Särredovisning 1.1.2020 och marknadsmässig prissättning

 

Särredovisning – vad, när, varför?

  • 30 d § i konkurrenslagen
  • Verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden
  • Omsättning minst 40 000 €/år
  • Fr.o.m. 1.1.2020
  • Kommuner, samkommuner eller enheter som de har bestämmande inflytande över
    • Balansenhet, resultatenhet, affärsverk, verksamhetsgren, dottersammanlutning, stiftelse
    • Gäller inte myndighetsverksamhet
  • Resultaträkning + principer för kostnadsredovisning
    • Ska särredovisas enhetsvis
  • Syftet är att förhindra bl.a underprissättning, korssubventioner
  • Fördelning av kostnaderna
  • Marknadsmässig prissättning
    • Inkl. avkastningskrav
       

Om särredovisningsskyldigheten 

Offentliga samfund är skyldiga att särredovisa olika verksamheter, när en aktör bedriver både ekonomisk verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden och annan verksamhet. Verksamhetens karaktär är avgörande när man ska bedöma vad som är ekonomisk verksamhet på marknaden, och karaktären bör bedömas i från fall till fall. Det finns inga entydiga anvisningar om hur man kan skilja verksamhet på marknaden från annan verksamhet. Man kan lösa många fall med hjälp av motiveringen till 30 d § i konkurrenslagen i regeringspropositionen RP 68/2018 rd, innehållet i 126 och 127 § i kommunallagen samt detaljmotiveringen till dessa paragrafer, vilken finns i detaljmotiveringen till 2 a och 2 b § i regeringspropositionen RP 32/2013 rd.    

Särredovisningskravet gäller inte fall där

  • verksamheten inte utgör ekonomisk verksamhet på marknaden (utövande av offentlig makt och myndighetsverksamhet)
  • en aktör utöver annan verksamhet bedriver endast sådan ekonomisk verksamhet som hör till tillämpningsområdet för 126 § 2 mom. i kommunallagen
  • den ekonomiska verksamhet som en aktör bedriver på marknaden har en omsättning på mindre än 40 000 euro per år.

Särredovisningskravet gäller fall där

  • ett offentligt samfund eller en enhet som den har bestämmande inflytande över, t.ex. ett bolag, bedriver både ekonomisk verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden och annan verksamhet
  • det är fråga om sådan försäljning till utomstående som är tillåten med stöd av 15 § i upphandlingslagen
  • en kommun eller samkommun bedriver som en kommunorganisation verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden med stöd av bestämmelsen om undantag i 127 § i kommunallagen.  

Ekonomisk verksamhet som är att betrakta som ringa står utanför särredovisningsskyldigheten. Om ett offentligt samfund eller en enhet som det har bestämmande inflytande över bedriver ekonomisk verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden med en omsättning på mindre än 40 000 euro per år, ställer lagstiftningen inga krav på särredovisning.

I svaren på Kommunförbundets enkät framkom knappt alls något som gör det möjligt att ge närmare anvisningar för kommunerna, utan eventuella tolkningsfall måste bedömas från fall till fall. 

Nu lönar det sig för kommunerna och samkommunerna att fästa särskild vikt vid verksamhet där kommunen eller samkommunen med stöd av undantagsbestämmelsen i 127 § i kommunallagen som en kommunorganisation bedriver verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden och om kommunen eller samkommunen är delägare i ett in house-bolag som säljer tjänster till utomstående för 40 000 € eller mer per år inom de gränser som 15 § i upphandlingslagen tillåter.      

Marknadsmässig prissättning

Särredovisningen utgör grunden för den marknadsmässiga prissättningen. Med marknadsmässig prissättning avses den prisnivå som motsvarande privata aktör skulle ha. Det är således inte fråga om att man prissätter enligt det genomsnittliga marknadspriset. Prissättningen av den ekonomiska verksamheten på marknaden måste vara lönsam enligt företagsekonomiska principer. Försäljningsinkomsterna från den ekonomiska verksamheten ska därmed täcka:

  • de direkta produktionskostnaderna såsom löner, material, hyror
  • kapitalkostnader (intäkter som en aktör måste få för att på medellång och lång sikt kunna behålla de tillgångar som den använt i verksamheten)
  • indirekta och gemensamma kostnader såsom ICT, ekonomiförvaltning, löneräkning, stödtjänster
  • finansieringskostnader och övriga kalkylerade poster samt
  • avkastningskravet.

Kostnaderna ska fördelas enligt orsaksprincipen, varvid de ansvariga själva ska bedöma enligt vilken faktor kostnaderna ska fördelas eller hänföras för att bäst ska beskriva användningen av resurser. Till den ekonomiska verksamheten ska man inte heller hänföra kostnader som inte uppfyller orsaksprincipen. Om samma enhet producerar såväl för marknaden som för den offentliga verksamheten, och kostnaderna inte kan fördelas direkt, ska man hänföra dem med metoder för kostnadsberäkning (till exempel prestationer och ekvivalens). Användning av omsättningen för att fördela kostnader ingår inte i orsaksprincipen.

