Cirkulär 17/2016, 28.11.2016 Sanna Lehtonen och Minna Antila

Ersättningen år 2016 för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen

​I 41 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) föreskrivs att när en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är elevens hemkommun skyldig att betala ersättning för kostnaderna till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen. Betalningsskyldigheten baserar sig på lag och det behövs inget särskilt avtal om detta mellan kommunerna. 

Bestämningen av ersättningen har inte ändrats sedan 2015 och faktureringen år 2016 sker enligt samma huvudprinciper som år 2015. Den senaste ändringen i faktureringspraxis gjordes i samband med lagändringen år 2014 (RP 66/2013).  

Utbildningsanordnaren har rätt att fakturera elevens hemkommun för de kostnader eleven orsakar enligt upphovsprincipen. Kostnaderna ska vara direkta, nödvändiga och motiverade samt gälla ordnandet av undervisning och anknytande stöd uttryckligen för den placerade eleven. Beräkningsgrunderna ska framgå av fakturan eller en bilaga till fakturan. 

När ersättningen för 2016 beräknas beaktas som förändring i kostnadsnivån från 2015 till 2016 en indexförhöjning på 1,0 procent enligt prisindex för den kommunala basservicen (KUPHI). 

De inkomster som dras av från kostnaderna beror på om utbildningsanordnaren uppger eleven som utsocknes elev enligt situationen 31.12.2016 i enkäten om hemkommunsersättningar år 2017 och om tilläggsfinansiering för elever med förlängd läroplikt beviljats för eleven år 2016 (statistikföringsdagar 20.9.2015 och 20.9.2016).  

Inkomsterna dras av på finansårets nivå. År 2016 är grunddelen i hemkommunsersättningen 6 693,89 euro.  

Närmare upplysningar:
Sanna Lehtonen, tfn 050 575 9090
Minna Antila, tfn 050 560 3353 
fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi                                                                                                                                                        

Placerade barns rätt till förskoleundervisning och grundläggande utbildning 

Barn och unga om placerats utanför hemmet och omhändertagna barn och unga har samma rätt som andra att få undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunen är skyldig att ordna undervisning för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen. 

Enligt 4 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) är kommunen skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Kommunen är dessutom skyldig att ordna förskoleundervisning det år läroplikten uppkommer för barn som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. och för barn som enligt 27 § inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som förskrivs i lagen. 

Kommunen ska anvisa placerade elever en närskola enligt 6 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning på samma grunder som övriga barn och unga som bor i kommunen. Elever som placerats i kommunen med stöd av barnskyddslagen fullgör sin läroplikt inom den grundläggande utbildning som ordnas av kommunen. 

Undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning kan förutom av kommunerna ordnas av registrerade sammanslutningar och stiftelser som fått tillstånd av statsrådet. Också staten kan ordna sådan undervisning. Barnskyddsanstalter har i allmänhet inte beviljats tillstånd av statsrådet att ordna undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunen kan inte fullgöra sin skyldighet att ordna undervisning genom att köpa undervisning av en barnskyddsanstalt som inte har beviljats ett sådant tillstånd. 

Beräkningen av ersättningen för placerade elever

Faktureringsrätten förutsätter inget särskilt avtal mellan hemkommunen och utbildningsanordnaren, utan ersättningen baserar sig på 41 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009).  

Observera att faktureringsrätten enligt lagen gäller endast barn som placerats i en annan kommun med stöd av 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen, inte vilken elev som helst som deltar i förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som ordnas av någon annan kommun än elevens hemkommun. 

Den ersättning som faktureras är skillnaden mellan de kostnader eleven gett upphov till och de eventuella inkomster som utbildningsanordnaren beviljas för eleven. 

För ersättningen måste man räkna ut de genomsnittliga kostnaderna för en elev per arbetsdag i den skola där eleven gått.  

Kostnaderna hänförs till elevens skola i enlighet med kommunens budgetstruktur och kostnadsuppföljningspraxis. Om eleven byter skola under året (t.ex. börjar i årskurs 7) beräknas kostnaderna separat för respektive skola. 

Som arbetsdagar beräknas de elevarbetsdagar då eleven fått undervisning. Det är fråga om dagar under vilka eleven officiellt har varit elev i skolan och under vilka utbildningsanordnaren varit beredd att ordna undervisning för eleven. Enligt 23 § i lagen om grundläggande utbildning består läsåret av 190 arbetsdagar. 

I faktureringen för finansåret 2016 används bokslutsuppgifterna för 2015 som grund för beräkningen av de kostnader som en elev gett upphov till. Som förändring i kostnadsnivån beaktas en förhöjning enligt prisindex för den kommunala basservicen (KUPHI). När kostnaderna för år 2015 justeras till 2016 års nivå tillämpas en indexförhöjning på 1,0 procent. 

Kostnader som ligger till grund för ersättningen 

Verksamhetskostnader som räknas med i ersättningen är personalkostnader (löner och arvoden, lönebikostnader), köp av tjänster samt material, förnödenheter och varor, understöd och övriga verksamhetskostnader (t.ex. hyreskostnader). Till kostnaderna räknas inte avskrivningar enligt plan, nedskrivningar eller räntor och amorteringar. 

Till kostnaderna kan hänföras direkta förvaltningskostnader för ordnandet av utbildningen, kostnader för informations-, ekonomi- och personalförvaltningen, interna och externa hyror och kostnader för fastighetsunderhåll. Skolans andel av gemensamma kostnader beräknas i regel i förhållande till antalet elever eller antalet disponibla kvadratmeter. 

