Koncernstyrning och ägarpolitik: Ekonomistyrning för kommunalt affärsverk och annan balansenhet

Bildande av en bokföringsmässig balansenhet

Last modified

Modellen bokföringsmässig balansenhet kan tillämpas på kommunala uppgifter som förutsätter särredovisning och balanskontinuitet, men som ändå tas med i budgeten i samband med kommunens övriga uppgifter.

En bokföringsmässig balansenhet kan utgöra en separat bokföringsenhet i ekonomiförvaltningssystemet eller också kan den särskiljas med hjälp av någon annan redovisningskod (t.ex. en kod som beskriver organisationsstrukturen).

Ingående balans

Aktiva och passiva poster i ingående balansen för affärsverksamhet som särredovisas ska grunda sig på balansvärdena i kommunens balansräkning för föregående räkenskapsperiod. När en bokföringsmässig balansenhet bildas ska innehållet i de egendoms- och skuldposter som gäller affärsverksamheten specificeras. Beloppet av kommunens placeringar består av skillnaden mellan tillgångs- och skuldposter och kan delas in i grundkapital och lån. Eftersom tillgångs- och skuldposterna i princip fastställs varaktigt i den ingående balansen, ska fullmäktige besluta om saken.

I bokföringsmässigt åtskilda balansenheter iakttas principen om balanskontinuitet så att överskott och underskott ackumuleras i affärsverkets eget kapital. När en kalkylmässig balansenhet ombildas till en bokföringsmässig balansenhet som fortsätter med motsvarande verksamhet är det rekommendabelt att också sådant över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder som gäller affärsverksamheten i fråga tas med i den ingående balansen. Om det inte är möjligt att utreda över-/underskott från det att verksamheten inleddes, är det motiverat att göra en utredning för åtminstone de fem föregående boksluten.

När ingående balansen upprättas för första gången överförs balansposterna till bokföringsvärdet mellan balanskontona utan att överföringarna behandlas i budgeten för det särredovisade året. Fullmäktigebehandlingen av den ingående balansen kan härledas ur bestämmelsen i 14 § i kommunallagen enligt vilken fullmäktige ska fatta beslut om de mål för verksamheten och ekonomin som sätts upp för affärsverk.  Ersättning för grundkapital är ett centralt ekonomiskt mål i affärsverksamheten och ersättningens rimlighet värderas på basis av posterna i balansräkningen. Ersättningen ska sålunda basera sig på grundkapital som fastställts av fullmäktige.

Vid periodisering av anskaffningsutgifter iakttas praxis med avskrivningar enligt plan.

Saldona på penning- och samlingskonton samt lån borde hänföras till balansenheten enligt upphovsprincipen.

I övergångsskedet ska en beskrivning ges över de principer enligt vilka de särredovisade ingående balanserna har bildats.

Finansiella intäkter och finansiella kostnader som tas upp i den särredovisade verksamhetens resultaträkning ska grunda sig på tillgångs- och skuldposter i den särredovisade verksamhetens balansräkning och på det grundkapital som tas upp i balansräkningen.  

För att finansieringsanalysen ska ge en rättvisande bild av förändringarna i balansposterna borde saldona i mån av möjlighet utredas enligt situationen i början av räkenskapsperioden.  Saldona i den ingående balansen och prestationerna hänförs då till balansenheten. Saldona på kommunnivå påverkas inte av detta.

Bokföring och bokslut

Om en kalkylmässig balansenhet ombildas till en bokföringsmässig balansenhet mitt under räkenskapsperioden måste man gå igenom alla händelser under räkenskapsperioden och kontrollera principerna för hur de bokförs. Den ingående balansen ska upprättas i enlighet med anvisningarna ovan och nödvändiga rättelser ska göras i bokföringen.

I avvikelse från bokföringsbestämmelserna upptas i den särredovisade verksamhetens resultaträkning och finansieringsanalys förutom externa inkomster och utgifter också interna inkomster, utgifter eller finansiella poster där motparten är en annan verksamhet i kommunen. I en särredovisad verksamhets balansräkning upptas interna fordringar och skulder samt interna bidrag där motparten är en annan verksamhet i kommunen.

Bokslutskalkylerna för en bokföringsmässig balansenhet upprättas enligt samma scheman som bokslutskalkylerna för ett kommunalt affärsverk. Balansenhetens tablå över budgetutfallet, uppgifter om verksamhetsberättelsen och noter till bokslutet ingår i kommunens respektive bokslutsuppgifter.*)

Budget

Kalkylmässiga och bokföringsmässiga balansenheter behandlas lika i budgeten, så det faktum att en kalkylmässig balansenhet ändras till en bokföringsmässig balansenhet föranleder i sig inga ändringar i budgeten. Om kommuninterna lån med ränta införs i samband med att modellen byts eller om till exempel ersättningen för kapital som kommunen placerat ändras, är det motiverat att göra motsvarande ändringar i budgeten.

 

*)Bokföringsnämndens kommunsektion: Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner (2013)

tags
Marja-Liisa Ylitalo

Förnamn
Marja-Liisa
Efternamn
Ylitalo
sakkunnig

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2083
Ansvarsområden
  • ekonomistyrning
  • revision
  • intern kontroll
  • riskhantering
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunalekonomi
Benjamin Strandberg

Förnamn
Benjamin
Efternamn
Strandberg
Sakkunnig

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2082
Ansvarsområden
  • finansiering
  • ekonomistyrning
  • andra assisterande upppgifter
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunalekonomi
Statistiksakkunniga