Chefekonom Minna Punakallio:

Coronapandemin har ökat arbetslösheten och kommunernas utgifter för arbetsmarknadsstöd

Minna Punakallio

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var antalet arbetslösa i september 47 000 fler än i september 2019. Sammanlagt fanns det i september 208 000 arbetslösa. I den säsongsutjämnade statistiken låg arbetslösheten senast på motsvarande nivåer i början av 2017.

Coronapandemin syns nu tydligt i arbetskraftsundersökningen, eftersom Statistikcentralen i samband med offentliggörandet i september retroaktivt ändrade sina trendtidsserieuppgifter om arbetslöshet och sysselsättning. Orsaken är att de arbetslöshets- och sysselsättningsuppgifter som till följd av coronapandemin försämrades på våren inte har återhämtat sig under det senaste halva året. Därför gjordes det en kraftig och tydlig nivåförändring i en svagare riktning också i trendtidsserierna för våren 2020.

Enligt Arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt hade arbets- och näringsbyråerna i slutet av september sammanlagt 315 800 arbetslösa, vilket är knappt 90 000 fler än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet arbetslösa har alltså ökat också enligt arbets- och näringsbyråernas kundregister. I slutet av september fanns det 73 600 permitterade, av vilka merparten var permitterade på heltid. Jämfört med augusti minskade antalet heltidspermitterade något.

Det är ännu en aning för tidigt att förutspå hur höstens arbetslöshets- och sysselsättningsläge slutligen ser ut. Enligt prognoserna kommer arbetslöshets- och sysselsättningssiffrorna under de närmaste åren att vara rätt oförändrade. Nyheterna berättar dock samtidigt om ett förvärrat coronaläge och om många permitterings- och uppsägningsbeslut, så situationen kan också försämras ytterligare. I vilket fall som helst har arbetslöshetsgraden stigit markant jämfört med tiden före coronapandemin, och situationen verkar inte förbättras snabbt.

Coronapandemin har alltså slagit hårt mot samhällsekonomin och den offentliga ekonomin i Finland. Arbetslösheten minskar hushållens konsumtionsmöjligheter och välfärd samt ökar de offentliga utgifterna. Man glömmer ofta att även kommunerna helt eller delvis finansierar många av medborgarnas förmånsutgifter. Sådana förmåner är bl.a. kommunernas andel av det arbetsmarknadsstöd som Folkpensionsanstalten betalar, kommunernas andel av det grundläggande utkomststödet, understöd för närståendevårdare och personer med funktionsnedsättning samt stöd för barnvård.

Enligt den färskaste statistiken från Folkpensionsanstalten har kommunernas utgifter för arbetsmarknadsstödet i år uppgått till sammanlagt 300 miljoner euro (januari–augusti). Under motsvarande period i fjol var kommunernas andel av utgifterna för arbetsmarknadsstödet 261 miljoner euro, vilket betyder att kostnaderna i år redan har ökat med nästan 40 miljoner euro. Långtidsarbetslösheten fortsätter att öka kraftigt, och det finns inga tecken på att den ska börja minska.

tags