Bland verksamhetskostnaderna beaktas sådana investeringskostnader för skolan som totalt understiger det minimibelopp som statsrådet fastställt för anläggningsprojekt, dvs. 400 000 euro (s.k. små projekt). När det gäller personer som anställts med sysselsättningsstöd kan nettokostnaderna räknas med. 

Till de kostnader som ligger till grund för ersättningen räknas inte utgifter för hemkommunsersättningar och inte heller ersättningar som kommunen betalat till andra kommuner eller utbildningsanordnare för ordnande av grundläggande utbildning.   

Beräkningsgrunderna ska tydligt framgå av fakturan eller en bilaga till fakturan. 

Beräkning av kostnader enligt upphovsprincipen 

I början av 2014 trädde en lagändring i kraft som innebär att utbildningsanordnaren kan fakturera elevens hemkommun för kostnader för grundläggande utbildning enligt upphovsprincipen, utgående från de faktiska kostnaderna (RP 66/2013). Typiska kostnader som faktureras enligt upphovsprincipen är kostnader för personliga elevassistenter (skolgångsbiträden) och skolskjutsar. 

Kostnaderna ska vara direkta, nödvändiga och motiverade samt gälla ordnandet av undervisning och anknytande stöd uttryckligen för den placerade eleven. Elevens hemkommun får inte faktureras för den del av kostnaderna som gäller verksamhet i annat syfte, till exempel för andra elever. Kostnaderna får inte räknas med i ersättningen flera gånger. 

Kostnaderna för en eventuell elevassistent (skolgångsbiträde) som anställs för att undervisningen för en placerad elev ska vara ändamålsenlig kan faktureras elevens hemkommun enligt upphovsprincipen.  

Om elevassistenten har i uppgift att hjälpa också andra elever än den placerade kan kostnaderna faktureras elevens hemkommun i proportion till insatsen för den placerade eleven. 

Skolskjuts för en placerad elev kan faktureras enligt upphovsprincipen till den del skjutsen måste ordnas enbart för den placerade eleven.  

Om ett barn eller en ung person som placerats utanför sin hemkommun har särskilda behov, ska undervisningen ordnas på ett ändamålsenligt sätt, till exempel i en liten grupp. Den ersättning som faktureras hemkommunen kan då basera sig på de faktiska kostnaderna för den mindre gruppen, dvs. kostnaderna kan vara högre än genomsnittet.  

Beräkningsgrunderna för kostnader som fakturerats enligt upphovsprincipen ska tydligt framgå av fakturan eller en bilaga till fakturan. 

Inkomster som dras av från ersättningen 
     
I ersättningen för en elev som placerats med stöd av barnskyddslagen beaktas såsom avdrag statsandelsinkomster som utbildningsanordnaren fått för eleven. Som inkomster räknas hemkommunsersättning och tilläggsfinansiering som betalas direkt till utbildningsanordnaren för en elev med förlängd läroplikt. 

1.    Hemkommunsersättning 

Hemkommunsersättningen dras av från kostnaderna år 2016, om en elev som placerats med stöd av barnskyddslagen är elev hos utbildningsanordnaren i slutet av finansåret 31.12.2016, dvs. utbildningsanordnaren uppger eleven i Statistikcentralens enkät om hemkommunsersättningar i februari 2017. Vid beräkningen av avdraget beaktas den grunddel i hemkommunsersättningen som fastställts för finansåret 2016 och elevens ålder i slutet av 2016.

Hemkommunsersättningens grunddel år 2016 är 6 693,89 euro.  

Hemkommunsersättningen har graderats enligt elevens ålder på följande sätt:

· 6-åringar 0,61 * grunddelen 6 693,89 € =   4 083,27 €

· 7–12-åringar:                1,00 * grunddelen 6 693,89 € =   6 693,89 €

· 13–16-åringar               1,60 * grunddelen 6 693,89 € = 10 710,22 € 

Hemkommunsersättningen beviljas för hela året. Den delas inte upp i flera delar.  

2.    Tilläggsfinansiering för en elev med förlängd läroplikt

Tilläggsfinansiering som betalas för elever med förlängd läroplikt enligt 14 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avdras om utbildningsanordnaren beviljats sådan finansiering för eleven för finansåret.  

Finansiering för 2016 beviljas om eleven uppgetts som elev med förlängd läroplikt i elevstatistiken 20.9.2015 och 20.9.2016. Om eleven uppges bara den ena av statistikföringsdagarna beviljas utbildningsanordnaren hälften av tilläggsfinansieringen. Då avdras hälften av tilläggsfinansieringens totala belopp från ersättningen för den placerade eleven. 

År 2016 är tilläggsfinansieringen 30 939,10 euro för gravt handikappade elever och 19 304,44 euro för övriga elever som omfattas av förlängd läroplikt.  

Faktureringstidpunkt 

Kommunförbundet rekommenderar att faktureringen görs i efterhand i slutet av varje finansår (12/2016) så att elevens hemkommun kan hänföra kostnaderna till den räkenskapsperiod under vilken undervisningen har getts. 

Trots det som lagen om statsandel för kommunal basservice föreskriver om hemkommunens ersättning för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen finns det inget som hindrar att kommunerna sinsemellan eller med utbildningsanordnaren kommer överens om ersättningen på ett sätt som avviker från lagen. 

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 

Hanna Tainio       
vice verkställande direktör         

Terhi Päivärinta
direktör för undervisnings- och kulturenheten

Tags