För att komplettera den representativa demokratin har man särskilt sedan 1990-talet utvecklat olika praxis som ger kommuninvånarna möjlighet att också mer direkt påverka beslutsfattandet.
I lagstiftningen betonas särskilt kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka och de har också tryggats i flera speciallagar.
Fullmäktige ska enligt kommunallagen (27 §) se till att kommuninvånarna och servicetagarna har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet. Kommunen kan fritt besluta om hur den i praktiken uppfyller denna skyldighet.
Deltagande och påverkande kan främjas i synnerhet genom att
• välja in företrädare för servicetagarna i kommunens organ
• tillämpa delområdesförvaltning
• informera om kommunens angelägenheter och ordna diskussionsmöten
• utreda invånarnas åsikter innan beslut fattas
• bedriva samarbete vid skötseln av kommunens uppgifter
• ge invånarna hjälp när de tar egna initiativ till att sköta, bereda och planera ärenden, samt
• ordna kommunala folkomröstningar
Under 2000-talet har det direkta deltagandet också fått nya
• former för medinflytande, till exempel
• samplanering
• visionering
• arbete i fokusgrupper
• kundråd och
• deltagande i invånarforum.
Användarinflytande
För serviceutvecklingen i kommunen har invånarna hittills haft två kanaler för deltagande: de har kunnat delta i beslutsfattandet genom representativ demokrati eller direkt demokrati.
Bestämmelser om rådgivande kommunal folkomröstning finns i 24-25 § i kommunallagen (410/2015) och dessa bestämmelser tillämpas fr.o.m. den 1 juni 2017. Beslut om att anordna en folkomröstning fattas av fullmäktige.
