Cirkulär 10/80/2010, Juha Myllymäki/eg, 18.5.2010

Ändringar i upphandlingslagen 1.6.2010

Upphandlingslagstiftningen ändras till vissa delar 1.6.2010.

​Ändringar görs i både den allmänna upphandlingslagen (lagen om offentlig upphandling 348/2007) och försörjningslagen (lagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster, 349/2007).

Republikens president stadfäste 30.4.2010 ändringen av lagen om offentlig upphandling (321/2010) och ändringen av lagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (322/2010). Regeringens proposition om lagändringarna är RP 190/2009 rd.

Ändringarna baserar sig till största delen på det så kallade rättsskyddsdirektivet (2007/66/EG). I direktivet har målet varit att förbättra anbudsgivarens rättsskydd framför allt vid direkt upphandling och i fall där ett upphandlingskontrakt redan slutits.

De viktigaste ändringarna gäller främst systemet för sökande av ändring och påföljder. Det egentliga upphandlingsförfarandet förändras inte, med undantag av möjligheterna att annonsera om direktupphandling.

Samtidigt har också de nationella tröskelvärdena höjts.

Anvisningarna om hur man söker ändring i upphandlingsfrågor ändras. Mallar för besvärsanvisning och rättelseanvisning kommer att läggas ut på www.upphandling.fi En allmän upphandlingsmall kommer att skickas ut till kommunerna senare. I den nya mallen har beaktats ändringarna i upphandlingslagen och de ändringar som skett i upphandlingsverksamheten.

Närmare upplysningar:
Antero Oksanen, tfn (09) 771 24 54
Juha Myllymäki, tfn (09) 771 24 50
Sirpa Palo, tfn (09) 771 26 74
Juha Kontkanen, tfn (09) 771 27 37
Varpu Laankoski, tfn (09) 771 26 65 

Ändringar i upphandlingslagen 1.6.2010

De viktigaste ändringarna

De nationella tröskelvärdena höjs. De nya tröskelvärdena är 30 000 euro för varor och tjänster, 100 000 euro för social-, hälso- och sjukvård och 150 000 euro för byggentreprenader.

Brott mot upphandlingslagen kan ge allt strängare påföljder vid upphandlingar som överstiger EU:s tröskelvärden.  Reformen innebär att marknadsdomstolen kan bestämma nya påföljder för ogrundad direktupphandling och för brott mot den väntetid som börjar från delfåendet av upphandlingsbeslutet. Möjliga påföljder är att upphandlingskontraktet ogiltigförklaras, att avtalsperioden förkortas eller att en påföljdsavgift ska betalas.

Innan kontraktet sluts kan den upphandlande enheten annonsera om direktupphandling i HILMA-systemet. Genom en sådan annons kan den upphandlande enheten undvika ogiltigförklaring och påföljdsavgift.

Vid upphandling som överstiger de nationella tröskelvärdena kan den som är missnöjd med upphandlingsbeslutet i fortsättningen inte yrka på rättelse enligt kommunallagen. Inte heller kommunalbesvär kan anföras. Vid upphandling som understiger de nationella tröskelvärdena och som faller utanför marknadsdomstolens behörighet är det ändå fortfarande möjligt att yrka på rättelse enligt kommunallagen.

Den upphandlande enheten kan i fortsättningen på eget initiativ eller på yrkande av en part rätta ett felaktigt beslut eller fel i förfarandet genom upphandlingsrättelse. Bestämmelserna om upphandlingsrättelse tillämpas på alla upphandlande enheter och på alla upphandlingar oberoende av upphandlingens värde. Bestämmelserna är exceptionella, eftersom upphandlingslagen i övrigt tillämpas endast på upphandling som överstiger de nationella tröskelvärdena.

Upphandlingsbeslut kan i fortsättningen utöver de tidigare delgivningsmetoderna delges också per e-post eller fax.

Vid s.k. miniupphandling som baserar sig på ramavtal måste marknadsdomstolen ha beviljat besvärstillstånd för att ändring ska kunna sökas.

Nya nationella tröskelvärden

Enligt 15 § i upphandlingslagen är de nya nationella tröskelvärdena följande:

  • 30 000 euro vid upphandling av varor och tjänster

  • 100 000 euro vid upphandling av social- och hälsovårdstjänster och sådana utbildningstjänster som anskaffas i enlighet med 6 kap. 3 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice som gemensam anskaffning med arbetsgivaren.

