Våra mål 2022

Kuntaliiton johtoa

Kommunförbundets mål är att skapa en hållbar grund för de alltmer olika kommunernas arbete för invånarnas välfärd och främjande av regionens livskraft. Vårt mål är att kommunerna ska ha tillräckliga ekonomiska och funktionella förutsättningar och frihet att genomföra sina uppdrag.

Här kan du läsa om Kommunförbundets mål, som ses över varje år. Målen är samlade under tio strategiska teman. Mål och teman fastställdes vid förbundsdelegationens sammanträde 3.12.2021.

Mer information om strategin hittar du här.

Öppna alla

Nya hållbara kommuner

Kommunerna står inför förändringar som saknar motstycke. De viktigaste bland dem är:

  • urbaniseringen och flyttningsrörelsen
  • kommunerna och stadsdelarna utvecklas år olika håll
  • befolkningen åldras, nativiteten sjunker och den kulturella mångfalden ökar
  • den representativa demokratins framtid och nya sätt att delta
  • motverkandet av och anpassningen till klimatförändringen samt materialrevolutionen och den cirkulära ekonomin
  • digitaliseringen och förändringarna i arbetslivet
  • förändringarna i kommunernas uppgifter, roller och finansiering i synnerhet när social- och hälsovårdsreformen träder i kraft i januari 2023 och när arbets- och näringstjänsterna överförs till kommunernas ansvar år 2024.

Vision för framtidens kommuner

Framtidens kommun skapar en bra vardag där man tar hänsyn till alla invånare, både i den digitala och den fysiska miljön. Kommunen fostrar och tjänsterna för fostran hör till de viktigaste i arbetet för kommunernas livskraft och välfärd.

Kommunen tryggar en hållbar livsmiljö på kortare och längre sikt, utvecklar sysselsättningen och företagens verksamhetsförutsättningar som en del av det lokala ekosystemet samt bygger kommuninvånarnas vardagsmiljö. Kommunen beaktar olika grupper jämlikt och engagerar invånarna. Kommunen är mer än sina tjänster – den är kommuninvånarnas hem.

Våra mål

  1. Det är viktigt med framtidsperspektiv på kommunernas självstyrelse, samhälleliga betydelse, roll och verksamhetsförutsättningar.
  2. De olika kommunerna ska med fungerande strategisk ledning skapa hållbara lösningar med utgångspunkt i sina egna förutsättningar, styrkor och utmaningar.
  3. Statens kommunpolitik bör vara långsiktig och omspänna flera regeringsperioder.
     Verksamheten ska värna om kommunernas självstyre och ta hänsyn till kommunernas olikheter samt inbördes växelverkan, partnerskap och förtroende mellan staten och kommunerna.
  4. Kommunerna bör ges större frihet att själva bestämma hur de ordnar servicen i kommunen. Kommunerna och staten bör enas om ambitionsnivån för tjänsterna och förutsättningarna för genomförandet av dem.
  5. Statens detaljerade normstyrning bör trygga att de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses jämlikt. Detaljstyrning av produktionssätt eller förvaltning får inte bromsa innovationer eller effektiv verksamhet. 
  6. Kommunernas olika lösningar och regionala samarbetsmodeller bör ges plats för att man ska kunna finna de lämpligaste verksamhetsformerna för regionen. Staten bör stödja arbetet och förnya sin styrning så som de nya verksamhetsformerna förutsätter.
  7. Kommunerna bör ordna sina tjänster kostnadseffektivt och på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Staten bör stödja effekten av kommunernas sektorsövergripande åtgärder för hållbar utveckling och möjliggöra försök, flexibilitet och tillräckliga resurser samt koordinera den sektorspecifika styrningen.
  8. Finansieringsprincipen för kommunerna tryggas och finansieringssystemet förnyas.

