Chefekonom Minna Punakallio:

Fjärde tilläggsbudgeten i ett nötskal

Kuvassa: Minna Punakallio

Regeringen anslog i sin fjärde tilläggsbudget ett stödpaket till kommunerna. Paketet uppgår till totalt 1,4 miljarder euro. Stödpaketet ska ersätta de förluster som håller på att uppstå i kommunerna och samkommunerna under 2020 till följd av coronaepidemin. Omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen är oklara men i det här skedet rör sig  konsekvensbedömningarna  kring cirka 1,9 miljarder euro år 2020 för kommunernas ekonomi.

De största ekonomiska konsekvenserna för kommunerna kommer att bero på minskade skatte- och avgiftsintäkter till följd av begränsningsåtgärderna. De ekonomiska konsekvenserna av begränsningsåtgärderna och uppskjutandet av icke-brådskande vård kommer att öka kostnaderna inom basservicen såväl i år som under de kommande åren.

Stödpaketet består av flera kompletterande stödformer som syftar till att fördela stöden möjligast rättvist mellan kommunerna. Detta är en mycket bra målsättning. Även om coronakrisen påverkar ekonomin i alla kommuner så är förlusterna i euro räknat störst i stora städer på grund av den försvagade servicesektorn och sysselsättningen samt uteblivna inkomster från samfundsskatten. Ytterligare förluster uppstår dessutom av omorganiseringen av tjänsterna för barn och äldre samt till exempel på grund av minskade avgiftsintäkter från kollektivtrafiken.

Stödpaketet för kommunerna består till största delen av en höjning av statsandelen år 2020

Den absolut största delen av stödpaketet, 772 miljoner euro består av en icke öronmärkt höjning av statsandelen. Anslaget beviljas kommunerna enligt olika fördelningsgrunder som gör det möjligt att beakta konsekvenserna av coronakrisen i de olika kommunerna. Fördelningsgrunderna är fem: fyra kalkylerade delar och en behovsprövad höjning av statsandelen.

Den största enskilda posten, 370 miljoner euro, av höjningen av statsandelen bestäms i förhållande till utdelningen av kommunalskatten skatteåret 2020. Med denna post försöker man kompensera för förlorade kommunalskatteintäkter till följd av svagare sysselsättningsgrad. De minskade intäkterna från kommunalskatten drabbar framför allt de kommuner vars inkomster till största delen består av skatteinkomster.

En del av höjningen av statsandelen, 180 miljoner euro, fördelas utgående från invånarantalet i kommunerna. Alla har naturligtvis lidit ekonomiska förluster på grund av beredskaps- och begränsningsåtgärderna, samt uteblivna skatteinkomster.

Av den höjda statsandelen kommer 112 miljoner euro att fördelas utgående från antalet barn under 18 år och 60 miljoner utgående från antalet äldre, dvs personer som fyllt 64 år. Med dessa kriterier riktas stödet exempelvis till att lösa sociala problem bland barn och unga och till att utvidga rehabiliterings- och stödtjänster för äldre.

En höjning av statsandelar enligt prövning kan inte beviljas kalkylmässigt, utan kommunen ansöker om höjningen med en separat ansökan. I den fjärde tilläggsbudgeten stiger den behovsprövade höjningen av statsandelen från 10 till 60 miljoner euro (ökningen +50 miljoner euro). Av den behovsprövade höjningen av statsandelen avdras fortfarande 10 miljoner av alla kommuner från statsandelen för kommunal basservice. Bakom bifogade länk kan man läsa mer om ansökningstidtabellen för det behovsprövade stödet.

Kommunernas samfundsskatteandel höjs med 10 procentenheter

En avsevärd del av den fjärde tilläggsbudgetens stöd till kommunerna består av en tidsbestämd höjning av kommunernas samfundsskatteandel samt ett statsunderstöd av engångskaraktär till sjukvårdsdistrikten.

Samfundsskattens roll i kommunernas ekonomi är betydande. I tilläggsbudgeten höjs kommunernas samfundsskatteandel i år till 42,13 procent medan den normalt ligger på 32,13 procent. Statens andel minskar i motsvarande mån med 10 procentenheter till 57,87 procent. Ändringen ökar kommunernas inkomster också år 2021 eftersom kommunerna får en del av samfundsskatteintäkterna för år 2020 först följande år. Den allmänna höjningen av samfundsskatteandelen påverkar inte andelarna för de enskilda kommunerna.

Det är mycket svårt att säga hur mycket höjningen verkligen påverkar kommunens intäkter, men enligt aktuella uppskattningar skulle kommunernas samfundsskatteintäkter öka med 410 miljoner euro år 2020 och 110 miljoner euro år 2021. Den största nyttan av den 10 procentenheter högre samfundsskatteandelen har de kommuner där samfundsskatten har stor betydelse. Dessa kommuner är också de största förlorarna när samfundsskatteintäkterna minskar.

I tilläggsbudgeten ingår också 200 miljoner euro i statsunderstöd till sjukvårdsdistrikten. Med statsunderstödet ersätts kostnader för vård av coronaviruspatienter och beredskap inför pandemin samt sjukvårdsdistriktens eventuella underskott.

Kommunernas coronastödpaket består av flera olika åtgärder utöver allmänt stöd

 Den fjärde tilläggsbudgetens kommunpaket innehåller ytterligare några betydande förslag som påverkar kommunernas ekonomin och ökar stödets totalbelopp. Den viktigaste av dem är de ansökningar om statsbidrag för barn, unga och familjer som inletts inom Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Stödet riktas till utjämningen av inlärningsunderskottet och konsekvenserna av undantagsförhållandena. Utbildningsanordnare kompenseras också för förlorade avgiftsinkomster. I välfärdspaketet ingår också åtgärder inom SHM:s förvaltningsområde. I stimulanspaketet finns ett coronastöd på 100 miljoner euro som riktas till anordnare av kollektivtrafik för förlorade avgiftsinkomster.

Enligt Finansministeriet försöker man få den fjärde tilläggsbudgeten och lagändringarna att träda i kraft senast i början av juli. Regeringens coronastöd till kommunerna (statsandelar och skatteredovisningar) kan därefter betalas ut. Om tidsschemat håller kan de första utbetalningarna ske i augusti. Beslut om sjukvårdsdistriktens ansökningar om statsunderstöd fattas i höst.

De kommunvisa kalkylerna över den fjärde tilläggsbudgetens höjda statsandelar finns på Finansministeriets webbsida i en exceltabell i slutet av informationsbladet till kommunerna. Statsandelens och samfundsskatteandelens höjning ökar kommunernas intäkter i medeltal med 206 euro per invånare. Den minsta höjningen är +140 euro per invånare och den största +354 euro per invånare.

Läs den!

tags