Landsbygdspolitiken och landsbygdsutveckling

Utvecklingen av landsbygden och samarbetet med intressentgrupper

En livskraftig landsbygd betyder en livskraftig kommun och utvecklingen av landsbygden gäller alla landsbygdsområden i Finland. I utvecklingsarbetet utnyttjas den nationella programpolitiken samt EU:s programpolitik och finansiering.

Utveckling av service, beaktande av invånarna och företagen på landsbygden i beslutsfattandet, förbättrade förutsättningar för näringslivet och ökade möjligheter till fritidsaktiviteter är alla exempel på landsbygdspolitik som bidrar till en livskraftig landsbygd.

Läs mer:

Verktyg för utveckling av landsbygden 2021–2027

Kommunförbundet arbetar för utveckling av landsbygden tillsammans med intressentgrupperna genom utvecklingsprojekt och genom att delta i projektens styrgrupper. Vi verkar inom flera nationella organisationers styrelser eller samarbetsgrupper och nätverk. Dessutom sammanställer vi och sprider information om projekten och resultaten till kommunerna.

Landsbygdspolitiken och kommunerna

Landsbygdspolitik omfattar flera olika samhällsområden och genomförs på alla förvaltningsnivåer och inom alla politiska sektorer. Landsbygdspolitiken avviker från jordbrukspolitiken genom att den förra omfattar regional verksamhet, medan den senare gäller de interna processerna inom en särskild näringsgren.

Landsbygdspolitiken är en del av helheten i den nationella regionutvecklingen liksom stadspolitiken och skärgårdspolitiken.

Finland är Europeiska unionens mest glest befolkade och landsbygdsdominerade land. Därför är det viktigt att såväl staten och landskapen som kommunerna och byarna deltar i genomförandet av landsbygdspolitiken och utvecklingen av landsbygden.

Landsbygdspolitiken är decentraliserad och nätverksbaserad med många aktörer, såsom kommuner och kommunernas förtroendevalda, invånare, företag och olika organisationer.

Kommunförbundet vill för sin del sporra kommunerna till att driva landsbygdspolitik och främja utvecklingen av landsbygden. Vi deltar i den nationella debatten om landsbygdspolitik, beredningen av landsbygdspolitiska program samt projektverksamhet.

För att utveckla glesbygden har en parlamentarisk arbetsgrupp för glesbygden tillsatts för åren 2020–2023.

Små kommuner

Vi har en nätvärk samt en delegation för små kommuner. Lär mer on nätverket här och delegationen här (på finska).

Open all

Landsbygdspolitiska rådet (MANE)

Landsbygdspolitiska rådet har tillsatts av Statsrådet och består av ministerier och organisationer. Den har som uppgift att samordna verksamheten och komma med initiativ på riksnivå.

Kommunförbundets representant i rådet är Jarkko Huovinen, direktör för förbundets enhet för livskraft och ekonomi. Specialsakkunnig Taina Väre är medlem av sekretariatet och ersättare i rådet.

Landsbygdspolitiska rådets verksamhet styrs av Landsbygd som förnyas med tiden: Landsbygdspolitiska helhetsprogrammet för åren 2021–2027.  Den genomförs i brett samarbete med berörda parter. Målet för landsbygdspolitiken är att Finland utvecklas som helhet och att lokala förutsättningar stärks.

Läs mer: landsbygdspolitik.fi

Skärgårdspolitiken och kommunerna

Finland toppar listan över länder med flest vattendrag i världen – nästan alla kommuner i Finland berörs av vattenområden och skärgård. Skärgården och vattendragen inverkar splittrande på den finländska samhällsstrukturen. Skärgårdspolitiken har som mål att minska de olägenheter som orsakas av förhållandena

Den har också som mål att lyfta fram skärgårds- och insjöområdenas styrkor och lokala potential, bland annat för den stadigvarande bosättningens, fritidsboendets, näringslivets, sysselsättningens och trafikförbindelsernas del.

Skärgårdspolitiken har bidragit till de skärgårdstillägg som ingår i kommunernas statsandelar, satsningarna på skärgårdstrafik samt företagsstöd och annan finansiering från EU och staten.

Skärgårdsdelegationen (SANK)

Skärgårdsdelegationen (SANK) har en viktig roll skärgårdsfrågor. Skärgårdsdelegationen är en permanent delegation som tillsätts av statsrådet. Dess verksamhet baserar sig på skärgårdslagen och förordningen om skärgårdsdelegationen.