  • 150 000 euro vid byggentreprenader.

Upphandlingslagen tillämpas inte på små upphandlingar som understiger de nationella tröskelvärdena. Vid små upphandlingar behöver man inte följa upphandlingslagens bestämmelser om förfaranden, och beslut om sådana upphandlingar kan inte överklagas hos marknadsdomstolen. När tröskelvärdena höjs finns det ändå skäl att beakta de principer som gäller för små upphandlingar, såsom öppenhet och icke-diskriminering. Vid små upphandlingar ska man försöka utnyttja den tillgängliga marknaden på ett sätt som är ändamålsenligt med tanke på upphandlingsobjektet och dess värde. Kommunerna kan ge anvisningar om små upphandlingar till exempel i sina upphandlingsanvisningar.

Det uppskattade värdet på upphandlingen beräknas liksom tidigare enligt 17 §.

Upphandlingsbeslut

Bestämmelser om upphandlingsbeslut finns i 73 §.

Den upphandlande enheten ska antingen i upphandlingsbeslutet eller i andra handlingar som anknyter till det redogöra för de omständigheter som påverkat avgörandet så exakt att anbudssökanden eller anbudsgivaren med stöd av beslutet eller motiveringarna till det kan bedöma om förpliktelserna enligt lagen har uppfyllts. I fråga om upphandlingsbeslutets innehåll preciseras bestämmelserna en aning enligt rådande rättspraxis.

I upphandlingsbeslutet eller dess bilagor ska nämnas väntetiden enligt 77 §, dvs. när upphandlingskontrakt tidigast kan slutas.

I fortsättningen ska ett beslut med motiveringar ges också i fråga om avgöranden vid miniupphandlingar som baserar sig på ramavtal, om värdet på upphandlingen överstiger EU-tröskelvärdet. Vid upphandling som grundar sig på ramavtal räcker det med att det av beslutet framgår på vilket sätt den upphandlande enheten har tillämpat de urvals- och utvärderingskriterier som anges i anbudsförfrågan.

Försörjningslagen förutsätter inte något upphandlingsbeslut vid upphandling som grundar sig på ramavtal.

Annonsering om direktupphandling

Bestämmelser om annonsering vid direktupphandling finns i 35 och 79 § i upphandlingslagen.

Syftet med ändringen av upphandlingslagen är framför allt att öka öppenheten vid direktupphandling. Den upphandlande enheten kan i fortsättningen annonsera om beslut om direktupphandling som överstiger EU:s tröskelvärden på en särskild blankett i HILMA-systemet. Via HILMA skickas annonsen på samma sätt som övriga EU-annonser till det elektroniska tillägget till Europeiska unionens officiella tidning (TED). Annonsen kan lämnas in efter upphandlingsbeslutet, men innan upphandlingskontraktet ingås.

Direktupphandling är ett undantag från konkurrensutsättningsskyldigheten, och grunderna för den anges i 27 och 28 § i upphandlingslagen. Det kan vara befogat med en annons också när det är en tolkningsfråga om upphandlingen står utanför upphandlingslagstiftningen eller inte.

Det är frivilligt för den upphandlande enheten att lämna in en annons om direktupphandling, men det har en koppling till det ändrade påföljdssystemet och besvärstiderna. Efter att annonsen lämnats in inleds tidsfristen för sökande av ändring (14 dagar). Under den tiden kan beslutet föras till marknadsdomstolen för prövning. Om ingen annons lämnas in kan direktupphandlingen överklagas hos marknadsdomstolen inom sex månader efter att upphandlingskontraktet slutits. Om den upphandlande enheten endast har publicerat en annons i efterhand, är besvärstiden 30 dagar. Bestämmelser om tidsfrister för sökande av ändring finns i 87 § i upphandlingslagen.

Om marknadsdomstolen konstaterar att grunder saknats för direktupphandling enligt upphandlingslagen, kan den på det sätt som beskrivs nedan förklara upphandlingskontraktet ogiltigt, ålägga den upphandlande enheten att betala en påföljdsavgift eller förkorta avtalsperioden. I fortsättningen lönar det sig därför i många fall att annonsera för att undvika juridisk osäkerhet.