Avkastningskravet kan bedömas antingen som avkastning på bundet kapital eller i procent av rörelsevinsten. I det första alternativet jämförs den avkastning som uppkommit med det kapital som är uppbundet i verksamheten. Detta bedömningssätt lämpar sig för verksamhet där det bundna kapitalets andel är stor. Avkastningskravet borde täcka basavkastningskravet och riskpremien.

I serviceaffärsverksamhet (kapitalets andel liten) tillämpas metoden att jämföra rörelsevinsten med omsättningen (rörelsevinst, %). Som jämförelsetal används rörelsevinsten i procent för privata företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.

I prissättningen bör följande beaktas:

  • Kostnaden för fri kapacitet hos investeringar som gjorts med skattemedel: Till exempel att hyreskostnaderna för bolag som verkar i kommunens lokaler måste beaktas till fullt belopp.
  • Prissättningen av interna stödtjänster: Då ett bolag eller någon annan marknadsenhet köper av en kommun får stödtjänsterna inte vara underprissatta.
  • Lönsamheten i den ekonomiska verksamheten granskas över en period på flera år.
  • Hur värderas kapital, bokföringsvärdet eller återanskaffningsvärdet?

Vad ska göras?

1) Red ut de viktigaste verksamheter som ska särredovisas

  • Har verksamheten i ett konkurrensläge på marknaden och annan verksamhet särredovisats?
  • Utgör verksamheten myndighetsverksamhet, utövning av offentlig makt?
  • Är kunden skyldig att tillhandahålla tjänsten? Har kommuninvånarna rätt till tjänsten? Eller tillhandahåller kommunen tjänsten frivilligt?
  • Säljer enheten produkter på marknaden för över 40 000 euro per år till marknadspris?

2) Rikta och dokumentera kostnaderna och intäkterna

  • Har verksamheten särredovisats?
  • Utgör verksamheten en egen balansenhet, ett affärsverk, kostnadsställe e.d.?
  • Har också indirekta kostnader hänförts till verksamheten?
  • Har de allmänna kostnader som anknyter till verksamheten fördelats (ICT, ekonomiförvaltning, stödtjänster osv.)?
  • Hur har de stödtjänster som köps av moderkommunen prissatts?
  • Vilka kapitalposter, finansieringsposter eller andra kalkylerade poster borde hänföras till verksamheten?

3) Är verksamheten marknadsmässigt prissatt?

  • Täcker priset direkta och indirekta kostnader?
  • Täcker priset avkastningskravet? Räknas avkastningskravet på basis av avkastningen på bundet kapital i procent eller omsättningen (rörelsevinst, %)?
  • På vilken prestationsmängd baserar sig prissättningen?
  • Täcker priset slitage hos produktionsfaktorerna? Hur värderas produktionsfaktorerna, balansvärdet eller återanskaffningspriset?
  • Dokumentera!
     

Tilläggsinformation:

Närmare upplysningar om särredovisningsskyldigheten:
Pirkka-Petri Lebedeff

Närmare upplysningar om marknadsmässig prissättning och kostnadsberäkning:
Mikko Mehtonen

Närmare upplysningar om bokföring:
Sari Korento
Marja-Liisa Ylitalo

tags
Pirkka-Petri Lebedeff

Förnamn
Pirkka-Petri
Efternamn
Lebedeff
ledande jurist

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2773
Mobiltelefon
+358 500 482 016
Ansvarsområden
  • kommunkoncernen och dess styrning
  • kommunerna och marknaden
  • konkurrensneutralitet
  • bolagsrätt
  • avtalsrätt
  • skadestånds- och försäkringsrätt
  • konkursrätt
  • handledning och rådgivning som gäller rättegångar
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Juridiska enheten
Juridiska enhetens civilrättsjurister; Kommunförbundets jurister
Mikko Mehtonen

Förnamn
Mikko
Efternamn
Mehtonen
Utvecklingschef

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2645
Mobiltelefon
+358 50 592 8986
Ansvarsområden
  • Fakta om kommunekonomin:
  • Ekonomisk statistik och bokslutsuppgifter
  • Kostnads- och hållbarhetsberäkningar
  • Kommuninformationsprogrammet och automatisk ekonomirapportering
  • Kostnadsberäkning och marknadsmässig prissättning
  • Kartläggning av kommunekonomin
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunalekonomi
Statistiksakkunniga
Sari Korento

Förnamn
Sari
Efternamn
Korento
Utvecklingschef

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2616
Ansvarsområden
  • sekreterare i bokföringsnämndens kommunsektion
  • ekonomistyrning
  • revision
  • intern kontroll
  • riskhantering
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunalekonomi