Onödiga normer ska bort: Mindre byråkrati, mer fungerande tjänster

Regeringen har hört Kommunförbundet: under denna regeringsperiod ska normer som orsakar stelhet i den kommunala verksamheten avvecklas. Det innebär större flexibilitet för kommunerna att sköta saker lokalt på bästa möjliga sätt. ​

Men vilka normer kunde avvecklas? Samla in onödiga normer nu i november och december 2023! Kommunförbundet manar alla städer och kommuner samt deras förtroendevalda och tjänsteinnehavare till insamling av normer som kunde avvecklas.

Meddela oss om en norm ökar byråkratin i verksamheten på adressen onodiganormer@kommunforbundet.fi​ eller bjud in Kommunförbundet till din kommun på ett normbesök!

Kom med och luckra upp normerna!

På denna webbplats publicerar vi varje vecka normer som gäller just nu. Delta i arbetet så kan också den norm du anmält dyka upp på webbplatsen.

Varför behöver normerna luckras upp?

Uppluckrade bestämmelser ger kommunerna möjlighet att agera mer effektfullt och ekonomisk hållbart. De kan producera tjänster som är mer anpassade till lokala behov och resurser.

En uppluckring av normer kan minska de administrativa kostnaderna och effektivera serviceprocesserna.

I stället för normer vill vi ha möjlighet att testa lokala sätt att tillhandahålla tjänster. Lagförsök kan ge sådana möjligheter.

På denna sida och i sociala medier ger vi regelbundet exempel på normer som gör kommunernas verksamhet stelare.

NORM: Kommunerna ska utarbeta en likabehandlingsplan för småbarnspedagogiken

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Kommunerna har ålagts att utarbeta en separat likabehandlingsplan för småbarnspedagogiken. Planen utarbetas utöver likabehandlingsplaneringen på kommunal nivå.

Kunde kommunerna befrias från en skild likabehandlingsplan för småbarnspedagogiken?

Utgångspunkten för småbarnspedagogiken är i sig att främja jämställdhet och likabehandling. Kommunerna har redan en mer omfattande skyldighet att göra upp en sektorsöverskridande likabehandlingsplan och därför är utarbetandet av specifika planer per verksamhetsställe överlappande arbete. Skyldigheten att göra upp separata planer tyder på bristande förtroende för kommunernas övergripande planer och ledningen med dem.

Kommunernas uppgifter: Kommunerna ansvarar i sista hand för saneringen av mark och grundvatten

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Kommunen har det yttersta ansvaret för att utreda och sanera förorenad mark, om inte förorenaren eller områdets innehavare kan åläggas ansvaret. 

Kan skyldigheten att utreda och sanera förorenade markområden överföras från kommunerna till staten? 

En betydande del av de objekt som kräver sanering är sådana att förorenaren inte kan ställas till svars, varvid det är de nuvarande innehavarna av områdena som svarar för åtgärder och kostnader. Skyldigheten medför överraskande och oskäliga kostnader för kommunerna. 

NORM: Alla kommuner ska i sin strategi fastställa långsiktiga mål inom sju delområden

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Enligt kommunallagen ska alla kommuner ha en kommunstrategi, i vilken de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi beslutas. Strategin ska också ta hänsyn till sju olika teman.

Kunde kommunerna få bestämma själv innehållet i sin kommunstrategi?

Kommunerna är vana att göra upp strategier. Den nuvarande lagstiftningen lägger hinder för smidiga sätt att göra upp och genomföra kommunstrategin. Lagen vill stöpa olika kommuners strategier i samma form, vilket inte stöder ledningen av verksamheten i kommunerna. Kommunerna använder sig av omfattande programhelheter till stöd för strategin och dessa överlappar de teman som nämns i lagen.

Kommunerna har inte rätt att använda inkomstregistret för småbarnspedagogikens avgifter

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Kommunerna har skyldighet att för barn som deltar i småbarnspedagogik ta ut en avgift som baserar sig på föräldrarnas inkomster. Inkomstregistret nämns inte i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. Barnets förälder måste därför ge separat tillstånd att använda inkomstregistret.

Kunde kommunerna ges rätt att kontrollera förälderns inkomster direkt i inkomstregistret?

Detta skulle göra kommunens service och uttagandet av avgifter smidigare samt minska kundernas arbete.

Till exempel FPA har redan en motsvarande rättighet. Det är främst fråga om att begreppet inkomstregister inte finns i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken.

Bestämmelser om kommunernas jämställdhets- och likabehandlingsplaner finns i två olika lagar

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Bestämmelser om kommunernas jämställdhets- och likabehandlingsplaner finns i två olika lagar. Dessa lagar styrs av två olika ministerier, Justitieministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet.

Kunde jämställdhets- och likabehandlingsplaner regleras i bara en lag?

Jämställdhets- och likabehandlingsplaneringen görs ofta som en helhet, men kommunerna måste förhålla sig till två lagar samtidigt. Utvecklingen av lagstiftningen framskrider därtill i otakt, vilket avspeglar sig i kommunernas verksamhet.