Bestämmelsen gäller inte tjänstekoncessioner.

Elektronisk delgivning

Enligt 75 § i upphandlingslagen kan en upphandlande enhet delge sitt beslut elektroniskt till den adress som anbudsgivaren uppgett. En stor praktisk förändring är att det nu blir möjligt att delge beslutet per e-post eller fax. Delgivningen sker genom att beslutet skickas till den e-postadress eller det nummer som anbudsgivaren uppgett.

Vid elektronisk delgivning anses i regel att mottagaren har tagit del av beslutet eller avgörandet den dag då det elektroniska meddelandet anlänt till mottagarens mottagarapparat. Om inget annat kan påvisas på ett tillförlitligt sätt, anses mottagaren ha fått tillgång till meddelandet den dag då det skickades. Den upphandlande enheten ska i sitt meddelande särskilt ange dagen för avsändandet av meddelandet.

Elektronisk delgivning lämpar sig för all upphandling oberoende av tröskelvärde. Också anvisningar om ändringssökande och upphandlingsrättelse kan skickas elektroniskt.

Delgivning genom brev är fortsättningsvis möjlig. Enligt förvaltningslagen anses delgivning per brev ha skett den sjunde dagen efter avsändandet, om inte anbudssökanden eller anbudsgivaren visar att delgivningen har skett vid en senare tidpunkt.

Tider för sökande av ändring

Tiderna för sökande av ändring regleras i 87 § i upphandlingslagen.

Besvär ska normalt anföras hos marknadsdomstolen inom 14 dagar från det att anbudsgivaren eller anbudssökanden har fått del av beslutet med besvärsanvisning.

Besvär ska anföras inom sex månader efter delfåendet också i det fallet att det förekommit brister i upphandlingsbeslutet och besvärsanvisningen.

Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet, om den upphandlande enheten vid upphandling som baserar sig på ramavtal enligt 32 § har ingått ett upphandlingskontrakt utan att iaktta väntetiden.

Vid direktupphandling är tiderna för sökande av ändring

  • 14 dagar efter att annonsen om direktupphandling har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning (databasen TED).

Annonser om offentlig upphandling i tillägget till Europeiska unionens officiella tidning kan studeras på http://ted.europa.eu. Av annonserna framgår publiceringsdagen. Man kommer in på sidorna också via HILMA. Annonsen om direktupphandling kan förses med en e-postadress, dit ett meddelande om den publicerade annonsen skickas.

  • 30 dagar efter att en annons i efterhand om direktupphandlingen har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning.

  • högst sex månader efter att upphandlingskontraktet slutits.

Upphandlingsrättelse

I 80–83 § i upphandlingslagen finns bestämmelser om hur en upphandlingsrättelse görs, när den blir anhängig och hur den inverkar på behandlingen vid marknadsdomstolen.

Upphandlingsrättelse är en ny metod att rätta till fel som skett i upphandlingsförfarandet. Syftet med bestämmelserna om upphandlingsrättelse är att minska behovet av besvär hos marknadsdomstolen när det är fråga om tydliga fel.  Vid upphandling som överstiger det nationella tröskelvärdet ersätter upphandlingsrättelsen rättelseyrkande enligt kommunallagen. Vid upphandling som understiger det nationella tröskelvärdet är både kommunalt rättelseyrkande och upphandlingsrättelse tillgängliga rättsmedel i kommunerna.

Med hjälp av upphandlingsrättelse kan den upphandlande enheten själv rätta ett upphandlingsbeslut. Den upphandlande enheten kan själv undanröja sitt felaktiga beslut eller återkalla en åtgärd och avgöra ärendet på nytt, om beslutet eller åtgärden bygger på ett fel i tillämpningen av lagen. En upphandlingsrättelse kräver inte samtycke av en part, inte ens om den leder till ett negativt resultat för parten.

Den upphandlande enheten kan ta upp en upphandlingsrättelse till behandling på eget initiativ eller på yrkande av en part. Upphandlingsrättelse är ett flexibelt sätt att korrigera fel i upphandlingsförfarandet. Upphandlingsbeslutet kan dock inte korrigeras genom upphandlingsrättelse om upphandlingskontraktet redan slutits.   

