Resultat: Produktivitetsjämförelse i kommunerna

Produktiviteten inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Last modified
utbildning

På den här webbplatsen presenteras beräkningar som gäller produktiviteten inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Tillsvidare beskriver beräkningarna till merparten endast den ekonomiska dimensionen inom effektivitet och produktivitet. Syftet är att beskriva effektivitet och produktivitet på ett mer avancerat sätt än bara genom vanliga jämförelser av euro per elev och studerande. Måtten har utvecklats i samarbete med kommunerna och experter inom jämförelsedatabasen Kouluikkuna.

Ekonomisk effektivitetsjämförelse

I effektivitetsjämförelsen jämförs kostnaderna för tjänsteproduktionen med mängden prestationer under ett visst år. Nedan presenteras kostnaderna i förhållande till det kalkylerade antalet elever och studerande. Den kalkylerade prestationsmängden får man genom att väga olika elevgrupper med hjälp av viktningskoefficienter.

Användningen av ett kalkylerat antal elever och studerande preciserar måtten, eftersom det beaktar skillnader mellan kommunerna, bland annat i fråga om undervisningen för elever med främmande språk som modersmål, förberedande undervisning för invandrare, specialundervisning och undervisning för handikappade samt flexibel grundläggande utbildning. Det kalkylerade antalet elever och studerande underlättar också jämförelser mellan kommunerna.

Av tabellen nedan framgår kostnaderna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i förhållande till det kalkylerade antalet elever och studerande.

Tabell 1. De nominella kostnaderna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen per kalkylerad elev och studerande

Tabell 1

Ekonomisk produktivitet 

Nedan beskrivs produktiviteten inom kommunernas egen grundläggande utbildning och gymnasieutbildning.

Förändringarna i produktiviteten beräknas genom att kommunens egen produktivitetsnivå (= kostnaderna per elev och studerande) jämförs med tidigare år. Förbättrad produktivitet innebär att kommunen har minskat kostnaderna eller utökat antalet elever eller studerande. Produktivitetsförbättring är också att antalet elever eller studerande har vuxit snabbare än kostnaderna eller tvärtom minskat i mindre ut-sträckning än kostnaderna. Förändringar i produktiviteten beräknas alltid utgående från den reella kostnadsutvecklingen.

Nedan (figur 1 och 2) beskrivs förändringarna per kommun jämfört med året innan. Produktivitetsindexet i figur 3 beskriver produktiviteten i förhållande till basåret 2009. Ett produktivitetsindex på 105,0 skulle innebära att produktiviteten under året i fråga är 5 procent högre än under basåret 2009.

Figur 1. Produktivitetsförändring (%) i inom den grundläggande utbildningen 2012–2013

Figur 1

 Figur 2. Produktivitetsförändring (%) inom gymnasieutbildningen 2012–2013 

Figur 2

Figur 3. Produktivitetsindex (2009=100) för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen 

Figur 3

tags

Mikko Mehtonen

Mikko Mehtonen
Mikko
Mehtonen
Sakkunnig
Ansvarsområden
  • ekonomistyrning
  • klassificeringar för statistiken över ekonomi och verksamhet
  • produktivitet och effekt
  • kostnadsberäkning
Telefonnummer
+358 9 771 2645

Mikko Svartsjö

Mikko Svartsjö
Mikko
Svartsjö
Forskare
Ansvarsområden
  • utvecklingsprojekt kring jämförande uppgifter för den allmänbildande utbindningen
  • statistik
Telefonnummer
+358 9 771 2549