Läs mer om åtgärderna för målen på Nya hållbara kommuner

Hållbar kommunekonomi

Kärnan i hållbar kommunal ekonomi är balansen mellan inkomster och utgifter på längre sikt.  I en kommun med hållbar ekonomi räcker skattefinansieringen både för tillhandahållandet av den lagstadgade servicen och för utvecklandet av kommunen och regionen. Kommunen ordnar högklassig och kostnadseffektiv basservice för sina invånare, antingen själv eller i samarbete med andra aktörer.

Dessutom förbereder kommunen sig för framtiden med rimliga investeringar, samarbete och tillräckliga ekonomiska marginaler. SociaIt och ekologiskt ansvarstagande är en viktig del av beslutsfattandet i en ekonomiskt hållbar kommun.

Våra mål

  1. Kommunerna bör tryggas förutsättningar att finansiera sina tjänster och stärka främjandet av sysselsättningen och motverka klimatförändringen.
  2. Framtidens kommuner och ändringarna i servicestrukturen i kommunerna (t.ex. inom vården, räddningsväsendet och sysselsättningstjänsterna) bör genomföras på ett ekonomiskt hållbart sätt.
  3. Kommunerna bör tryggas förutsättningar att balansera sin ekonomi även vid ökande skuldsättning.
  4. Frågor som är viktiga för kommunerna bör beaktas i genomförandet av programmet för hållbar tillväxt.

Kommunerna och social och hälsovårdsreformen

Vid genomförandet av social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för uppgifterna inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet till de nya välfärdsområdena 1.1.2023. Denna förändring berör nästan 200 000 anställda och uppgifter överförs från över 200 nuvarande ansvarsorganisationer. När det gäller finansieringen överförs cirka 24 miljarder euro av kommunernas statsandelar och skatteinkomster till statsfinansieringen av välfärdsområdena.

Reformen innebär en avgörande ändring i kommunernas roll och vid genomförandet måste man planera och tillämpa samarbetslösningar mellan kommunerna och välfärdsområdena.

Läs mera om social- och hälsovårdsreformen och Kommunförbundets stöd i social- och hälsovårdsreformen.

Våra mål

  1. Kommunerna och välfärdsområdena måste ges möjlighet att på ett kontrollerat sätt överföra uppgifterna inom vården och räddningsväsendet.
  2. Ett välfungerande samarbete mellan välfärdsområdena och kommunerna måste säkerställas och samarbetsformerna anpassas till regionala behov.
  3. I genomförandet av reformen och beredningen av lagstiftningen om den bör kommunernas och regionernas olikheter beaktas. Fokus läggs på basservice och förebyggande verksamhet.
  4. Lagstiftningen som gäller välfärdsområdena och kommunerna bör revideras med tanke på de gemensamma invånarna, den lokala och regionala självstyrelsen samt den offentliga ekonomin i sin helhet så att båda kan sköta sina lagstadgade uppgifter.

Kommunerna främjar sysselsättningen och näringsverksamheten

Sysselsättnings- och näringstjänsterna överförs på kommunernas ansvar år 2024. Ändringen behövs eftersom arbete och arbetstagare inte möts tillräckligt effektivt i dagsläget, servicen är splittrad på olika håll, informationen når inte fram och ingen har överblick.

Den kommunbaserade modellen utgör ett kommunalt ekosystem. Kommunen kan mobilisera hela sitt verksamhetsfält för att främja sysselsättningen, från infrastrukturen till innovationsverksamheten. Kommunerna känner sina invånare och företagen i området och de har livskraftsincitamenten och resultatansvaret för att sysselsätta sina invånare.

Efter vårdreformen kommer sysselsättnings- och näringstjänsternas andel av kommunens serviceutbud att öka från tre till rentav tretton procent. Helheten omfattar också en finansieringsreform som påverkar avsevärt bland annat hur servicen organiseras och allokeras, serviceprocessen samt riktningen för kommunens livskrafts- och sysselsättningsarbete.

Kommunerna möter förändringen från mycket olika utgångslägen. Kommunförbundet stöder kommunerna genom projektet för förändringsstöd som skapar de övergripande strukturerna för förändringen, kommunicerar aktivt om förändringen och ökar växelverkan mellan aktörerna.

