Miljövård

Marktäktsfrågor

Marktäktslagen och marktäktsförordningen innehåller bestämmelser om tagande av marksubstanser, såsom grus, och om tillståndsförfarandet och tillsynen i anslutning till detta. Marksubstanser får inte tas så att en vacker landskapsbild därigenom fördärvas, betydande skönhetsvärden hos naturen eller speciella naturförekomster förstörs, naturförhållandena genomgår betydande eller omfattande skadliga förändringar eller kvaliteten på vattnet eller vattenavgivningskapaciteten i ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde äventyras, om ett tillstånd enligt vattenlagen inte föreligger.

Marktäktslagen och marktäktsförordningen

Den uppdaterade marktäktslagen (555/1981) och statsrådets förordning om marktäkt (926/2005) finns i statens författningsdatabank FINLEX (http://www.finlex.fi/se). Marktäktslagen har ändrats på många sätt under åren och de senaste ändringarna trädde i kraft 1.7.2016. Ändringarna gäller bland annat behörig tillstånds- och tillsynsmyndighet, sökande av ändring och besvärsrätt. Dessutom föreskrivs det om en ny gemensam behandling av ansökningar om marktäktstillstånd och miljötillstånd. Den gemensamma behandlingen går ut på att två tillståndsförfaranden har slagits ihop utan att detta påverkat de materiella bestämmelserna i lagarna, vilket innebär att inga ändringar har gjorts i tillståndsplikten eller tillståndsbegränsningarna.

Enligt den uppdaterade marktäktslagen ska tillståndsärenden som gäller täktverksamhet avgöras av den kommunala miljövårdsmyndighet som avses i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986). I regel är det den kommunala miljövårdsmyndigheten (MTäktsL 7 §) som har beslutanderätten vid gemensam behandling av tillstånd. Också 14 § 1 och 4 mom. i marktäktslagen ändrades. Iakttagandet av lagen övervakas nu av den kommunala miljövårdsmyndighet som avses i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (tillsynsmyndighet).

Nu har också marktäktslagens bestämmelser om sökande av ändring förenhetligats så att de stämmer överens med motsvarande bestämmelser om övriga miljöfrågor. Ändring i ett beslut om tillstånd att ta marksubstanser enligt marktäktslagen söks genom förvaltningsbesvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). När det gäller tillstånd vid gemensam behandling söks ändring i beslutet genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Ändring i ett gemensamt tillståndsbeslut får sökas genom samma besvär (MTäktsL 20 §). I den uppdaterade marktäktslagen har systemet med att söka ändring genom kommunalbesvär alltså ersatts med förvaltningsbesvär, dock så att kommunmedlemmarnas besvärsrätt har kvarstått vid övergången till förvaltningsbesvär (MTäktsL 20 a §).

I marktäktslagen har det lagts till en ny paragraf 4 a om gemensam behandling av ansökningar om marktäktstillstånd och miljötillståndsansökningar. När en ansökan om tillstånd till täktverksamhet och en ansökan om miljötillstånd enligt miljöskyddslagen (527/2014) gäller samma projekt ska tillståndsansökningarna behandlas tillsammans och avgöras genom samma beslut, om detta inte av särskilda skäl ska anses vara onödigt. I enlighet med övergångsbestämmelsen i 4 a § i marktäktslagen behandlar förvaltningsmyndigheten eller domstolen de tillståndsärenden som var anhängiga när 4 a § i marktäktslagen trädde i kraft. Marktäktslagens och miljöskyddslagens materiella bestämmelser om innehållet i tillståndsansökan, tillståndsprövningen, förutsättningarna för beviljande av tillstånd samt tillståndsbestämmelserna tillämpas skilt för sig vid gemensam behandling. För att tillstånd ska beviljas vid gemensam behandling krävs det att förutsättningarna för beviljande av tillstånd enligt bägge lagarna uppfylls. Ansökan om tillstånd avslås helt och hållet, om tillstånd inte kan beviljas med stöd av den ena av lagarna.

Utarbetande och justering av en plan för hantering av utvinningsavfall

En plan för hantering av utvinningsavfall ska utarbetas för utvinningsavfall som uppkommer vid täktverksamhet (MTäktsL 5 a §). Planen ska utarbetas för tillståndspliktig verksamhet och lämnas in till tillsynsmyndigheten. Behovet av en plan för hantering av utvinningsavfall baserar sig på direktivet om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG (2006/21/EG). De nödvändiga ändringarna för genomförandet av direktivet har gjorts i miljöskyddslagen, marktäktslagen och förordningen om marktäkt samt i räddningslagen. I detalj har direktivets bestämmelser trätt i kraft genom statsrådets förordning om utvinningsavfall (190/2013).

Tilläggsuppgifter

 

Nelli Tikka

Nelli Tikka
Nelli
Tikka
jurist
Ansvarsområden
  • miljöskyddslagstiftning
  • avfallslagstiftning
  • marktäktslagstiftning
  • lagstiftning om miljö- och hälsoskydd
Telefonnummer
+358 9 771 2573