NORM: För varje barn på ett daghem eller i familjedagvård ska en individuell plan för småbarnspedagogik göras upp

VAD ÄR DET FRÅGA OM? För varje barn på ett daghem eller i familjedagvård ska en individuell plan för småbarnspedagogik göras upp även om det inte vore nödvändigt för varje barn.

Kunde en individuell plan för småbarnspedagogik göras upp endast för barn som behöver stöd?

Utarbetandet av individuella planer är mycket arbetsdrygt och alla barn har inte nödvändigtvis behov av en individuell plan. En uppluckring av planeringsskyldigheten kunde förenhetliga praxisen till att likna den inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

NORM: Vid behandlingen av bygglov måste kommunen kontrollera uppgifterna om fastighetsägaren flera gånger

VAD ÄR DET FRÅGA OM?  Enligt nuvarande lagstiftning behöver den som söker bygglov inte själv ta reda på sin rätt att söka bygglov. Kommunen som behandlar bygglov har skyldighet att utreda uppgifterna om ägarna till fastigheter och byggplatser. Dessutom måste uppgifterna kontrolleras i flera omgångar. 

Kunde tillståndsprocesserna kring bygglov effektiveras genom att slopa kommunernas skyldighet att kontrollera uppgifterna om ägarna? 

Kontrollen av uppgifterna om fastighetsägaren är tidskrävande och den behöver göras smidigare. Lagstiftningen bör ändras så att den som ansöker om bygglov ansvarar för utredningen av ägaruppgifterna. Detta skulle effektivera och försnabba servicen och spara resurser i kommunerna. 

NORM: Jämställdhetsplanerna i småbarnspedagogiken ska utarbetas separat för varje verksamhetsställe

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Kommunerna är skyldiga att utarbeta en separat jämställdhetsplan för varje verksamhetsställe inom småbarnspedagogiken. I fråga om familjedagvård och öppen småbarnspedagogik kan en gemensam plan utarbetas. Planerna görs utöver jämställdhetsplaneringen på kommunnivå.

Kan kommunerna befrias från jämställdhetsplanering specifikt för varje verksamhetsställe?

Utgångspunkten för småbarnspedagogiken är redan i sig att främja jämställdhet och likabehandling. Kommunerna har redan en mer omfattande skyldighet att göra upp en sektorsöverskridande jämställdhetsplan och därför är utarbetandet av specifika planer överlappande arbete. Den tid som går till extra planeringsarbete är sådan som kunde användas till arbetet med barnen. Den verksamhetsställesspecifika planeringsskyldigheten tyder på bristande förtroende för kommunernas övergripande planer och ledningen med dem.

Kommunernas uppgifter: Veterinärvård och veterinärtjänster som en del av miljö- och hälsoskyddet

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Det är kommunens uppgift att ordna veterinärvård och veterinärtjänster som en del av miljö- och hälsoskyddet. Veterinärvården har inget samband med kommunens övriga uppgifter. Kommunerna har svårt att rekrytera tillräckligt med veterinärer.

Kunde veterinärvården och veterinärtjänsterna vara någon annan myndighets uppdrag?

Veterinärtjänsterna kunde till exempel ordas som en del av statens regionalförvaltning, på så sätt kunde resurserna användas effektivt och ändamålsenligt.

Det kunde också vara lättare att rekrytera nyutexaminerade veterinärer till större enheter, som bland annat kan erbjuda introduktion och stöd av äldre kolleger.

NORM: Distansundervisning är inte möjlig i den grundläggande utbildningen

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Distansundervisning har inte nämnts som en kompletterande undervisningsform trots att en del kommuner är villiga att utveckla också sådan undervisning.

Kunde distansundervisning var en möjlighet jämsides med närundervisning?

I städer kunde distansundervisningen effektivera resursanvändningen: undervisningsgrupperna kunde bildas mångsidigt och flexibelt.

Barnen i glesbygden blir allt färre och de har lång väg till skolan. Distansundervisning kunde möjliggöra god undervisning oberoende av geografiska avstånd och tillgång till personal.

NORM: Överlappande planer och rapporter, del 1

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Kommunerna måste utarbeta ett antal lagstadgade planer om välfärden, vilket slukar resurser. Till exempel är välfärdsplanen för barn och unga är lagstadgad, liksom den välfärdsberättelse och välfärdsplan med uppgifter om välfärd och åtgärder enligt åldersgrupp som kommunen utarbetar. I alla dessa behandlas barns och ungas välfärdssituation och åtgärder som behövs.

Kunde man förenkla utarbetandet av välfärdsplaner och rapporter så att det överlappande arbetet minskar? Kunde kommuner få större handlingsutrymme att överväga sammanslagning av planerna samt deras ändamålsenlighet?

Med färre rapporter och planer att utarbeta skulle det överlappande administrativa arbetet minska.