Våra mål

  1. Sysselsättningstjänsterna bör bli en del av kommunernas företagsverksamhets- och sysselsättningsfrämjande åtgärdspaket som stärker kommunernas förutsättningar att främja den lokala livskraften.
  2. Reformen inom sysselsättningstjänsterna bör genomföras på ett sätt som ger kommunerna förutsättningar att organisera sysselsättningstjänsterna ändamålsenligt och kostnadseffektivt.
  3. Serviceproducenterna för arbetssökandes väg tillbaka till arbetsmarknaden bör identifieras och de ska få förutsättningar att samarbeta smidigt.
  4. Kommunernas roll och aktörsnätverken som kommunernas samarbetsparter bör etableras inom främjandet av sysselsättningen.

Tillgängliga utbildningstjänster och hållbara strukturer i den grundläggande utbildningen

De stora demografiska trenderna, den allt äldre befolkningen och den sjunkande nativiteten, påverkar ordnandet av utbildningen i sin helhet. Dessutom går befolkningsutvecklingen åt olika håll i kommunerna. Utbildningens tillgänglighet är en av 2020-talets stora utmaningar för kommuner och samkommuner.

Förutsättningarna för att ordna utbildning påverkas dessutom av att arbetslivet förändras och regionerna utvecklas olika. Vi behöver nya och flexibla lösningar samt starkare samarbete mellan aktörerna för att säkerställa tillgång och tillgänglighet i utbildningen.

År 2022 inleds ett nätverksprojekt för att stärka hållbara strukturer i den grundläggande utbildningen och utveckla samarbetet mellan utbildningsanordnare. Skolorna, undervisningen och lärandet måste öppnas så att utbildningsanordnare kan dra nytta av samarbetet i större utsträckning än för närvarande.

Målet är att tillsammans med kommunerna identifiera och utveckla lösningar som kan tillämpas lokalt i den grundläggande utbildningen. På nationell nivå påverkar vi och kommunicerar om ändringsbehov som identifieras under projektets gång.

Våra mål

  1. Bildnings- och utbildningstjänsterna är en viktig del av verksamheten i kommunerna och de ska ordnas med hållbar tillgång och tillgänglighet.
  2. Kommuner och utbildningsanordnare bör ha fungerande och ekonomiskt effektiva samarbetsmodeller för att ordna utbildning och för arbetslivets utbildningsbehov.
  3. Den kommunbaserade grundläggande utbildningen främjar barnens bildning, kunnande och välmående. I utgångspunkterna för ordnandet identifieras alternativen. Flexibilitet och mångsidighet är en resurs.
  4. Kommunernas roll i utvecklingen av utbildning och kompetens behöver fortsättningsvis stärkas.
  5. Samarbete som överskrider kommungränserna och utbildningsformerna bör främjas för att säkerställa tillgänglighet till utbildning
  6. Basfinansieringen för utbildningen bör ökas så att den motsvarar kostnaderna.
  7. Nya kontaktytor behöver bildas mellan kommuner och välfärdsområden så att serviceövergångarna mellan dem blir smidiga och främjar välfärden.

Hållbara samhällen, motverkande av och beredskap inför klimatförändringen

Genom planeringen och genomförandet av markanvändningen och med stöd av markpolitik och myndighetstjänster formar kommunerna närmiljön för invånarna och företagen i området. Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets kritiska infrastruktur.

En fungerande och trivsam fysisk miljö och tillgänglig service är nyckelfaktorer för en livskraftig kommun. Klimatförändringen, den allt kärvare offentliga ekonomin och den åldrande befolkningen ställer krav på utvecklingen av samhällena.

Kommunförbundet har som mål att hjälpa kommunerna att utveckla ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara samhällen. Genom att påverka lagstiftningen, förvaltningen och finansieringen arbetar vi för att kommunerna ska kunna skapa ramarna för en smidig, hållbar och trygg vardag för sina invånare och verksamhetsförutsättningar för företagen.

