- och sjukvårdstjänster för elever i den grundläggande utbildningen inom området och för studerande vid de läroanstalter som anges i förordningen.

I 17 § i den aktuella förordningen framhävs skyldigheten enligt folkhälsolagen genom en särskild bestämmelse om att den studerandehälsovård som avses i 14 § 1 mom. 6 punkten också omfattar

  1. tidigt konstaterande, vård och hänvisning till fortsatt vård vid eventuella mentala störningar,

  2. tidigt konstaterande, vård och hänvisning till fortsatt vård vid eventuella missbruksproblem,

  3. tjänster som främjar sexuell hälsa,

  4. mun- och tandvårdstjänster, som omfattar hälsorådgivning, undersökning och vård av mun och tänder enligt individuella behov samt en vårdplan inkluderande egenvård som uppgjorts av en yrkesutbildad person inom mun- och tandvård på basis av en hälsoundersökning.

Studerandehälsovården för universitetsstuderande har ordnats via Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS), men de studerande har också rätt att använda tjänsterna vid hälsocentralen i den kommun där läroanstalten finns och i den egna hemkommunen.

I Kommunförbundets cirkulär Ändringar i bestämmelserna om uppgifter i folkhälsolagen, cirkulär 17/80/2007, 27.6.2007 finns mer information om sjukvård, klientavgifter och tjänster inom specialiserad sjukvård som ingår i studerandehälsovården vid ett sjukhus eller en verksamhetsenhet inom sjukvårdsdistriktet i den kommun där läroanstalten är belägen.

En sund och trygg skola och studiemiljö

I 12 § i förordningen finns bestämmelser om en sund och trygg skola och studiemiljö.

I syfte att främja elevernas och de studerandes hälsa ska det enligt förordningen vart tredje år göras en undersökning av om skolan och studiemiljön är sund och trygg. Arbetet för att avhjälpa de brister som konstaterats vid undersökningen ska följas upp årligen.

Undersökningen av elevernas och de studerandes skol- och studiemiljö ska göras i samarbete med läroanstalten, speciellt rektorn, och dess elever eller studerande, skol- eller studerandehälsovården, hälsovårdsinspektören, personalens företagshälsovård och arbetarskyddspersonalen samt vid behov med andra sakkunniga.

Vid undersökningen kan företagshälsovårdens arbetsplatsutredning vid behov användas. I handböckerna för skolhälsovården och studenthälsovården finns närmare anvisningar om undersökningen.

Skyldigheterna inom hälso- och sjukvården enligt barnskyddslagen

Skyldigheter enligt barnskyddslagen

I 18 § i förordningen sägs att barnskyddslagen innehåller bestämmelser om skyldighet att göra en anmälan när omständigheterna förutsätter att behovet av barnskydd utreds, åtgärder för att ge akt på och främja barns och unga personers välfärd genom samarbete mellan de kommunala myndigheterna, beaktande av barn i den service som riktar sig till vuxna och uppgörande av en plan för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet.

Enligt 25 § 1 och 2 mom. i barnskyddslagen är de som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet, ungdomsväsendet, polisväsendet, en församling eller något annat religiöst samfund och de som är anställda hos en annan producent av socialservice eller hälsovårdsservice, utbildningsanordnare eller en enhet som bedriver mottagningsverksamhet för asylsökande eller nödcentralsverksamhet eller morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever samt yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården skyldiga att utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds.

Även en annan person kan göra en sådan anmälan utan hinder av sekretessbestämmelser som eventuellt gäller honom eller henne.

I barnskyddslagen som trädde i kraft år 2008 har gjorts ändringar som träder i kraft 1.3.2010. Paragraf 25 som gäller anmälningsskyldighet har omformulerats. Till de anmälningsskyldiga hör nu också brand- och räddningsväsendet och Brottspåföljdsverket. Anmälningsskyldiga, utöver de som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag hos de anmälningsskyldiga instanserna, är också de som utför motsvarande uppgifter i uppdragsförhållanden eller som självständiga yrkesutövare samt alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. 

Till barnskyddsanmälan hör utöver den ovan nämnda anmälningsskyldigheten också de nya bestämmelserna om anhållan om bedömning av barnskyddsbehovet och föregripande barnskyddsanmälan.

Anhållan om bedömning av barnskyddsbehovet innebär att anmälningsskyldigheten kan uppfyllas genom att en anhållan om bedömning av barnskyddsbehovet görs tillsammans med barnet eller barnets förälder. Anhållan ska göras utan dröjsmål och de omständigheter som lett till anhållan ska uppges.

Om det finns grundad anledning att misstänka att ett ofött barn omedelbart efter sin födelse kommer att behöva stödåtgärder inom barnskyddet ska anmälningsskyldiga personer före barnets födelse göra en föregripande barnskyddsanmälan. I brådskande fall ska den jourhavande socialmyndigheten utan dröjsmål bedöma behovet av socialservice för dem som är föremål för en föregripande barnskyddsanmälan. En bedömning av vilken socialservice som kommer att behövas kan göras omedelbart efter barnets födelse i samarbete med en socialarbetare inom barnskyddet.

Information om tillhandahållandet och finansieringen av service och debiteringen mellan kommuner med anledning av barnskyddslagen som trädde i kraft i början av år 2008 finns i Kommunförbundets cirkulär Den nya barnskyddslagens effekter på folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård, cirkulär 26/80/2007, Sinikka Huhtala, Sami Uotinen/aha, 20.12.2007 och Kommunförbundets cirkulär Den nya barnskyddslagen, 25/80/2007, Sami Uotinen/eg, 14.12.2007.

Frågor som gäller sekretess och dataskydd

I multiprofessionellt samarbete, till exempel inom skol- och studerandehälsovården, krävs det tillstånd av den unga, barnet eller vårdnadshavarna för att frågor som gäller ett barn ska kunna behandlas. En anteckning om föräldrarnas skriftliga samtycke ska göras i journalhandlingarna. Om en minderårig med beaktande av ålder och utveckling kan fatta beslut om vården, kan vårdnadshavaren inte ge samtycke i den minderårigas ställe. När samtycke för utlämnande av uppgifter begärs av vårdnadshavaren eller den minderåriga ska information också alltid ges om rätten att återta samtycket eller begränsa det utan att meddela någon orsak.

När familjen flyttar till en annan kommun överförs journalhandlingarna inte automatiskt till den nya kommunen. Journalhandlingarna kan med föräldrarnas, barnets eller den ungas samtycke lånas ut till den nya kommunen. Registeransvarig för journalhandlingarna är fortfarande den kommun där uppgifterna har uppkommit.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma
verkställande direktör

Jussi Merikallio
direktör, social- och hälsovård

tags