En part, dvs. anbudsgivaren eller anbudssökanden, ska yrka på upphandlingsrättelse inom 14 dagar efter att ha fått del av den upphandlande enhetens beslut eller åtgärd. Den upphandlande enheten kan själv åta sig att rätta ett upphandlingsbeslut eller en åtgärd inom 60 dagar efter det beslut eller den åtgärd som upphandlingsrättelsen gäller.

Upphandlingsrättelse kan användas vid all upphandling oberoende av upphandlingens värde. Upphandlingsrättelse är alltså ett tillgängligt rättsmedel också vid småskalig upphandling som understiger det nationella tröskelvärdet, där även rättelseyrkande kan användas.

Upphandlingskontrakt

Efter upphandlingsbeslutet ska den upphandlande enheten sluta ett upphandlingskontrakt. Upphandlingskontraktet uppstår enligt 76 § i upphandlingslagen genom att ett skriftligt kontrakt undertecknas.

Upphandlingslagen innehåller inga bestämmelser om vad upphandlingskontraktet ska innehålla. Upphandlingskontraktet uppstår ändå enligt huvudregeln först när ett särskilt skriftligt kontrakt undertecknas. Delgivningen av upphandlingsbeslutet medför inte att det uppstår ett kontrakt.

Också i fortsättningen är det ändå motiverat att i anbudsförfrågan, i upphandlingsbeslutet eller vid delgivningen av beslutet nämna att upphandlingskontraktet uppstår först när kontraktet undertecknas.

Den tidpunkt då kontraktet uppstår har i fortsättningen särskild betydelse i och med de nya påföljderna. Vid EU-upphandling kan marknadsdomstolen ingripa mot kontrakt som redan slutits och ändra deras bindande verkan samt bestämma en påföljdsavgift för en upphandlande enhet som har slutit upphandlingskontrakt innan den obligatoriska väntetiden gått ut eller om besvär anhängiggjorts och marknadsdomstolen inte har tillåtit verkställighet. När marknadsdomstolen överväger påföljder kan domstolen enligt 94 § 2 mom. i upphandlingslagen slå fast att ett upphandlingskontrakt uppstått också utan skriftligt kontrakt, om parterna de facto börjat verka i enlighet med kontraktet.

Hur ändringssökande påverkar slutandet av ett upphandlingskontrakt

I 77–79 § i upphandlingslagen finns bestämmelser om väntetid och i 90 § bestämmelser om hur ändringssökande uppskjuter verkställigheten.

I upphandlingslagen har sedan år 2005 funnits bestämmelser om väntetiden vid upphandlingar som överstiger EU-tröskelvärdena. Efter att mottagaren fått upphandlingsbeslutet och anvisningarna för ändringssökande börjar en väntetid på 21 dagar då upphandlingskontrakt inte kan slutas.

Den upphandlande enheten får inte sluta kontrakt om ärendet har förts till marknadsdomstolen. Förbudet gäller EU-upphandlingar, där en allmän väntetid på 21 dagar ska iakttas, och direktupphandlingar som den upphandlande enheten annonserat om enligt 79 §. Vid direktupphandlingar är väntetiden 14 dagar efter att annonsen publicerats i Europeiska unionens officiella tidning. Den upphandlande enheten, den anbudsgivare som erhållit kontraktet eller en annan part kan vid EU-upphandlingar yrka på att marknadsdomstolen ger tillstånd att verkställa upphandlingsbeslutet redan innan den fäller ett avgörande i huvudärendet.

Vid upphandling som understiger EU-tröskelvärdena har anhängiggjorda besvär inte motsvarande inverkan, utan en part ska i enlighet med nuvarande praxis yrka på att verkställigheten avbryts temporärt.

Upphandlingslagen har ändrats i enlighet med de bestämmelser som gällde 1994, så att den som överklagar är skyldig att meddela den upphandlande enheten om att ändring söks. Marknadsdomstolen ska föra en förteckning över de upphandlingsärenden som har inletts vid domstolen.

Kontraktet enligt upphandlingsbeslutet uppskjuts tills ärendet avgjorts eller marknadsdomstolen på den upphandlande enhetens begäran tillåter verkställighet.