Vi vill stärka kommunernas förmåga att möta utmaningar som klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald och digitaliseringen av den byggda miljön. Vårt mål är att också EU:s klimat- och miljöpolitik stöder den gröna omställningen i kommunerna i Finland.

Trygga och kriståliga kommuner förbereder sig för störningssituationer och verkar aktivt för invånarnas trygghet. Invånarna ska kunna lita på att den lokala servicen fungerar i alla situationer, att störningssituationer bemästras och att kommunikationen om dem är öppen, informativ och snabb. Det här förutsätter att kommunerna och de kommande välfärdsområdena samarbetar smidigt och säkerställer att de har klara verksamhetsmodeller.                 

Våra mål:

  1. I reformen av lagstiftningen om markanvändning måste man förbättra kommunernas möjligheter att utveckla samhället på ett hållbart sätt. Kommunernas planläggningsmonopol, markpolitikens villkor och friheten att besluta om organiseringen av byggnadstillsynen måste bibehållas.
  2. Utvecklingen av den nationella informationshanteringen för den byggda miljön bör stärka kommunernas effektiva funktion och digitala kompetens. Målet är interoperabilitet och smidig överföring mellan olika aktörer.
  3. Kollektivtrafiken behöver stöd för att komma på fötterna igen efter pandemin. Att cykla cykla eller promenera gynnar arbetet för ett bättre klimat och är också bra för folkhälsan. Den riksomfattande trafiksystemplaneringen bör vara långsiktig, förutsägbar och effektiv. Planeringen och principerna för samfinansieringsmodellen bör grunda sig på samarbete och partnerskap mellan kommunerna och staten.
  4. Förutsättningarna för kommunernas klimatarbete och klimatledarskap bör förbättras, behovet av stöd identifieras och arbetet bör få tillräcklig statlig finansiering.
  5. EU:s gröna giv (EU Green Deal) ska stödja den gröna omställningen i kommunerna genom bland annat: lagstiftningen, finansieringen och utvecklingsinitiativen inom energi-, trafik- och klimatpolitiken.
  6. Kommunernas möjligheter att systematiskt och kostnadseffektivt förvalta sina lokaler bör förbättras.
  7. Betydelsen av och ägarskapet till kritisk infrastruktur bör identifieras och kommunernas ekonomiska förutsättningar att ordna avgifts- och skattefinansierad service bör tryggas i lagstiftningen.
  8. Kommunernas säkerhetsarbete och kristålighet måste stärkas. I dimensioneringen av räddningsväsendets tjänster måste närservicen i kommunerna tryggas också efter välfärdsområdesreformen. Ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena måste säkerställas kring frågor om beredskap, beredskapsplanering och den övergripande säkerheten.

Socialt hållbara kommuner

Kommunernas roll i främjandet av välfärden och tryggandet av en god vardag är viktig också efter vårdreformen. Den utdragna pandemin har tvingat kommunerna att snabbt lösa svåra och omfattande utmaningar inom välfärden, såsom det försämrade välmåendet bland barn och unga samt ensamheten i olika åldersgrupper.

Social hållbarhet  handlar om kommuninvånarnas möjligheter att påverka sitt eget liv i kommunen. I socialt hållbara kommuner satsar man på välfärden, invånarnas delaktighet och förebyggandet av generationsöverskridande utsatthet. Andra viktiga aspekter är till exempel jämlikhet, jämställdhet, säkerhet och socialt hållbara tjänster och tillräcklig försörjning.

Kärnan i social hållbarhet är minskad ojämlikhet och samhällelig rättvisa som kommunerna på olika sätt iakttar i sin egen verksamhet. En socialt hållbar kommun beaktar alla befolkningsgrupper och i synnerhet dem som riskerar att hamna utanför samhället.

