Chefekonomens spalt

De ekonomiska prognoserna har förvärrats snabbt

minna punakallio

Den globala pandemi som coronaviruset förorsakat har satt klara spår på aktie- och finansmarknaderna, men omfattningen av de begränsningsåtgärder som vidtagits har haft och kommer att ha kraftigare konsekvenser än väntat för såväl turismen och restaurangbranschen som andra inhemska servicenäringar i hela Europa. Storleksklassen på de direkta konsekvenserna framgår av statistiken med fördröjning, men man kan förvänta sig en betydande svacka i den ekonomiska tillväxten på grund av den minskade efterfrågan. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet och i Finland var mycket svag redan vid slutet av förra året.

Hur djup svacka coronaviruset förorsakar i den ekonomiska tillväxten blir beror i hög grad på hur länge de epidemirelaterade begränsningsåtgärderna och osäkerheten kring utvecklingen i hela Europa fortgår. Ju mer de påverkar konsumenternas förtroende, efterfrågan på tjänster och investeringarna, desto allvarligare och långvarigare blir konsekvenserna. Det är också möjligt att coronakrisen utlöser en ny våg av konkurser och en finansmarknadskris, eftersom företagens lönsamhet är svag särskilt i skuldsatta europeiska länder där ekonomin vuxit långsamt.

Prognosinstitutens bedömningar av coronapandemins konsekvenser för den ekonomiska tillväxten i Finland har snabbt blivit dystrare. När man ännu i mitten av mars bedömde att coronavirusets ekonomiska konsekvenser för Finland huvudsakligen kommer från den avtagande ekonomiska tillväxten i Kina, hade utsikterna cirka en vecka senare försämrats markant. För närvarande bedömer man att de negativa konsekvenser som åtgärderna kring coronapandemin har på den finländska samhällsekonomin till lika stora delar härstammar från såväl nedgången i hela världshandeln som minskningen i den inhemska efterfrågan och investeringarna. Samtidigt uppskattas nedgången i Finlands BNP i år bli ännu större än vad man tidigare räknat med.

De konjunkturinstitut som publicerat prognoser under de senaste dagarna, såsom Finlands Bank, Etla och Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, bedömer att det blir recession i den finländska ekonomin i år. Den vanligaste förväntade minskningen i bruttonationalprodukten är cirka 4–6 procent. I dessa prognoser antas det att effekterna av de begränsningsåtgärder som förorsakas av coronapandemin realiseras i Finland och resten av Europa som ett likadant tvärstopp i ekonomin som i Kina.

Den positivare ekonomiska scenarierna utgår från att pandemin i Finland och Europa blir kortvarig. Då realiseras de starkaste ekonomiska konsekvenserna för exporten och den inhemska efterfrågan i huvudsak under det andra kvartalet i år. Den finländska samhällsekonomin börjar i detta alternativ växa redan i slutet av året på grund av tillväxten i Kina och världsekonomin. Också den inhemska konsumtionen skulle stimuleras i slutet av året, eftersom det konsumtionsbehov som uppdämts under epidemin får den privata konsumtionen att öka kraftigt. Den svacka i den finländska samhällsekonomin som coronaviruset ger upphov till skulle i dessa scenarier ha formen av en V-kurva. Sysselsättningsgraden skulle sjunka med cirka en procentenhet på grund av tvärstoppet i ekonomin.

I scenarier där Finlands BNP i år minskar med 5–6 procent antas att pandemin och åtgärderna för att begränsa den drar ut på tiden i synnerhet i Europa och Förenta staterna. Då försvagar pandemin konsumtionen och investeringarna under en längre tid, och den ekonomiska utvecklingen efter krisen uppvisar inte en sådan V-formad återhämtning som uppskjuten konsumtion och uppskjutna investeringar normalt ger upphov till. I och med att den ekonomiska osäkerheten ökar skjuter människorna också upp till exempel sina bostadsköp. Det konsumtionsbeteende som förändrats under undantagsförhållandena kan bli bestående och därmed ge upphov till en ny typ av konsumtionsefterfrågan.

Det är möjligt att den finländska ekonomin i år stramas åt ännu mer än beräknat. Det är också möjligt att krisen blir utdragen och sprider sig till finansmarknaden, varvid det ekonomiska uppsving år 2021 som ingår i de positivare ekonomiska scenarierna skjuts upp. De mer negativa scenarierna utgår från att företagens finansieringsbehov för närvarande inte kan tryggas tillräckligt och att de nationella stödpaketen från centralbanker och regeringar inte räcker till. Då ökar sannolikheten för en omfattande konkursvåg bland företagen och en betydande ökning av arbetslösheten.

I samband med prognoserna har det också tagits fram positivare scenarier för recessionens djup, där den finländska samhällsekonomin krymper med cirka 1–3 procentenheter på grund av begränsningsåtgärderna. De positivare scenarierna baserar sig i typiska fall på OECD:s prognos från 2.3.2020, där världsekonomin uppskattades krympa med 0,5 procentenheter på grund av de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset.

tags