Temporär organisering av upphandling

Den upphandlande enheten kan organisera upphandlingen trots verkställighetsförbud som beror på att ändring sökts, om upphandlingens karaktär inte tillåter att upphandlingen skjuts upp för den tid som domstolsbehandlingen pågår. Temporära arrangemang har tillåtits i rättspraxis också tidigare, men nu finns det för tydlighetens skull bestämmelser om dem i lagen (93 §).

Om upphandlingen på grund av sin karaktär inte kan skjutas upp medan domstolsbehandlingen pågår kan den upphandlande enheten ingå ett temporärt kontrakt med en part som deltagit i upphandlingsförfarandet eller med den tidigare leverantören.

Det finns skäl att i det temporära kontraktet avtala om att kontraktet går ut senast då marknadsdomstolens beslut vinner laga kraft eller, om marknadsdomstolens eller högsta förvaltningsdomstolen beslut är negativt för den upphandlande enheten, när en ny konkurrensutsättning slutförts eller felet rättats.

Nya påföljder

Bestämmelser om påföljder som marknadsdomstolen kan bestämma finns i 94–99 § i upphandlingslagen.

Påföljdsalternativen har delvis ändrats. Nya påföljder enligt upphandlingslagen är att upphandlingskontraktet ogiltigförklaras, att avtalsperioden förkortas eller att en påföljdsavgift ska betalas. De nya påföljderna kan ändå tillämpas endast i vissa situationer.

Ändringen i upphandlingslagen ändrar inte marknadsdomstolens möjligheter att bestämma påföljder som kunnat användas också tidigare. Liksom tidigare kan marknadsdomstolen vid behov

  • upphäva ett felaktigt beslut

  • förbjuda den upphandlande enheten att tillämpa det felaktiga beslutet eller iaktta det felaktiga förfarandet

  • ålägga den upphandlande enheten att korrigera sitt oriktiga förfarande

  • ålägga den upphandlande enheten att betala gottgörelse, om förutsättningarna uppfylls.

De nya påföljderna kommer i fråga endast vid upphandling som överskrider EU-tröskelvärdena.

Marknadsdomstolen kan utdöma de nya påföljderna för ogrundad direktupphandling och i situationer där upphandlingskontrakt har slutits utan att den upphandlande enheten iakttagit väntetiden eller ett verkställighetsförbud som gällt efter att en part sökt ändring. Normala fel i upphandlingsförfarandet, såsom fel vid valet av urvalsgrunder eller lämplighetskrav eller fel i uteslutningen av anbudssökanden eller vid utvärderingen av anbuden utgör inte någon grund för ogiltigförklaring, förkortning av avtalstiden eller påföljdsavgift. 

Ogiltighetspåföljd kan dock inte bestämmas vid tjänsteupphandlingar enligt bilaga B till upphandlingsdirektivet, även om deras värde överstiger EU-tröskelvärdet. Ogiltigförklaring kan alltså inte komma i fråga för social-, hälso- och sjukvårdstjänster och utbildningstjänster.

1. Ogiltighetspåföljd (96 §)

Marknadsdomstolen kan ogiltigförklara ett upphandlingskontrakt om kontraktet utan grund har ingåtts som direktupphandling utan att väntetiden iakttagits eller om det har ingåtts i strid mot ett verkställighetsförbud som gällt efter att en part sökt ändring. Om det är fråga om att väntetiden eller ett verkställighetsförbud inte iakttagits förutsätts dessutom att det skett ett annat fel i förfarandet som strider mot upphandlingslagen och som har påverkat ändringssökandens möjligheter att få upphandlingskontraktet.

Påföljder kan komma i fråga vid byggentreprenader och upphandling av varor och tjänster som överstiger EU-tröskelvärdet, med undantag av tjänster enligt bilaga B.  Tjänster enligt bilaga B är till exempel social-, hälso- och sjukvårdstjänster samt utbildningstjänster.

Den upphandlande enheten kan i fortsättningen annonsera om beslut om direktupphandling som överstiger EU-tröskelvärdena på en särskild blankett i HILMA-systemet. Efter att annonsen publicerats börjar tiden för sökande av ändring löpa (14 dagar). Om den upphandlande enheten sluter kontrakt utan att publicera en annons eller innan tiden för sökande av ändring går ut kan marknadsdomstolen ogiltigförklara kontraktet, om någon överklagar det. 