SANK deltar i utvecklingen av skärgården tillsammans med landskapen, kommunerna, staten och andra aktörer. Kommunförbundets representant i SANK är specialsakkunnig Taina Väre, som är medlem i sekretariatet.

Läs mera: skargardspolitiken.fi

Landsbygdssäkring stöder beslutsfattandet

Finland är det mest landsbygdsdominerade landet i Europa. Landsbygden upptar 95 % av Finlands areal. Särdrag för landsbygden är gles bebyggelse och långa avstånd.

På grund av olikheterna får förvaltningarnas beslut ofta olika konsekvenser på landsbygden och i tätorter. Konsekvenserna för landsbygdens invånare, företag och sammanslutningar förblir ofta oidentifierade och beaktas därför inte. Landsbygdssäkringen är ett verktyg som stöder beslutsfattandet.

Den ändrade kommunstrukturen har fört med sig större kommuner med större avstånd till service för den enskilda invånaren och uppgiften att bevara landsbygdens livskraft blir en större utmaning.

I vårdreformen fattas många beslut med betydelse för tillgången till service på landsbygden. Det är viktigt att redan i en tidig fas bedöma vilka konsekvenser olika beslut och politikformer kommer att ha för landsbygden i praktiken.

Bedömningen av konsekvenserna tillför diskussionen alternativa koncept och det blir möjligt att stärka beslutens positiva effekter och förebygga eller minska deras negativa effekter.

Landsbygdssäkring bidrar till att verksamhetsbetingelserna på landsbygden bevaras, invånarna och företagen på landsbygden behandlas rättvist och den regionala jämlikheten fungerar.

I det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2021–2027 föreslås att landsbygdssäkring införs systematiskt i beredningen och verkställandet av besluten. I allt beslutsfattande, såväl på riksnivå som på regional och kommunal nivå, ska man lägga särskild vikt på glesbygden.

Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte år 2021 en arbetsgrupp för perioden 15.9.2021–31.3.2022 för beredning av anvisningar för bedömning av konsekvenserna för landsbygden.

Kommunförbundet har de senaste åren tagit fram ett verktyg för landsbygdssäkring och främjat användningen av det. Under beredningen av vård- och landskapsreformen 2017–2019 genomförde Kommunförbundet ett pilotprojekt för landsbygdssäkringsredskapet i landskapen Birkaland och Kajanaland. Mer information och länkar till undersökningar och handböcker finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

År 2014–2015 genomfördes landsbygdssäkring genom pilotprojekt i tre områden som ingick i en kommunindelningsutredning. Pilotprojektens landsbygdssäkringsprocesser, resultat och rekommendationer gavs ut som en handbok  Tehdään maaseutu näkyväksi! Maaseutuvaikutusten arviointi kunnan kehittämisen työkaluna. Handboken beskriver landsbygdssäkringen och hur den kan användas på ett allmänt plan och särskilt vid förändringar i kommunstrukturerna.

Rapporterna från de tre pilotområdena:

Pielavesi, Keitele, Tervo och Vesanto

Kuopio, Siilinjärvi, Suonenjoki

Brahestad, Pyhäjoki, Siikajoki

Klassificeringen av stads- och landsbygdsområden identifierar kommunernas olikheter

Kommunförbundet beaktar kommunernas olikheter i sin verksamhet. Kommuner kan ha lika många invånare men ändå olika urbaniseringsgrad, avstånd och näringsstruktur. Dessutom kan det i stora städer finnas områden som har mer eller mindre stads- eller landsbygdskaraktär, vilket bland annat medför olika tillgänglighet och serviceutbud.

Geografiska data som är oberoende av kommungränser gör det möjligt att mer noggrant identifiera områden av olika typer för bland annat utvecklingsarbete och landsbygdssäkring.

Klassificeringen av stads- och landsbygdsområden som uppdaterades år 2020 bygger på geografiska data som beräknats i statistiska rektanglar på 250 kvadratmeter. Den har 7 klasser. Stadsområdena har klassificerats i inre och yttre stadsområden och städernas kransområden. Landsbygden har klassificerats i lokala centrum på landsbygden, stadsnära landsbygd, kärnlandsbygd och glesbygd.

Klassificeringen av stads- och landsbygdsområden, kartor (Miljöförvaltningen)

Aktuellt
tags
Taina Väre

Taina Väre

Sakkunnig, utveckling av landsbygden
Enheten för livskraft och ekonomi, Regioner och näringar
+358 9 771 2030, +358 50 462 7279
Ansvarsområden
  • Utveckling av landsbygden
  • Ärenden som gäller små kommuner