NORM: Kommunen ska göra förhandsbedömningar av olika besluts inverkan

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Alla beslut, stora och små, ska bedömas efter de konsekvenser beslutet får för kommuninvånarnas välfärd och hälsa. Om det så bara gäller att sätta upp ett trafikmärke.

Kunde kommunerna själva få avgöra vilka beslut som behöver konsekvensbedömas?

Till tjänsteinnehavarnas beredningsarbete hör redan nu att på ett mångsidigt sätt utvärdera konsekvenserna av beslut. Oberoende av åläggandet hör invånarnas välfärd till kommunens främsta prioriteringar.

NORM: Alla kommuner bör ha råd som består av kommuninvånare

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Enligt kommunallagen ska varje kommun inrätta som lagstadgade påverkansorgan ungdomsfullmäktige, äldreråd och råd för personer med funktionsnedsättning. Det här betyder att specialgrupperna ges möjlighet att påverka och bli hörda genom råden som företräder dem.

Kunde kommunerna ges friheten att själva bestämma hur de på bästa sätt kan beakta och ta med olika kommuninvånare i sitt beslutsfattande?

Kommunen står nära sina invånare och kan snabbt höra olika grupper och identifiera de bästa sätten att ge olika invånare möjlighet att delta. Kommunerna bör inte åläggas i lag att använda vissa metoder för påverkan och deltagande.

Kommunens uppgift: djurskydd och tillsynen över djursjukdomar på uppdrag av staten

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Staten betalar för att kommunerna åtar sig djurskyddet och tillsynen av djursjukdomar. Kostnaderna för verksamheten specificeras och skickas till regionförvaltningsverket som godkänner fakturan varefter Livsmedelsverket ersätter kommunen för en del av kostnaderna.

Kunde skötseln av dessa uppdrag överföras på staten?

Det nuvarande faktureringssystemet är för både kommunerna och regionförvaltningsverken en betydande administrativ börda, som försvinner om staten tar över skötseln av uppdraget.  Utförandet av tillsynsuppgifter på ett större område skulle dessutom minska problemen i anknytning till ordnandet av tillsynen.

NORM: Anordnare av yrkesutbildning ska ansöka om anordnartillstånd för en ny utbildning som leder till examen

Anordnare av yrkesutbildning ska ansöka om anordnartillstånd av Undervisnings- och kulturministeriet för att inleda en ny utbildning som leder till examen.

Kunde förfarandet med tillstånd att ordna yrkesutbildning och ansökningsprocessen luckras upp så att utbildningsanordnaren inte behöver ett separat anordnartillstånd för varje utbildning?

Den examensspecifika regleringen av tillstånden att ordna utbildning och processerna kring den bromsar avsevärt ordnandet av utbildningar som tillgodoser arbets- och näringslivets behov i regionen. En uppluckring av regleringen av anordnartillstånden skulle möjliggöra ett flexibelt utbud av utbildningar som beaktar de lokala arbets- och näringslivsförhållandena samtidigt som det kunde förbättra sysselsättningen.

NORM: Elektronisk kommunikation är inte möjlig utan separat godkännande

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Varje finländare ska separat godkänna att kommunen får ta kontakt elektroniskt. Kommunen kan inte utnyttja den elektroniska kommunikationen fullt ut om personen inte separat godkänt detta.

Kunde processen för elektronisk kommunikation med invånarna i stället vändas så att kunden uttryckligen måste förbjuda elektronisk kommunikation?

På så sätt kunde onödiga processer för godkännande undvikas och ärenden kunde skötas snabbare och enklare genom elektronisk kommunikation.

NORM: Bibliotekschefer ska ha högre högskoleexamen

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Av den som leder det kommunala biblioteksväsendet krävs lämplig högre högskoleexamen, ledarförmåga och god förtrogenhet med bibliotekens uppgifter och verksamhet.

Kunde en person med lägre högskoleexamen vara lämplig som bibliotekschef?

I dagens läge, när råder brist på lämpliga bibliotekschefer med högre högskoleexamen, är lösningen i många kommuner att ansvaret för att leda biblioteket överförs på den som leder hela bildningsväsendet, och den personen har kanske ingen erfarenhet av biblioteksverksamhet.

Om behörigheten till tjänsten var mer flexibel och lägre högskoleexamen räckte, kunde posten som bibliotekschef intressera fler personer inom bibliotekssektorn.

NORM: Kommunen ska intervjua en arbetslös arbetssökande varannan vecka

VAD ÄR DET FRÅGA OM? Lagen anger noggrant hur ofta kommunen ska ordna samtal med en arbetslös arbetssökande. Under de tre första månaderna av arbetslösheten ska samtal ordnas varannan vecka.

Kunde AN-tjänsterna bygga på ett kundperspektiv i stället för ett noggrant angivet antal samtal?

Den arbetssökandes behov är individuella och varje persons situation är unik. Kommunerna kan möta den arbetssökande och bedöma vilka tjänster som bäst främjar sysselsättningen och hur processen fortskrider.  Den nya finansieringsmodellen sporrar kommunerna att göra sitt bästa.