En ogiltighetspåföljd kan gälla sådana kontraktsförpliktelser som ännu inte uppfyllts. Av marknadsdomstolens beslut ska klart och tydligt framgå vilka förpliktelser det är fråga om.

Genom att annonsera om direktupphandlingen kan den upphandlande enheten i fortsättningen säkerställa att upphandlingskontraktets bindande verkan inte kan påverkas genom sökande av ändring.

Marknadsdomstolen kan från fall till fall avstå från att bestämma en ogiltighetspåföljd av tvingande hänsyn till det allmänna intresset.

2. Påföljdsavgift (98 §)

En påföljdsavgift kan närmast jämföras med böter. Marknadsdomstolen kan utdöma en sådan avgift utöver ogiltighetspåföljd eller i stället för den. Påföljdsavgiften skiljer sig från gottgörelse genom att avgiften betalas till staten. Gottgörelse betalas till den som överklagat.

En påföljdsavgift kan bestämmas vid upphandlingar som överstiger EU-tröskelvärdet, med undantag för koncessioner. Till skillnad från ogiltighetspåföljd kan en påföljdsavgift bestämmas också vid tjänsteupphandlingar enligt bilaga B.

En påföljdsavgift utdöms i allmänhet utöver ogiltighetspåföljd. En påföljdsavgift kan också utdömas i stället för ogiltighetspåföljd i fall där marknadsdomstolen låter bli att bestämma en ogiltighetspåföljd av tvingande hänsyn till det allmänna intresset eller om ett fel som i övrigt leder till ogiltighetspåföljd begås vid upphandling enligt bilaga B.

Faktorer som inverkar på påföljdsavgiftens belopp är arten av det fel eller den försummelse som den upphandlande enheten gjort sig skyldig till och upphandlingens värde. Påföljdsavgiftens belopp får inte överstiga 10 procent av upphandlingskontraktets värde.

3. Förkortning av kontraktsperioden (98 §)

En förkortning av kontraktsperioden kan i praktiken komma i fråga som ett alternativ till ogiltighetspåföljd och vid tjänsteupphandlingar enligt bilaga B.  Grunderna för förkortning av kontraktsperioden är de samma som vid bestämning av påföljdsavgift.

Övergångsbestämmelser

Den nya bestämmelserna tillämpas i sin helhet på upphandlingsförfaranden som inletts 1.6.2010 eller senare. Upphandlingsförfarandet anses ha inletts då upphandlingsannonsen publiceras.

De nya påföljderna (ogiltighetspåföljd, påföljdsavgift och förkortning av kontraktsperioden) kan utdömas endast för upphandlingsförfaranden som inletts 1.6.2010 eller senare.

Vissa nya bestämmelser blir ändå tillämpliga genast och oberoende av när upphandlingen inleds. Paragraferna 73, 80–93, 99–103 i den ändrade lagen tillämpas också på upphandlingsförfaranden som inletts före 1.6.2010. 

Följande ändringar som är viktiga för de upphandlande enheterna blir genast 1.6.2010 tillämpliga på upphandlingsförfaranden oberoende av när de inletts.

  • Rättsmedlet för överklagbara beslut och åtgärder är i stället för ansökan besvär (85 §)

  • Rättelseyrkande enligt kommunallagen är inte ett tillgängligt rättsmedel vid upphandling som överstiger det nationella tröskelvärdet (102 §).

  • Upphandlingsrättelse kan användas vid all upphandling (80–83 §)

  • Vid upphandling som baserar sig på ramavtal måste marknadsdomstolen ha beviljat besvärstillstånd för att ändring ska kunna sökas (86 §)

  • Tiderna för sökande av ändring (87 §)

  • Vid upphandling där väntetid ska iakttas krävs verkställighetstillstånd av marknadsdomstolen för att upphandlingskontrakt ska kunna slutas (90, 91 §)

  • Förbindelse av den upphandlande enheten att inte verkställa upphandlingsbeslutet (92 §)

  • Temporär organisering av upphandling (temporärt upphandlingskontrakt) (93 §) 

  • Hur påföljder riktas vid gemensam upphandling och upphandlingssamarbete (99 §)

  • Marknadsdomstolen kan förena ett förbud eller ett åläggande med vite (100 §)

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari Nenonen 
vice verkställande direktör

Kari Prättälä
direktör för juridiska ärenden

tags