Kommunalekonomin och staten - Planen för de offentliga finanserna och programmet för kommunernas ekonomi

Planen för de offentliga finanserna och programmet för kommunernas ekonomi 2016-2019

Last modified

Det första programmet för kommunernas ekonomi blev klart i april 2015 inför riksdagsvalet i samband med den s.k. tekniska planen för de offentliga finanserna.  Fokus låg på den kommunala ekonomins tidigare utveckling och en beskrivning av förändringsfaktorerna i kommunernas omvärld. Programmet för kommunernas ekonomi, som innehåller regeringsperiodens beslut, offentliggjordes den 28 september 2015.
 
I budgetmanglingen i augusti 2015 enades regeringen om sin första plan för de offentliga finanserna. Planen utgör också en ram för åren 2016—2019 och ett stabilitetsprogram för Finland. I planen för de offentliga finanserna ställde regeringen upp mål för den finansiella ställningen, dvs. balanseringsmål, för statsfinanserna, den kommunala ekonomin och socialskyddsfonderna. Regeringen slog fast att underskottet (nettokreditgivning) enligt nationalräkenskaperna för den kommunala ekonomin  får vara högst ½  procent i förhållande till totalproduktionen 2019. 
 
Översatt i kommunala bokföringstermer innebär det att målet är att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde ska balanseras betydligt jämfört med nuvarande nivå fram till 2019. I praktiken är det fråga om att kontrollera kommunernas skuldsättning. Då kommunerna inte just alls tar lån för att täcka sina verksamhetsutgifter innebär målet som ställts för den finansiella ställningen att kommunernas självfinansieringsandel för investeringar gradvis behöver höjas. Detta är något som kommunerna och samkommunerna bör bereda sig på under de närmaste åren.
 
Som stöd för målet som ställts upp för den finansiella ställningen i fråga om den kommunala ekonomin, har regeringen också inlett en rad anpassningsåtgärder som syftar till att minska kommunernas utgifter och öka kommunernas avgiftsinkomster. En del av besluten, såsom beslutet att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter med en miljard euro, har ännu inte preciserats och de kommer att följas upp i ramberedningen för senare år.
 
I planen för de offentliga finanserna ställdes också en utgiftsgräns för den kommunala ekonomin som innebär en gräns i euro för sådana förändringar i kommunernas utgifter som beror på staten. I planen för de offentliga finanserna fastställdes utgiftsgränsen för den kommunala ekonomin till -540 miljoner euro på 2019 års nivå. Utgiftsgränsen följs upp i samband med de årliga justeringarna av planen.
 
Programmet för kommunernas ekonomi, som uppdaterats med åtgärder som fastställts i regeringsprogrammet, visar att årsbidraget för den kommunala ekonomin kommer att vara 2,2 miljarder euro år 2015 och kommer att hållas på i stort sett denna nivå under hela ramperioden. Investeringsbeloppet beräknas fortsättningsvis ligga på en hög nivå de närmaste åren. Med tanke på makrostyrningen av den kommunala ekonomin är en viktig fråga hur man ska kunna skapa handlingsutrymme i driftsekonomin för finansieringen av investeringar, utan att beskattningen av arbete skärps eller skuldsättningen ökar.

 

Mer information på webben:

tags

Reijo Vuorento

Reijo Vuorento
Reijo
Vuorento
Biträdande direktör
Ansvarsområden
  • förhållandet mellan staten och kommunerna
  • intressebevakning
  • beskattning
  • statsandelar
Telefonnummer
+358 9 771 2078