Chefekonom Minna Punakallio:

När verkställs regeringens kommunbeslut under ramperioden?

Minna Punakallio

Regeringen Sanna Marin har i enlighet med regeringsprogrammet satt igång många åtgärder som påverkar kommunernas inkomster och utgifter under regeringsperioden. Regeringens beslut har beskrivits bland annat i den artikel som publicerades i chefekonomens spalt 6.11.2020 och i kommunekonomiprogrammet hösten 2020. Vissa av riktlinjerna är bestående, dvs. de påverkar den kommunala ekonomin också efter regeringsperioden. Andra är tidsbegränsade utvecklingsprojekt. Vårdreformen och dess verkningar på kommunernas inkomster och utgifter ingår ännu inte i ramarna för statsfinanserna, eftersom regeringspropositionen fortfarande genomgår tjänstemannaberedning.

De utgiftsökningar som drabbar kommunerna till följd av regeringens beslut ska dämpas med en så kallad utgiftsbegränsning som ingår i de finanspolitiska förfarandena. För närvarande ser det dock ut som att den utgiftsbegränsning som uppställts för kommunerna i planen för de offentliga finanserna i början av regeringsperioden kommer att överskridas. Överskridningen av utgiftsbegränsningen påverkas såväl av regeringens nya beslut som ökar utgifterna som av de preciserade kostnadskalkylerna för lagförslagen. Regeringens linje är att kompensera kommunerna till fullo för konsekvenserna av utökade uppgifter och förlorade inkomster.

De viktigaste besluten som ökar eller minskar kommunernas utgifter och inkomster åren 2020–2024 har sammanställts i en excel-tabell som bifogas den här artikeln. Tabellen innehåller i allmänhet inte coronastöd för år 2020, eftersom granskningen fokuserar på åtgärder som börjar år 2021. I tabellen ingår inte heller en mängd mindre utvecklingsprojekt som räknas som framtida investeringar, vilkas finansiering i regel upphör senast år 2022. Det råder även annars oklarhet om exakt när framtidsinvesteringarna kommer att genomföras, eftersom en del av dem kommer att bindas till åtgärder och finansiering från EU:s återhämtningsinstrument. I granskningen ingår inte heller regeringens riktlinjer till exempel för att åtgärda den eftersatta vården och servicen efter coronakrisen.

Tabellen innehåller dock en omfattande redogörelse över de förväntade konsekvenserna av regeringens utgiftsriktlinjer för kommunernas utgifter och inkomster inom de olika förvaltningsområdena under olika år. De största åtgärderna räknat i euro gäller Finansministeriets samt Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområden.

Kommunernas utgifter ökar under regeringsperioden med cirka 600 miljoner euro jämfört med det som beräknats i början av regeringsprogrammet. Om kommunernas utgifter till följd av de här besluten inte ökar mer än det som antagits under regeringens tjänstemannaberedning, kommer ökningen i kommunernas statsandelar att täcka utgifterna till fullo. Det är främst besluten om utgiftsriktlinjerna som medför att kommunernas inkomster ökar med cirka 650–700 miljoner euro under regeringsperioden.

Kommunernas inkomster ökar år 2021 utöver av ersättningarna för utgiftsriktlinjerna särskilt av coronatestningen och ökningen av kommunernas samfundsskatteandel. Viktiga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin är också de lagstadgade indexjusteringarna samt justeringen av kostnadsfördelningen.

Utmärkande för regeringens åtgärder under den här regeringsperioden är strävan att den kommunala ekonomin ska hållas neutral i förhållande till regeringens beslut. Kommunerna kompenseras alltså fullt ut för de ökade kostnaderna. Även många coronastöd har som mål att kompensera de utgiftsökningar som kommunerna fått. Det här gäller till exempel coronastöden för coronatestning år 2021. Avsikten med en del coronastöd är dock att kompensera för kommunernas förlorade inkomster, varför regeringen har ökat kommunernas samfundsskatteinkomster eller statsandelar för kommunal basservice. Den sammanlagda effekten av de här besluten är att regeringens åtgärder stärker den kommunala ekonomin såväl år 2020 som år 2021.

tags