Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2021–2024

Coronan vände upp och ner på ekonomin och besluten vid ramförhandlingarna

Statsrådet publicerade 16.4.2020 planen för de offentliga finanserna som sammanställer statsrådets beslut om de offentliga finanserna och beskriver rambesluten och de ekonomiska utsikterna för statsfinanserna, den kommunala ekonomin, socialförsäkringsfonderna och den helhet dessa bildar. Dokumentet är regeringen Sanna Marins första plan för de offentliga finanserna.

Den 16 mars konstaterade statsrådet tillsammans med republikens president att undantagsförhållanden råder i Finland på grund av coronavirusutbrottet. Planen för de offentliga finanserna har utarbetats under mycket exceptionella omständigheter och den innehåller varken några mål eller planerade åtgärder för att uppnå några mål. Därför presenteras endast utvecklingsprognosen på medellång sikt för de offentliga finanserna utgående från en oberoende prognos.

Utsikterna för de offentliga finanserna och den kommunala ekonomin är mycket dåliga

Utsikterna för den finländska och globala ekonomin har försvagats mycket hastigt sedan början av år 2020 eftersom coronakrisen har lett till recession, produktionsstörningar och en kraftigt minskad efterfrågan såväl i Finland som internationellt. Coronaviruset är ett globalt problem som utöver mänskligt lidande också lett till försvagad ekonomisk aktivitet överallt. De negativa effekterna på ekonomin blir djupare ju fler som insjuknar allvarligt och ju längre begränsningsåtgärderna i de olika länderna varar. Recessionens djup och återhämtningen efter krisen beror också på hur effektiva de olika ländernas stimulansåtgärder är och hur de enskilda konsumenterna förhåller sig till livet efter pandemin.  

Enligt den ekonomiska prognos som ligger till grund för planen för de offentliga finanserna kommer BNP att minska med 5,5 procent i år. Arbetslösheten ökar med mer än en procentenhet, men coronakrisens effekt på den ekonomiska tillväxten förväntas avta fort. Därför förväntas den ekonomiska tillväxten bli 1,3 procent år 2021 och 2022. Därefter avtar tillväxttakten till under en procent.

Coronakrisen, de åtgärder som vidtagits för att begränsa smittspridningen och den försvagade ekonomiska situationen leder till att underskottet och skuldsättningsgraden i den offentliga ekonomin ökar snabbt. Statsekonomin drabbas värst både av pandemin och av finansieringsansvaret för stimulansåtgärderna. Också lokalförvaltningens, dvs. kommunsektorns ekonomi stramas åt till det yttersta. Krisen drabbar särskilt kommunernas skatteinkomster samtidigt som utgifterna ökar och kommunernas framtida finansieringsansvar växer. Den kommunala ekonomin var ansträngd redan före coronakrisen. Lokalförvaltningens finanser tyngs dessutom av en allt äldre befolkning och eftersatt underhåll.  

Prognosen för den offentliga ekonomin utgår från att skattegraden är ganska stabil under prognosperioden. Utgiftsnivån förväntas däremot öka till närmare 60 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2020. Utgiftsökningen överskrider den offentliga sektorns inkomster under hela prognosperioden. Enligt prognosen stiger de offentliga samfundens skulder till närmare 80 i förhållande till bruttonationalprodukten år 2024.

 

Läs mer på Kommunförbundets webbsidor:

Läs mer på webben:

tags