Våra mål

  1. Kommunernas förmåga att bygga socialt hållbara samhällen och trygga en god vardag enligt FN:s mål i Agenda2030 bör stödjas.
  2. I kommunens verksamhet, ledarskap, värderingar, resurser och strukturer bör man särskilt betona förebyggande av utsatthet och främjande av delaktighet, minskad ojämlikhet samt likabehandling och jämställdhet. Dessutom ska kommuner och samkommuner ges möjlighet att ordna smidig service och möjligheter till partnerskap med andra aktörer.
  3. Delaktigheten bör ses som en viktig del av den sociala hållbarheten och de olika kommunerna utvecklar den med utgångspunkt i sina egna styrkor.
  4. Kommunernas medvetenhet om den sociala hållbarhetens olika aspekter och den kompetens som krävs behöver stärkas för att kommunerna ska kunna identifiera sitt utvecklingsbehov och hitta lösningar.

Digitalisering, digital kompetens och plattformsekonomi

Digitaliseringen är ett utbrett fenomen som på många sätt påverkar samhället och kommunernas verksamhet och kräver ny kompetens i kommunerna. Digitaliseringen leder till förändringar i arbetet i kommunerna, tidsanvändningen, riskerna och olika behov av stöd. Genomförandet av digitaliseringen förutsätter kompetens, aktivt ledarskap och agerande.

Den tekniska utvecklingen innebär nya möjligheter att förbättra kommuninvånarnas vardag. Den digitala utvecklingen kräver resurser samtidigt som kommunerna kämpar med en försvagad kommunal ekonomi och en alltmer komplex teknologi.

Resurserna för utvecklandet av moderna digitala tjänster belastas av datasystemens brist på interoperabilitet, behov av smidig överföring och hantering av data mellan olika aktörer, växande hot mot informationssäkerheten och strängare lagstiftning. Informationsförvaltningens roll i kommunerna har förändrats från stödserviceenhet till utvecklingspartnerskap.

Eftersom kommunerna oberoende av storlek har samma lagstadgade uppgifter är det helt klart att alla inte har samma utgångsläge inför utmaningarna. Vi stöder kommunerna i utnyttjandet av digitaliseringen bland annat genom att bygga nätverk för samarbete och spridande av god praxis.

Vid intressebevakningen betonar vi särskilt betydelsen av nationella lösningar och god lagstiftning samt beaktandet av kommunernas behov vid planeringen och genomförandet av dem på ett så övergripande sätt som möjligt.

Våra mål

  1. I statens lagstiftnings- och utvecklingsprojekt som gäller kommunernas datasystem bör omfattande konsekvensanalyser ingå och kommunerna bör kompenseras för kostnader som förorsakas av ändringar i datasystemen.
  2. Kommunerna bör vara uppmärksamma på den digitala säkerheten i kommunen och vidta åtgärder för att stärka den. De statliga aktörerna måste på bred front informeras om utmaningarna och behoven inom kommunsektorn beträffande den digitala säkerheten. Kommunerna bör i mån av möjlighet omfattas av de nationella tjänsterna för ett bättre dataskydd.
  3. Interoperabiliteten bör förbättras och konkretiseras med avstamp i kommunernas behov I synnerhet bör interoperabiliteten i informationssystemen utvecklas på nationell nivå mellan kommunerna och de olika myndigheterna.
  4. Kundperspektivet bör vara det konkreta digitaliseringsarbetets utgångspunkt i projekt, lagstiftning och utvecklingsåtgärder som gäller kommunerna.
  5. Incitamentssystemet för digitaliseringen måste ses över på så sätt att finansieringen riktas till objekt som ur kommunernas synvinkel har bättre effekt och så att den inte påverkar kommunernas statsandelar för basservice.
  6. Kommunernas förmåga att möta omställningarna i arbetslivet till följd av digitaliseringen bör säkerställas.
  7. Den digitala plattformsekonomins möjligheter bör identifieras och utnyttjas i kommunernas verksamhet.

Den kommunala demokratins tillstånd och framtid samt stöd inför den nya fullmäktigeperioden

Kommunförbundet utvecklar växelverkan mellan den representativa och den direkta demokratin. Vi stöder mer strategiskt och långsiktigt politiskt beslutsfattande i kommunerna. 

Den representativa kommundemokratin försvagas av minskat valdeltagande, ett tillspetsat beslutsklimat och trakasserier och hot mot beslutsfattare. Dessutom påverkas samhällsklimatet av att den politiska debatten gått in i bubblor och av delaktighetsklyftorna.

Vi tar itu med de negativa effekterna av fenomenen genom att stödja kommunerna att utveckla demokrati- och delaktighetsarbetet via våra nätverk och genom att vara aktiva i utvecklingen av lagstiftningen som gäller kommunal demokrati.

Den ekonomiska strukturomvandlingen, åldrandet, urbaniseringen och digitaliseringen för med sig möjligheter och utmaningar för den representativa demokratin, kommunernas delaktighetsarbete och medborgarsamhället.

Digitaliseringen skapar nya kanaler och möjligheter att delta. Samtidigt kan den öka de digitala klyftorna mellan olika befolkningsgrupper och försvaga förtroendet för institutioner till exempel på grund av desinformation.

Våra mål

  1. Det politiska beslutsfattandet i kommunerna bör utvecklas så att det blir mer strategiskt, långsiktig och har större förmåga att förnya sig.
  2. Invånarna måste känna sig som en viktig del av kommunen och att de kan lita på kommunens verksamhet och det politiska beslutsfattandet.
  3. De förtroendevaldas kompetens och organens verksamhets- och arbetssätt behöver utvecklas mot större öppenhet och interaktivitet.
  4. Vi främjar växelverkan mellan den representativa och den direkta demokratin så att de förtroendevalda och invånarna aktivt kan delta i skötseln av gemensamma angelägenheter. Ledning av delaktigheten bör därför knytas starkare till kommunalt ledarskap.  
  5. Vi sporrar kommunerna att skapa mångsidiga sätt för invånarna att delta och påverka samt stärka socialt hållbar delaktighet.

Städerna främjar en hållbar tillväxt

Omkring 70 procent av finländarna bor i städer. Rentav 80 procent av arbetsplatserna finns i de största stadsregionerna och de står för över 80 procent av vår bruttonationalprodukt. Av högskoleutbildade bor redan 84 procent i stadsregioner liksom över 90 procent av personer som talar ett främmande språk.

Städerna har alltså en avgörande roll i förnyandet av ekonomin, de globala värdekedjorna och skapandet av hållbar tillväxt.

Finland är ett i hög grad urbaniserat land. Men städernas betydelse som viktig källa till välstånd och välmående i det finländska samhället erkänns inte eller erkänns inte i tillräcklig grad. De möjligheter urbaniseringen för med sig i skapandet av välfärd och välstånd ska tas till vara på bästa möjliga sätt. Läs mer om Kommunförbundets stadspolitiska åtgärdsprogram.

Våra mål

  1. Förutsättningarna för städernas tillväxt och utveckling måste tryggas i beredningen som gäller kommunernas framtid och i annan lagberedning.
  2. Hållbar tillväxt i städerna och främjandet av livskraften samt minskandet av negativa följder av urbaniseringen måste beaktas i nationella politiska lösningar.
  3. Våra stadsnätverk utvecklas och får allt större genomslag som verktyg i den stadspolitiska intressebevakningen.
  4. Vi följer uppmärksamt EU:s stadspolitik och påverkar aktivt dess formuleringar.
  5. Vi tar tillsammans med städerna fram uppdaterad information för att förstå fördelarna och lösa utmaningarna med urbaniseringen.
Henrik Lönnqvist

Henrik Lönnqvist

Stadsforskningschef
Enheten för kundrelationer, nätverk och internationella ärenden, Kundrelationsteamet
Ansvarsområden
  • beredning och utveckling av Kommunförbundets stadspolitiska arbete
  • samordning av Kommunförbundets interna stadspolitiska arbete
  • framställning av stadsdata

Internationell verksamhet och EU-intressebevakningen

Verksamhetsmiljön och befolkningen i kommunerna och städerna i Finland är allt mer internationell. Internationellt samarbete är en del av verktygslådan för kommunutveckling och ett sätt att främja kommunernas strategiska mål. Omkring 60 procent av kommunernas beslut och uppgifter har samband med Europeiska unionen.

Vår internationella verksamhet har tre långsiktiga mål som syftar till att utveckla vår service till kommunerna: hållbar utveckling, digitaliseringen och främjandet av proaktiva metoder. Dessutom fastställer vi varje år målen för vår EU-intressebevakning. Dessa fastställs tillsammans med våra kunder.

I vår intressebevakning i EU strävar vi efter att trygga och utveckla de finländska kommunernas verksamhetsförutsättningar genom att proaktivt och i rätt tid utöva inflytande i EU och utnyttja de möjligheter till samarbete som EU-medlemskapet ger.

Våra mål

  1. Vid genomförandet av EU:s programperiod 2021‒2027 bör man koncentrera sig på stimulansåtgärder och stödjandet av ny tillväxt. Vi arbetar för att EU:s viktigaste finansieringsprogram under denna och följande programperiod beaktar kommunernas och städernas behov i möjligaste mån.
  2. Städernas förmåga att investera i tillväxt och hållbar utveckling måste tryggas också genom åtgärder på EU-nivå. Vi stöder stärkandet av EU:s stadspolitik och påverkar aktivt formuleringen av den.
  3. Den europeiska gröna given (Green Deal) ska stödja den gröna omställningen i kommunerna genom lagstiftningen, finansieringen och utvecklingsinitiativen.
  4. Initiativen för Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern bör också stöda den digitala omställningen på det lokala planet. Digitaliseringen förutsätter kompetens, aktivt ledarskap och agerande. Kommissionens digitala kompass kan fungera som en bra vägvisare så länge kommunernas och städerna mål beaktas.
  5. När det gäller sociala frågor i EU bör befogenheterna behållas på nationell nivå enligt subsidiaritetsprincipen. Den europiska pelaren för sociala rättigheter möjliggör ett utbyte av information och god praxis inte bara mellan medlemsländerna utan också mellan den regionala och lokala förvaltningen. Vi förhåller oss dock mycket kritiskt till förslaget om en europeisk socialfond.
Laura Parsama

Laura Parsama

Chef för internationella ärenden
Enheten för kundrelationer, nätverk och internationella ärenden, Internationella teamet
Ansvarsområden
  • ledningsansvar för internationella teamet och målarbete
  • internationella nätverk (UCLG, CEMR och Europarådets kongress för lokala och regionala organ)
  • kommunernas och landskapens EU-nätverk och internationella nätverk
Ilari Havukainen

Ilari Havukainen

Direktör för Brysselkontoret
Enheten för kundrelationer, nätverk och internationella ärenden, Internationella teamet
Ansvarsområden
  • EU-intressebevakning
  • påverkan i Bryssel
Timo Reina

Timo Reina

vice verkställande direktör
Förbundets ledning
+358 9 771 2700
Ansvarsområden
  • kommunalekonomi
  • region- och näringsfrågor och EU:s strukturpolitik
  • sysselsättning och invandrarfrågor
  • arbetsmarknads- och personalfrågor (inkl. utveckling och pensionspolicy)
  • samhälls-, teknik- och miljöfrågor
  • kommunutveckling, produktivitet och forskning
  • verkställande direktörens ställföreträdare
Laura Lyly

Laura Lyly

Specialsakkunnig
Enheten för kundrelationer, nätverk och internationella ärenden, Kundrelationsteamet
+358 9 771 2221, +358 50 439 5068
Ansvarsområden
  • samordning och utveckling av intressebevakningen
  • innovationstävlingen Klash
  • beredning av digitaliseringsprojekt